Projekt kan vara stora eller små
Ett av mina senaste tillhör utan tvekan kategorin små.
Det går ut på att automatiskt tända och släcka ytterbelysningen utomhus vid entredörren.
Normalt sett sker ju detta med en vanlig vipomkopplare inomhus.
En tid så hade jag vippomkopplaren satt ur spel och drog kablaget till lampan genom
ett hål i väggen till en dygnstimer. Fruktan för vad ellagstiftningen skulle tycka om en sådan
lösning gjorde dock att jag återställde knappens funktion efter något år.
Nu hittade jag en Arduino med display i en låda. Jag hade inte gjort något med den tidigare
så det blev att friska upp sina nästan totalt bortglömda C kunskaper igen (tacka vet jag basic, hu då).
Jag hittade också en liten dcmotor med rejäl nedväxling och ett fotomotstånd.
Jag konstruerade också en H brygga så att motorn kunde köras både fram och back. (bc557 och bc547.
Mekaniskt funkar det så att motorn manövrerar vippomkopplaren via en kort axel.
För att göra en lång historia kort så blev funktionen följande:
Arduinom mäter signalen från en spänningdelare motstånd/fotomotstånd.
När det blir tillräckligt mörkt så kör den motorn 1 sekund åt ena hållet och tänder.
En slirkoppling gör att inget går sönder.
Sedan väntar den till en förinställd tid har gått, då släcker den igen.
Sedan väntar den till det blir just, Då händer inget utan att den börjar vänta på mörker igen.
Skeendet presenteras på displayen. Bla spänningen från fotomotståndet.
Vid start så har man en minut på sig att ändra på inställningarna. hur länge den skall
vara tänd tex. Det finns även en testmod där klockan går ca 1000 gånger så fort.
Det är den exellenta funtionen millis som väntar en minut innan den startar huvudloopen.
Sedan när den hade nått sin i mitt tycke tekniska fulländning var det dags att avveckla den.
Nu är Arduinon ersatt med en kondensator (2000uF, en dygnstimer och ett effektmotstånd 330 Ohm
och en 10 volt batterieliminator.
När spänningen slås på så går strömmen genom motorn och laddar upp kondingen.
Motorn går någon sekund och lampan tänds
33 mA flyter samtidigt genom motståndet som ligger parallellt över eliminatorn.
När spänningen slås av laddar kondingen ur sig genom motorn och motståndet
varvid lampan släcks.
Jag hade från början tänkt att ha ett relä i stället för motståndet men logiken blev mig
övermäktig.
En Arduino för att tända en lampa är väl ändå lite overkill?
Lykttändaren.
Re: Lykttändaren.
Ett skymningsrelä låter enklare. Finns ju faktiskt även glödlampor med inbyggd ljussensor. Har haft en sån utanför entren i många år. Bara att se till att ingen slår av strömbrytaren av misstag.
Re: Lykttändaren.
En självjusterande timer är det allra bästa. Ingen ljussensor. Finns att köpa färdig med olika finesser, Bl.a. släckning under sen natt. Brukar kallas astronomisk timer.
Re: Lykttändaren.
Självklart, jag har haft en rörelsesensor på förrådet i åratal. Den tänds bara man kommer i närheten.
Vid entren har jag haft en lampa med inbyggd sensor. Funkar den med även om det krävdes väl mycket
ljus för att släcka den.
Men det är ju oftast inte behovet som styr sådan här verksamhet.
Det är ju nöjet att konstruera och bygga något själv som det handlar om.
Vill man tex skaffa sig en amatörradiostation är det ju bra mycket enklare att gå och köpa en en att
designa och bygga en på egen hand med osäkert resultat. Ändå så är det tusentals som gör det.
Vid entren har jag haft en lampa med inbyggd sensor. Funkar den med även om det krävdes väl mycket
ljus för att släcka den.
Men det är ju oftast inte behovet som styr sådan här verksamhet.
Det är ju nöjet att konstruera och bygga något själv som det handlar om.
Vill man tex skaffa sig en amatörradiostation är det ju bra mycket enklare att gå och köpa en en att
designa och bygga en på egen hand med osäkert resultat. Ändå så är det tusentals som gör det.
Re: Lykttändaren.
Ja, det är väl i princip en PLL-syntes som synkar på solens frekvens.
Moderna skymningsreläer och rörelsedetektorer har ju oftast en del finesser som fördröjt påslag och såna grejer som inte fanns förr.
Annars är det ju rätt smidigt att köra nåt system för hemautomation tillsammans med fjärrstyrda strömbrytare. Då kan ju systemet anpassa sig efter solens upp- och nedgång (från astronomisk kalender), men det går väl även att koppla in en dagsljussensor om man vill styra mer på det faktiska ljuset. Det är ju rätt stor skillnad mellan om det år grått och dimmigt eller om det är klart.
Re: Lykttändaren.
"En Arduino för att tända en lampa är väl ändå lite overkill?"
Det beror ju på vad man vill uppnå!
Om det enbart är att slå på en utebelysning - helt klart overkill.
Men är det för att ha roligt med ett praktisk resultat som behövs är det helt klart lagom.
Det beror ju på vad man vill uppnå!
Om det enbart är att slå på en utebelysning - helt klart overkill.
Men är det för att ha roligt med ett praktisk resultat som behövs är det helt klart lagom.
Re: Lykttändaren.
Men håll med om att motorn som går åt ena hållet vid uppladdning och åt
andra hållet vid urladdning av en konding är lite inovativt?
andra hållet vid urladdning av en konding är lite inovativt?
Re: Lykttändaren.
JAG hade gjort ett astronomisk relä och jag har tänkt på att göra detta för att se om jag kan hitta astronomisk tid (alltså en ganska grov RTC) så att man kan lägga in att det ska tändas vid vissa ljusförhållande och sedan släckas på en given tid på kvällen.
Inte för att jag BEHÖVER det men för att det kunde vara kul.
Inte för att jag BEHÖVER det men för att det kunde vara kul.
Re: Lykttändaren.
Inte på allmän begäran men dock på begäran lägger jag ut mina alster till beskådan.
Några modifieringar har emellertid gjorts sedan dess.
OP'n har utgått och Arduinon mäter ljuset direkt.
En pot skapar en referenspänning som arduiinon komparerar mot.
Dioderna D7-D10 befanns vara nödvändiga för att H bryggan skulle få en stabil funktion.
Q1 Q2 vill gärna tjuvleda lite annars.
Läser knappar innebär att de inbyggde knapparna på displayen används till att
ställa tider och annat som kan justeras.
Jag vill också tipsa om tinkerkad där man kan simulera hela midevitten med
arduino display knappar motor lysdioder fotomotstånd och alltihop.
Bara att kasta in koden och det funkade direkt hör och häpna.
Några modifieringar har emellertid gjorts sedan dess.
OP'n har utgått och Arduinon mäter ljuset direkt.
En pot skapar en referenspänning som arduiinon komparerar mot.
Dioderna D7-D10 befanns vara nödvändiga för att H bryggan skulle få en stabil funktion.
Q1 Q2 vill gärna tjuvleda lite annars.
Läser knappar innebär att de inbyggde knapparna på displayen används till att
ställa tider och annat som kan justeras.
Jag vill också tipsa om tinkerkad där man kan simulera hela midevitten med
arduino display knappar motor lysdioder fotomotstånd och alltihop.
Bara att kasta in koden och det funkade direkt hör och häpna.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
