Många routrars radio-del är relativt likvärdiga vad gäller möjlighet att hantera svaga signaler så för påtaglig förbättring av svag signal måste man välja med omsorg vad som matas till routern, kabel och antenn-typ.
Köpa rätt antenn för bredbands 3G /4G kräver att man har grundläggande kunnande vad man behöver. Lite som att det är bra att veta önskad däcktyp och däckdimensionen när man köper däck till cykeln, att välja tumstorlek på däck eller antenners frekvensområde på chans blir sällan bra.
Det finns antenner som lovar att de fixar alla frekvenser men de gör det ofta riktigt dåligt. Man måste ta reda på vilken frekvens som behöver förbättras. Det är inget konstigt eller särskilt svårt fast man kan få leta information på flera ställen.
Man kan ofta se i sin routers interface och där utläsa vilken kanal/frekvens som den arbetar på när den tar emot signal från lämpligaste basstationen.
Lämpligaste basstationen ska ha förutsättningar för bra mottagning men ofta minst lika viktigt är att basstationen ska ha tillräckligt med ledig kapacitet för att kunna ge anständig datahastighet.
Signal-nivå kan man ofta utläsa i routern och om basstationens kapacitet finns kan man enklast testa med en mobiltelefon nära masten, om telefonen har samma operatör, eller får man släpa med sej routern och dator nära masten så att man kan utesluta dålig insignal som begränsande faktor på bandbredden.
Att ta reda på grundläggande förutsättningar och vad som brister är inte svårt men ofta bryr man sej inte om det bara ger elementär funktion. Man chansar, det gör de flesta, kollar inga kartor i vilket väderstreck man behöver fri sikt för hög bandbredd, kollar inte vilken information routern ger osv. Default inställningart fungerar ofta tillräckligt bra för att läsa email och allmänsurfa utan krav på snabb reaktion men vill man ha mer fart och stabilitet får man lägga ner lite mer ansträngning för bra resultat och påtaglig förbättring är ofta detsamma som en yttre högt placerad antenn.
Är basstationen vassare än 3G så behövs dessutom två antenner för bästa signal vid svag signal, resp för hög databandbredd. Dessa bägge antenner kan vara hopbyggda och ger en signalskillnad genom olika polarisering eller skilda åt någon meter för sk. platsdiversitet.
Basstationen kan ses som en ljus-fyr där egna antennen ska samla in så mycket som möjligt av detta ljuset. Likt en kikare kan en antenn med riktverkan samla in mer ljus än en antenn som samlar från alla håll eller som är placerad skymd inne i huset.
Samma om fyren är skymd av lokala terrängen, det fungerar då inte med riktantenn, för det finns ingen koncentrerad ljuskälla att rikta mot. Man får ströljus och lite reflexer kanske. En svag signalen ger inte stabil mottagning, än mindre någon hög data-bandbredd.
Samma som med FM-radio, kräver vettig signal för stereo och än mer för någorlunda brusfri mottagning och givetvis en antenn som är väl anpassad för frekvensen, om det inte finns signal i överflöd från närliggande basstation.
Vill man ha förutsättningar för att antennen ska kunna ge riktverkan måste antennen placeras så högt att den når över lokala hinder.
En rundstrålande monopol, placerad på plåttak, är sällan optimalt men kan ge en hel del förbättring av signal-styrkan genom att den kan ges mindre störd placering än routerns inbyggda antenner inomhus bland massa prylar som ger reflexer eller absorberar signal.
Vid LTE ger alltid två antenner bättre signal än en antenn även när signal-nivån är svag.
För de riktigt höga bandbredderna behövs bra signal-nivåer på flera frekvensband, antingen genom att man bor nära och med fri sikt mot basstationen eller kompenserar med antenner som är anpassade för de frekvenser aktuell operatör använder på platsen. Detta då man för hög data-takt för LTE/4G/5G använder sej av flera samtidiga sändare på olika frekvenser från basstationen. Router, täckningskartor eller operatörens support kan ge besked vilka frekvenser som gäller på en lokal plats.
Till det mer tråkiga, Kjell/Claes/hemelektronik-kedjor, de säljer ofta rena lurendrejeri-produkter vad gäller antenner. Antenner utan datablad som med prestanda som annars kunnat beläggas genom redovisade mätningar att antennen är effektiv vid de frekvenser som står på reklambladet. Allt man nu får är reklam-ord på att antennen är lysande bra som klarar alla frekvenser. Vackra ord. Antennerna är typiskt märkeslösa eller märkta med general-agentens namn, en agent som inte vet något om antenner, men köpte något i Kina som såg säljbart ut.
Dessa antenner säljs inte sällan med lång billig koxialkabel där kabelförlusterna äter upp eventuella antenn-prestanda så att resultatet inte blir mycket bättre än routern inbyggda antenner när routern är placerad närmast väggen bakom kablar och datorer som gör sitt till att hejda att signaler kan nå routern.
Antenner med utförliga datablad, inte bara ren fantasi-reklam, kostar ofta lite mera. De antenner som fungerar bäst är ofta specifika för den frekvensen man behöver, i synnerhet om det är främst att alls få en användbar signal.
Min standard-rekommendation är att en bra Yagi-antenn med gain uppåt 15 dBi ger mest signal för pengarna när signalen är svag. Det är inte värstra valet, det finns bättre antenner, såsom stora paraboler men innan man ger sej på sådana antenner bör man mäta upp hur mycket gain som behövs och undersöka övriga förutsättningarna, för att inte bara spendera pengar på antenner som inte ger tänkt resultat
Och står det et stort berg i riktning mot basstationen så fungerar en stor parabol finns inget att rikta mot och resultatet är kanske sämre än en magnet-antenn på fönsterbrädan som åtminstone plockar upp lite strö-reflexer från "fel" riktningar.
Precis som man få göra med TV på besvärliga ställen, står ett högt berg i vägen är berget en utmärkt plats att placera rikt-antenn och router på.
Vill man bara ha lite stabilare och mer störningsfri mottagning än med inomhus-antenn men inte så krävande att montera på är mimo panel-antenn ett bekvämt alternativ. Den innehåller två kompakta antenner i samma utrymme.
Mimo står för Multipel Input, Multipel Output, så en sådan antenn har fler än en anslutning liksom routern då har fler än en anslutning för sådana antenner.
Ger enkel montering men lite sämre riktverkan. Ett exempel på sådan, märkesantenn: https://www.komplett.se/product/863597/ ... anelantenn
Kolla om frekvens stämmer och kolla om dess gain för aktuell frekvens har förutsättningar att ge dej önskad signal-nivå in i routern.
Just detta med gain, eller på svenska riktningsvinst, mäts i dBi eller dBd. Anges gainet i dB vet man att den som skrivit det inte har någon koll. Lite som att ange bilens topphastighet i km. dB är inte en enhet som en som är kompetent nog att mäta på en antenn skulle använda för att ange antennens riktningsvinst/gain. dB utan tillägg är enhetslöst och refererar inte till något absolut, såsom dBi gör.
Riktningsvinsten är en starkt frekvensberoende siffra även för bredbandiga antenner men inte sällan anges högsta värdet som mätts på någon frekvend för antennen på reklambladet som om det gällde alla frekvenserna. Om det inte bara är antagna hittepå-värden där den som skrev påhittet inte hade en aning vad MHz och sådant är och vad det har med antenner att göra.
Dessvärre, de som ofta har sämst mottagning och mest behov av riktvinst är de som bor på landsbygden där bredbandstäckningen oftast sker på frekvenser 900MHz och lägre, medan bredbandiga antenners riktningvinst ofta är högt bara vid betydligt högre frekvenser och kanske uppenbart otillräckligt vid 900 MHz.
Vill man räkna över totala behövda insignalen till routern så lägg till marginal för förluster i kabel och ytterligare några dB förlust för att det regnar/snöar eller är tätt bladverk på närbelägna träden på sommaren.
Behöver man inte det gain en eller två (Mimo) Yagi-antenner kan ge är ett alternativ med logperiodiska antenner som ofta ser ut som en Yagi-antenn, en bom med massa spröt på men som i utbyte mot sämre gain täcker ett större frekvensområde.
Det är ett bra alternativ om man vill nå de högre datahastigheterna vid LTE/4G/5G genom multipla samtidiga nedladdningskanaler. Exempel på sådan antenn: https://www.webhallen.com/se/product/15 ... 0-2900-MHz
Det behövs två sådana antenner, för två olika polarisationer eller platser.
För LTE så är två antenner inte bara en fördel för de höga bandbredderna utan det hjälper med två antenner även vid riktigt svag signal genom att det förbättrar signal/brus-förhållandet (berr) några dB.
Billigaste antenn-förbättringen är att placera routern i fönstret i rätt riktning, men än bättre fungerar det i plastlåda på tak-masten då man även slipper förluster pga långa koaxialkablar och istället låta signalen gå över WiFi/nätverkskabel eller en måttligt lång USB-kabel. Man får givetvis ingen planlagd riktverkan, men att få upp routern några meter utomhus och bort från lokal störkällor kan bara det ge 10 dB i routerns mätning av signalkvalitet, dvs en 10 ggr bättre signal-kvalitet.
Bättre signal ger stabilare internet till högre hastighet alternativt att man i routern får fler alternativa basstationer att välja på, då en anledning till långsamt internet kan vara att en basstation är fullbelagd med andra användare som maxar nedladdnings-kapaciteten. Ett sätt att kontrollera detta brukar vara att man provar om det är bättre data-bandbredd kl 4 på morgonen jämfört med klocka 7 på kvällen då belastningen ofta är som störst.
För de flesta fungerar det tillfredsställande att bara koppla in routern och nöja sej med inbyggda antennerna. Duger för att surfa lite. Men det är som med mobiltelefon, vissa platser kräver lite extra åtgärder för att fungera, och mycket åtgärder för att fungera mer än nöjaktigt.
Antenner och dyra antennkablar som kostar mer än routern, och där det är upp till en själv att kolla frekvenser och signalnivåer, ska det behövas?
Nej det behövs inte, anlita någon som kan och har lämpliga mätverktyg eller kolla vilken utrustning som fungerar bra för grannarna, vilken operatör de har osv.
Skulle slutsatsen vara att routern behöver ett ordentligt lyft vad gäller insignal, är det oftast billigare i längden att välja en riktig antenn anpassad efter faktiska behovet än att blindköpa 10 billigare data och märkes-lösa antenner med aldrig så tjusiga reklamblad, varje nytt inköp av billig antenn med nytt hopp om att denna antenn ska infria den lovande reklamen om supersignal för alla frekvenser och lite till.
Ett alternativ är att bygga 5-minuters antenn själv med klädhängare och Pringles-burk som byggmaterial. Finns gott om sådan beskrivningar på nätet. Pringles-burkar som någon slags riktantenn har säkert byggts många tusentals med tanke på alla byggbeskrivningar som finns på nätet. Ingen enda av alla dessa antenner har någonsin blivit någon vidare antenn. Det är lätt kollat att man oftast får bättre signal om man tar bort pringles-burken och bara håller antennen i luften.
Antenner, det är lite som med hemstereon, bästa utbytet av ljudet fås med högtalare som kostar mer än resten av anläggningen. Många reagerar på sådant med att högtalare och antenn, det förmodas ingå gratis i paket-köpet utan att tillskrivas något nämnvärt värde fast det är tvärs om. Kassa högtalare och ljudet är kass oavsett hur fin förstärkaren påstås varar hur kraftfull som helst. Dålig antenn-signal till TVn eller routern kan inte kompenseras med dyrare TV eller router då de flesta har likvärdigt bra radio-mottagare och utan bra signal är praktiska värdet av TV eller router lågt.
Det finns mycket att tänka på vad gäller välja en routers vars funktioner uppfyller ens behov i händelse av att behovet finns att ställa in saker bättre än de förvalda alternativen.
En begränsade omständighet är att inte alla routrar har uttag för yttre antenn, så då slipper man ta reda på vilka yttre antenner som skulle kunna göra ett bra jobb.
Undvik routrar med mindre användarvänligt interface och med få inställningar och obefintlig information om radio-funktioner för att optimera vid t.ex. dålig signal eller möjlighet att välja bort en basstation till förmån för en med kanske sämre signal med med mer ledig kapacitet.
Det kan finnas routrar som inte supportrar en operatörs alla frekvensband och då kanske blir blind för en närbelägen lämplig basstation. Kan bero på att routern egentligen är avsedd för anann operatör eller att routern inte är anpassad för de senast tillkomna frekvensbanden.
Kolla med operatör vilka frekvenser som gäller lokalt och jämför med routerns interface och datablad.
Det kan verka jobbigt att det finns så få raka svar på vad som är bästa antennen eller bästa routern för det egna lokala behovet, då det inte finns något allmängiltigt svar. Det är som med bil. Ibland är Formel 1 racerbil bäst anpassat för transporten men kommer det till terrängkörning så kanske ett annat fordon skulle gjort jobbet bättre.
Antennreklamen är mest oseriös desinformation riktad till köpare som förmodas ändå inte begripa vad de behöver och inte heller har verktyg att kunna inse att reklamen inte på långa vägar kommer i närheten av verkligheten.
Inköpare/säljare i distributions-ledet är även de nästan alltid lika okunniga i vad de säljer och tror själva att reklamen innehåller någon slags konsumentupplysning.
Kjell är ett exempel, alla deras antenner ha ett angivet gain, ingen av dessa antenner kan visa någon kurva på när det gainet inträffar. Alla utom en antenn är av sådan kvalitet att inte någon tillverkare vill ha sitt namn på antennen.
Undantaget är Televes 4G-nova men fabrikanten har inget datablad som kan visa vid vilken frekvens det förväntade gainet på 7dBi ska inträffa, det finns inga kurvor på VSWR/frekvewnsgång, det finns ingen information om vilket märke och typ av antennkabel som antennen är försedd med, eller om kabelns 5 meters förluster är inräknade i de ej redovisade mätprestandan.
Detta är ändå den bäst redovisade antennen i Kjells sortiment och det är antenner som man ofta behöver två av för 1000 kr/st ochg man skulle kunna tro att kunder tvekar lägga 2000kr på något som i princip saknar all information om funktion.
Angiven frekvensgång innebär inget alls så länge man inte anger inom vilket intervall, typ över ett visst gain eller under en viss VSWR. Man kan lika gärna ta med kortvågsbanden också reklam-datan när man inte anger hur man mätt.
Det är nog inte för stort chansning att tro att ingen, inte ens tillverkaren, har mätt något alls på antennen eller i vart fall gav mätningen inte kurvor som man ville ha med i reklamen. Och det vill någon betala 2 ggr 1000kr för? Nej tack.
Så här kan ett datablad se ut där man kan utläsa uppmätta frekvensegenskaper: https://poynting.tech/wp-content/upload ... 092-V1.pdf
Det är sådana egenskaper som kan lätt verifieras för den som kan mäta antenner varför man sällan kan ljuga mer än att interpolera åt rätt håll och kanske glömma nämna att antenn-data är uppmätta med 10 cm antennkabel av högsta proffskvalitet vilket kanske inte är vad som ingår när kabel medföljer.
Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
4G har inte nämnt i sammanhanget. Att benämna en utrustning efter en annan utrustning som ibland är inbyggd i samma burk känns fel. Även om det är vanligt, vilket ofta rör till det för folk.mrfrenzy skrev: ↑27 oktober 2020, 00:36:55 De 4G-modem av bra kvalitet som har antennanslutning är oftast ihopbyggda med en apparat som agerar dhcp-server, dns-server och routar trafik mellan det interna nätverket och Internet.
Det brukar helt enkelt kallas "4G-router".
Ju närmare antennen den kan sitta desto lägre kabelförluster. Antenner med inbyggd förstärkare har jag inte sett annars hade det varit ett (dyrare) alternativ.
Inte sällan är router dessutom synonym till WiFi-accesspunkt.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Om man skrev LTE-modem så skulle ingen förstå och än mindre kan man köpa denna produkt. En 4G-router är vedertaget namn.
Och TS pratar själv om en 3/4G lösning tills 5G kommer på riktigt.
Och TS pratar själv om en 3/4G lösning tills 5G kommer på riktigt.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Citerar mig självbreflabb skrev: ↑26 oktober 2020, 23:38:48 Är denna antenn något att ha ? Jag har en Huawei B525S-23a som visar bara två staplar av fem.
Ibland blir det bara en stapel. Har inte ork att hålla på med yttre antenner.Det som förvirrar mig mest är
att jag har bara en kilometer till masten som är lite skymd av en liten kulle.
https://www.kjell.com/se/produkter/natv ... dbi-p30064
Är det någon som har några kommentarer på min fråga
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Okej, det har nämns. Men Mrfrenzy, som jag svarade skriver ”router” när det åsyftas ett 4G modem som ev har integrerad router.
Det är inget snack om att många blandar ihop begreppen vilket rör till diskusionerna. Även om folk här sannolikt vet vad det egentligen syftas på.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Nja, det är i ett inlägg som Mrfrenzy skriver bara router.
I ett annat skriver han "routern", d.v.s. syftar på den router som TS har.
I ytterligare ett annat skriver han så här:
I ett annat skriver han "routern", d.v.s. syftar på den router som TS har.
I ytterligare ett annat skriver han så här:
Så spontant känns det som du fokuserar lite för mycket på ett enskilt inlägg i tråden.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
>Är det någon som har några kommentarer på min fråga
Angående hinder i allmänhet så är det besvarat.
Angående specifika antennen ingår den i det sortiment från Kjell som jag beskrev. Om den är något att ha kan få eller ingen säga något om. Det är med all säkerhet sumpig i funktion, då den som jag skrev, saknar någon tillverkare som gjort sej det besväret att ta reda på antenn-egenskaperna. Ingen vill ta ansvaret för att ha tillverkat den.
Om den alls fungerar på någon frekvens med utlovat gain, men ger för dålig prestanda för ditt behov => då är den utan funktion för din del.
Vill du inte ta reda på ditt lokala behov och vad som kan förbättras, då anlitar du bäst någon som kan detta, leta upp operatörens data, verifiera med och med vad routern visar angående signalkvalitet/frekvens/ID på aktuell basantenn.
Det är som att hänga upp en stor TV-antenn, världens bästa, men inte ta reda på om dess funktion överenstämmer med behovet för frekvens, gain och lämplig riktning att peka antennen åt.
I detta fallet vill du hänga upp en okänd antenn med okänd prestanda på en för flertalet okänd plats och okänd allmän antenn situation.
Notera min jämförelse ovan med ljuskälla och antenn som är relevant ur tekniska synpunkt.
Du placera en antenn/lampa med okänd ljuseffekt på ett för andra okänt ställe inne i ditt kanske fönsterlösa hus. Nu vill du ha kommentarer om hur väl lampan/antennen kommer lysa en kilometer längre bort bakom en kulle av okänd storlek.
Köp antennen, den är billig. Hur bra det blir har jag beskrivit så gott det går efter kända förutsättningar. Jag skulle aldrig själv köpa en antenn där det saknas dokumentation på om det är en antenn.
Angående hinder i allmänhet så är det besvarat.
Angående specifika antennen ingår den i det sortiment från Kjell som jag beskrev. Om den är något att ha kan få eller ingen säga något om. Det är med all säkerhet sumpig i funktion, då den som jag skrev, saknar någon tillverkare som gjort sej det besväret att ta reda på antenn-egenskaperna. Ingen vill ta ansvaret för att ha tillverkat den.
Om den alls fungerar på någon frekvens med utlovat gain, men ger för dålig prestanda för ditt behov => då är den utan funktion för din del.
Vill du inte ta reda på ditt lokala behov och vad som kan förbättras, då anlitar du bäst någon som kan detta, leta upp operatörens data, verifiera med och med vad routern visar angående signalkvalitet/frekvens/ID på aktuell basantenn.
Det är som att hänga upp en stor TV-antenn, världens bästa, men inte ta reda på om dess funktion överenstämmer med behovet för frekvens, gain och lämplig riktning att peka antennen åt.
I detta fallet vill du hänga upp en okänd antenn med okänd prestanda på en för flertalet okänd plats och okänd allmän antenn situation.
Notera min jämförelse ovan med ljuskälla och antenn som är relevant ur tekniska synpunkt.
Du placera en antenn/lampa med okänd ljuseffekt på ett för andra okänt ställe inne i ditt kanske fönsterlösa hus. Nu vill du ha kommentarer om hur väl lampan/antennen kommer lysa en kilometer längre bort bakom en kulle av okänd storlek.
Köp antennen, den är billig. Hur bra det blir har jag beskrivit så gott det går efter kända förutsättningar. Jag skulle aldrig själv köpa en antenn där det saknas dokumentation på om det är en antenn.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Nu vet jag inte var du bor, men https://www.micronat.se/tackningskartorverkar bygga lokala trådlösa nät på några platser i landet.
Hur långt till närmaste granne som har uppkoppling?
Hur långt till närmaste granne som har uppkoppling?
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Jag bor i Söderhamns skärgård och det är sämst täckning just där huset står. Dock så har faktiskt denna 4G-router som jag lånat nu relativt bra signal med halebop-SIM(telias nät). Körde det lite på test igår och det var ganska så bra även när den står inne på köksbordet. Jag känner dock tydliga "hack" när jag spelar, som att data tappas ibland. Jag ska ta och skicka upp den en bit på någon stång och dra ner en nätverks-kabel från den och se hur det blir då.
E Kafeman skriver som vanligt mycket bra info.
När jag kollar på Telias täckningskarta så ser jag att dom har en planerad utbyggnad av 4G 700Mhz i en mast relativt nära mig jan-mar 2021, dock blir det fortfarande inte "fri sikt" pga ett berg nära min tomt. Vilken signal och från vilken mast som jag nu får in vet jag inte men det kan vara samma mast fast kanske en annan frekvens. Möjligen är 700Mhz utbyggnaden tänkt att på nått vis kompensera för att Telia kommer stänga ner sitt fasta tele-nät i mitt område i mars 2021.
E Kafeman skriver som vanligt mycket bra info.
När jag kollar på Telias täckningskarta så ser jag att dom har en planerad utbyggnad av 4G 700Mhz i en mast relativt nära mig jan-mar 2021, dock blir det fortfarande inte "fri sikt" pga ett berg nära min tomt. Vilken signal och från vilken mast som jag nu får in vet jag inte men det kan vara samma mast fast kanske en annan frekvens. Möjligen är 700Mhz utbyggnaden tänkt att på nått vis kompensera för att Telia kommer stänga ner sitt fasta tele-nät i mitt område i mars 2021.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Jag röstar också på något av typer liknande detta: https://www.webhallen.com/se/product/31 ... Hz-Alumini
Vi använder liknande på jobbet där det är riktigt risigt och det fungerar bra. (även om hela området saknar mobiltäckning har vi kunnat lösa kommunikation med dessa riktantenner).
Vi använder liknande på jobbet där det är riktigt risigt och det fungerar bra. (även om hela området saknar mobiltäckning har vi kunnat lösa kommunikation med dessa riktantenner).
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Jag är starkt emot den ruttna barnchen där man säljer skräp medvetet felaktigt deklarerad till privata konsumenter med den tryggheten att säljaren går fri då kunden ändå inte kan verifiera att det den köper är sämre än utlovat.
Svårigheten att verifiera antenne gör att många kunder låter sej luras flera gånger, då de utgår från att problemen med dålig funktion beror på dom själva.
En sak vore om skräpet även hade skräp-priser, men tvärt om så lägger man på priser så att man kommer väl i nivå smed vad mer seriösa aktörer tar för betydligt mer kvalificerade produkter för att täcka kostnader för utveckling och kvalificerade medarbetare och instrument, vilket är en betydande kostnad.
Men genvägar lockar och det dräller av konsumenter som gärna betalar en tusen-lapp för en tillvriden ståltrådsgalge. Det är lysande affärer.
Nedis antenn är falskdeklarerad så det verkligen storm-ljuger om det. Nedis anger sej som tillverkare, vilket inte heller är sant, eller det är åtminstone inte mer sant än att Finnsat liksom ett antal andra importörer också anger sej själva som tillverkare av samma produkt: https://translate.google.com/translate? ... i-sma-uros
Det är lite variation på prestanda-sifforna mellan Nedis och Finnsat men det är samma antenn tillverkad i Kina. Nedis är ingen tillverkare av sitt spretiga sälj-sortiment trots att de skriver så på deras hemsida för denna antennnen.
Sanningen väger lättt när reklamen måste gå före.
Nedis köper antennen från KIna och får den hemlevererad för ca 200 kr inkl. frakt, Det låga priset är inte möjligt om tillverkande företaget skulle bedriva egen produkt-utveckling.
Inget fel i att köpa från Kina, men det är där som på andra håll, köper man från tillverkare som som bäst försökt kopiera en annan antenn men inte har egna resurser i kunskap eller mätverktyg, så blir det billigare för alla.
Datablad är detalj som skippas i utbyter mot påhittad bländande reklam.
Ingen, varken tillverkare eller EU-importör, har egna mätinstrument eller kunskap att använda dessa och har inte heller några tanka på att investera i dessa delar.
Som med alla liknande antenner så anger man inte vid vilken frekvens det utlovade gainet på14-15 dBi inträffar.
Jag har däremot hygglig koll på detta och vet svaret: Det inträffar aldrig och det är helt säkert.
Vet detta då även den mest ideala av denna typen av logperiodisk antenn inte kan nå dessa siffrorna, det är bortanför vad som är fysiskt möjligt. En sansad bedömning, om antennen inte är allt för dåligt designad, så uppnår den kanske 20-40% av utlovat gain vid sina bästa frekvenser och dessa antenner tappar funktionen brant för lägre frekvenser, där funktionen ofta som bäst behövs, då det är främst på landsbygden man använder lägre frekvenser då det ger bättre täckning även om det är glest mellan basstationerna.
Jämför med tidigare refererade logperiodiska antenn från poynting, som är egenutveklad antenn med nästan samma dimensioner som Nedis Kina-antenn. Har Poyinting kopierat KIna-produkten?
Poyinting anger att man som bäst får ett riktgain på ca 10-11 dBi och startar på 9 dBi vid 700 MHz. Innebär att KIna-antennen som frankt anger 15 dBi är väsentligt bättre med 4-5 dB?
Det är rätt riskfritt att påstå motsatsen, att Kina-antennen där ingen brytt sej om att mäta är påtagligt sämre presterande än den antenn som Poyinting själva utvecklar och själva tillverkar.
Poyinting har själva lagt ut diverse videos om hur de utvecklar antenner och här visas deras senate mätkammare:
Någon mätkammare kommer aldrig att visas från "tillverkaren" Nedis.
Finns ett gammalt djungel-ordspråk:
FINNS INGA MÄTKURVOR FÖR DEN SALUFÖRDA ANTENNEN ÄR DET FÖR ATT DESS VERKLIGA DATA SKULLE GÖRA ANTENNEN OSÄLJBAR.
Konsumenten behöver inte vara antenn-expert för att begripa detta. Det gäller även julskinkan, finns ingen tydlig innehålls-deklaration, är det för att det skulle minska köp-intresset.
Det är en väldigt enkel logik och det sållar alltid bort värsta skräpet.
Notera även att en aldrig så bra riktantenn, inte nödvändigt vis är bästa antenn-valet vid svåra mottagningsförhållanden utan det kan mycket väl bli tvärs om, en mer bredstrålande antenn med lägre gain kan ge bättre resultat.
Detta gäller t.ex. när det inte finns någon tydlig signalriktning att rikta en rikt-antenn mot pga lokala hinder.
Skulle det nu finnas en möjlig riktning att peka mot men signalen verkligen är riktigt svag pga av långt avstånd till basen, med typiska frekvensområdet för landsbygd på 800-900 MHz, då är inte logperiodisk antenn så bra val.
En motsvarande stor Yagi-antenn gör då ett betydligt bättre jobb eller kan man i vissa fall satsa på att nå mer högfrekventa bas-stationer från mer tätbebyggt område och då kan en nätparabol vara uppemot 10 dB bättre än en bra Yagi-antenn.
---
Vad gäller benämningen 4G, är det också något av ett urholkat reklam-uttryck som inte stämmer med definitionen av 4G.
Kalla det vad ni vill router, gateway, modem, trådlösa sådana har en radio i åtminstone ena änden vars signaler kan omsättas till binär data.
Det förekommer oriktigheter i tråden vad som är 4G. Det är förståeligt då branchen som utvecklar konsument-produkter själva sprider fel uppgifter, men det är ofta av välmening, att förenkla för konsumenten att köpa något som inte är vad det utger sej för.
För att förstå varför det som i reklamen anges som 4G nästan alltid inte är 4G kan en tillbakablick underlätta:
OG, generation noll, de första trådlösa telefonsystemen var enbart tänkta för röstöverföring, bilburna saker stora som resväskor. Tidiga system fanns redan på 1930-talet. Det fanns inga absoluta protokoll utan varje system hade sina egna lösningar. Tekniken var relativt enkel, man brukar kalla 0G för icke cell-system, man kunde inte byta basstation dynamiskt under färd.
1G, ja då förekom t.ex. akustiska modem för att översätta analogt ljud från den nedmodulerade signalen till ettor och nollar men att ha mobiltelefon i sej med en lur var avancerat nog. Behovet av privat dataöverföring fanns knappt. Celler var nu en väsentlig del av protokollet, där man dynamiskt kunde skifta mellan olika celler utan att tappa förbindelsen. Bell i USA anges ofta som cell-uppbygnaden fader men NTT i Japan var flera år före. Flera olika standarder förekom där NMT Nordisk MobilTelefoni, hade premiär i Holland och förekom på flera andra håll än Norden, trots namnet. Systemen var fortfarande av relativt enkel karaktär där samtal förmedlades utan någon kryptering frekvensmodulerat, så det var lättavlyssnat med enkel radio..
2G var första systemet där ljudet digitaliserats innan det skickades till radio-steget. Radion var dock en analog design liksom det fortfarande är.
Enkla akustiska modem fanns att köpa. 2G var ett telefonsystem där man för första gången såg ett behov av internationella överenskommelser för hur protokoll skulle byggas och hur kanaler och frekvenser skulle fungera och fördelas mellan flera samtidiga användare. 2G blev till stor del synonymt med standarden enligt GSM men variationer förekom såsom DCS. Varken protokollen eller allokerade frekvenser var helt överensstämmande mellan Europa och USA t.ex.
Skillnaderna kallades ofta vid frekvens, GSM850, GSM900 t.ex.
2G var ett radiosystem som inte var baklänges kompatibelt med några tidigare system.
Nästa steg, eller halvsteg, 2.5G, så fick man en primitiv form av data-protokoll som inte krävde omvägen till analogt ljud. Data var en underklass definierad av 2.5G-protokollet som fick namnet GPRS. Datahastigheter som bäst 115 kbit/s då varje kanal i frekvensbandet var rätt smal.
Nästa steg kallades ofta 2.5G+ eller 2.75G, där protokollet EDGE tillät att man utnyttjade tre kanaler samtidigt för total datahastighet 384kbit/s.
3G föregicks av omfattande planering där aktiva aktörer samlades till en gemensam intresseorganisation (3GPP, 3rd Generation Partnership Project) där man planerade långt i förväg protokollen för nästa ej bakåtkompatibla telefon-system, 3G, långt innan man ens behärskade att tillverka hårdvaran som skulle krävas. Man litade på att utvecklingen skulle gå ikapp.
Under den tid som 3G varit aktivt system har det på ett långsiktigt planerat sätt därför uppgraderats i flera omgångar och uppgraderingar förekommer fortfarande.
Samma organisation, 3GPP, började på liknande sätt tidigt planera för nästföljande ej bakåtkompatibla generation, 4G. Man avsåg göra på samma sätt, implementera ett nytt radio-system i flera steg där stegen var tydligt definierade vad de skulle klara. Stegen fick namn såsom Cat1, Cat2.. fast för att göra det lite rörigt blev ofta ordningen, när protokollen fasställdes, inte alls i nummerordning.
En av faktorerna som definierade varje steg var vilken data-takt som skulle klaras och ljudöverföring såsom telefon-samtal, var inte ens med i planeringen på flera år.
En utmärkande sak som skilde detta system från 3G var att trafiken blev IP-baserad, paketförmedlande, precis som det trådbundna internet, men där hade man svårt att lösa detaljer hur samtal skulle förmedlas så den delen av protokollen fick definieras senare.
Denna nya generation av trådlös data-överföring, dess utveckling fick namnet 3GPP LTE (Long Term Evolution) och infördes som del av 3GPP release 8.
LTE var som gjort, avsiktligt, att överföra data på ett snabbt och enkelt sätt och la grunden för billigt bredband med stort utrymme att överföra data jämfört mot tidigare.
Marknadsfolket hade dock problem med releaser och konstiga numreringar för denna nya radio-produkt och namnet LTE skulle vara mindre självklart att det rörde sej om något nytt, det hade varit mycket bättre att fortsätta nummerserien och kalla systemet 4G. Då skulle man kunna sälja radio-moden under beteckningen 4G, som var mycket mer säljande och lättare att trumma in i allmänheten att 3G nu var passe och det var 4G som var det mya.
Nej sa man på 3GPP, 4G är redan inplanerat som standard men det dröjer några år innan vi når dit.¤G finns inte än.
Reklammakarna gnydde och tyckte att "3,9G nästan 4G" skulle väl gå som nödbeteckning, vilket accepterades av 3GPP men snart såldes produkter under namnet (nästan 4G) där "nästan" även det snart var bortglömt.
3GPP hade i LTE definierat att 4G motsvarade en maximal nedladdningshastighet på 1000 Mbps och minst 500Mbps i upplänken. Den först definierade hastigheten, Cat1, där fanns inte ens kravet med på MIMO, dubbla radio och antenner, och max nedladdningshastighet var endast 10Mbps. Det såldes utrustning för fullt som det stod 4G på fastän dess teoretiska maxhastighet var en hundradel av det som var planerat bli 4G.
Dock många tillverkare av telefoner och modem chansade på vad som skulle krävas av framtida uppgraderingar så att man kunde skicka ut mjukvara när kraven på vad hårdvaran skulle göra blev fastlagda av 3GPP.
Den första definierad kategorin att nå kriteriet satt av 3GPP/LTE för att det skulle hänföras till fjärde generationen, 4G, är CAT8 som kom som release 10 från 3GPP.
Cat8 kräver enligt standarden 8 olika kanaler och minst 3 separata antenner där varje antenn ska klara tre frekbvensband.
Den här omnämnda Huawei gatewayen/routern är inte kapabel till hastigheter enligt 4G och har inte ens möjlighet till det i hårdvaran.
Fler samtidiga frekvenser (Common Aggregation) och flera antenner per frekvens (MIMO,MISO, spatial multiplex) kan låta rörigt.
Begreppen förklaras till viss del här: https://www.3gpp.org/technologies/keywo ... e-advanced
4G är iofs ännu så länge överföringshastigheter av hypotetiskt värde då få svenska operatörer har kapacitet att kunna nå dessa överföringshastigheter även om basstationen i sej är kompatibel i hård och mjukvara.
>Okej, det har nämns. Men Mrfrenzy, som jag svarade skriver ”router” när det åsyftas ett 4G modem som ev har integrerad router.
>Det är inget snack om att många blandar ihop begreppen vilket rör till diskussionerna. Även om folk här sannolikt vet vad det egentligen syftas på.
Ja, gateway som vi som vi lämpligen kallar den på engelska eller portväg på svenska
men modem eller router duger bra och den har inget med 4G att göra. Huawei b25s är inget 4G modem aannat än i reklamen.
Det är inget snack att en del nog blandar och förvirrar utan att tillföra något, vilket i synnerhet gäller reklamen.
Det går nog att kalla den för 4G-kompatibel ur reklamsynpunkt, fast rent tekniskt är den med senaste mjukvaran prestandamässigt en Cat7, vilket man även anger i sitt produktblad.
Huawei b525s-23a tillhör de gateways som kan hantera två samtidiga kanaler med max bandbredd 20 MHz per styck och med separata RF-steg för MiMO, dvs totalt 4 signalvägar. Kallas Ca2, Common aggregation 2, där man kan använda sej av två frekvensmässigt helt skilda kanaler och mjukvarumässigt slå samman dessa så det ses som en enda bred kanal. Senaste firmware-uppgraderingen av denna gatewayen lyfte den till Cat7. Det är inte så dåligt ändå, det medger max 300Mbps.
Nu är det långt från alla platser i landet och alla operatörer som uppgraderat till 4G än så 4G är ännu inte något som alla har tillgång till, trots att det står både på reklamen och Huaweis mjukvara att den tar emot 4G-signaler. Det är sant, det är samma basstation och samma typ av signaler som en 4G-router ansluter till men man klarar bara att lyssna på två kanaler i taget mot för 4G i Cat8 8 krävda kanaler.
Andra delar i redan utstakade stigen för trådlöst bredband enligt 3GPP är redan klart och man ritar för fullt på kommande protokoll på det som ska blir 6G.
Fortsatta ökningen av överföringshastigheter över 1Gbps har 3GPP bestämts ska kallas "LTE advanced" med hastigheter upp till 10Gbps. Hastigheter över detta Då är man framme vid det som blir avstampet för 5G som när det är fullt uppfyllt når 100Gbps. Men som vanligt, marknadsförarna vill inte höra talas om något "LTE advanced", för svårförklarat. Efter 4G följer 5G utan något annat emellan.
Vad gäller vanliga telefon-samtal så är det inte så många mobiltelefoner som supportar det än över LTE. Vad gäller LTE-modem/routrar så är även de en del av standarden som hanterar röstsamtal då man ser det som en alternativ väg för mobiltelefoner med WiFi-brygga, att låta samtalet distribueras av LTE-modemet med WiFi-funktion.
Slutlig LTE telefoni-standard blev fryst 2018 (tror jag), och går under benämningen VoLTE (Voice over LTE) och är ett påhängs-protokoll som i sin enda revision är kallat CAT M1.
Det kan komma fortsatta tillägg så därav numrering likt protokollen för dataöverföring.
Det har även varit lite knagglig väg att få till kvalitet i telefon och operatörsled för VoLTE så 3G är fortfarande dominerande grund-protokoll som tal-förmedlare.
En liten lustighet, M i LTE CAT M1 står för giftermål, Marriage. Detta då protokollet ses som att man nu äntligen kan gifta samman LTE data och LTE telefoni.
Det finns oändligt av information gällande dessa protokoll och de är mestadels gratis tillgängliga på https://www.3gpp.org
Det jag beskrivit här om de olika protokollen är bara korta plock där mycket utlämnats/förenklats och därför delvis är om inte fel men missvisande, många delsteg och telefon och modulations-standarder osv är inte omnämnda även om somliga haft stor del i utvecklingen.
Det är sällan någon talar om att vi knappast än har uppnått standarden 4G i Sverige, många tror att de haft sådan tjänst från operatören i många år, då man ständigt sett reklamen för 4G och det står ju 4G mupp i hörnet på mobildispalyen, men man har aldrig kollat att ned och uppp-laddningshastigheter är långt från vad som förespeglats, och kommer inte i närheten av LTE CAT8 som är en ribba för att uppnå den standarden som minimikrav för 4G. Det är marknadsförarna som inte ville ha vare sej 3,9G eller LTE och därför sålt grejor i många år som det står "nästan 4G" på fast sakerna de krängt inte ens har specificerade hårdvaran för att nå dit och "nästan" oftast trillar bort.
Cat 8 är iofs mer än 10 år sedan den blev fryst så tiden är mogen nu.
Fler reklam-benämningar på kärt barn, 4G: https://www.induo.com/b/lte-plus-eller-lte-advanced/
På marknaden finns idag mej veterligt inget modem som klara minimi-kravet för upp och nedladdningshastighet enligt 4G-standard.
Nedladdningshastighet 1000 Mbps klarar t.ex. Netgear Nighthawk M2 ledigt men för att klara 4G-ribban även för uppladdning är standarden angiven till 500 Mbps vilket inte Netgear klarar.
Nu är allt detta ett icke-problem med höga datahastigheter som inte inträffar om man dålig kontakt med basstationen men ett LTE-modem med 2-3-4-8 antenner/RF-delar ger högre datahastighet (om basen inte redan är fullbelagd) än ett modem med endast en antenn även för svaga signaler då man utnyttjar fenom typ multipath-utbredning där man med flera antenner utplacerade ökar chansen att åtminsten en antennför tillfället nås av tolkningsbara signaler.
Om man har massa hinder i vägen till eventuella basstationer och det är kört åt all håll horisontellt så finns ju den vertikala vägen kvar. Elon Musk har nu öppnat sitt Starlink i beta-stadie. Satellit-internet har funnits förut men nu utlovas hygglig bandbredd utan tak och fasta månads-kostnader ochbilligt relativt tidigare satellit-alternativ med 1000kr/mån. https://www.idg.se/2.1085/1.741830/spac ... k-betatest
Kanske dyrt men många betalar glatt 500 kr/mån för obegränsat trådlöst bredband trotsa mindre bra funktion. Nu kan man slippa hugga ner skog och flytta berg för att få fri sikt till basen.
Svårigheten att verifiera antenne gör att många kunder låter sej luras flera gånger, då de utgår från att problemen med dålig funktion beror på dom själva.
En sak vore om skräpet även hade skräp-priser, men tvärt om så lägger man på priser så att man kommer väl i nivå smed vad mer seriösa aktörer tar för betydligt mer kvalificerade produkter för att täcka kostnader för utveckling och kvalificerade medarbetare och instrument, vilket är en betydande kostnad.
Men genvägar lockar och det dräller av konsumenter som gärna betalar en tusen-lapp för en tillvriden ståltrådsgalge. Det är lysande affärer.
Nedis antenn är falskdeklarerad så det verkligen storm-ljuger om det. Nedis anger sej som tillverkare, vilket inte heller är sant, eller det är åtminstone inte mer sant än att Finnsat liksom ett antal andra importörer också anger sej själva som tillverkare av samma produkt: https://translate.google.com/translate? ... i-sma-uros
Det är lite variation på prestanda-sifforna mellan Nedis och Finnsat men det är samma antenn tillverkad i Kina. Nedis är ingen tillverkare av sitt spretiga sälj-sortiment trots att de skriver så på deras hemsida för denna antennnen.
Sanningen väger lättt när reklamen måste gå före.
Nedis köper antennen från KIna och får den hemlevererad för ca 200 kr inkl. frakt, Det låga priset är inte möjligt om tillverkande företaget skulle bedriva egen produkt-utveckling.
Inget fel i att köpa från Kina, men det är där som på andra håll, köper man från tillverkare som som bäst försökt kopiera en annan antenn men inte har egna resurser i kunskap eller mätverktyg, så blir det billigare för alla.
Datablad är detalj som skippas i utbyter mot påhittad bländande reklam.
Ingen, varken tillverkare eller EU-importör, har egna mätinstrument eller kunskap att använda dessa och har inte heller några tanka på att investera i dessa delar.
Som med alla liknande antenner så anger man inte vid vilken frekvens det utlovade gainet på14-15 dBi inträffar.
Jag har däremot hygglig koll på detta och vet svaret: Det inträffar aldrig och det är helt säkert.
Vet detta då även den mest ideala av denna typen av logperiodisk antenn inte kan nå dessa siffrorna, det är bortanför vad som är fysiskt möjligt. En sansad bedömning, om antennen inte är allt för dåligt designad, så uppnår den kanske 20-40% av utlovat gain vid sina bästa frekvenser och dessa antenner tappar funktionen brant för lägre frekvenser, där funktionen ofta som bäst behövs, då det är främst på landsbygden man använder lägre frekvenser då det ger bättre täckning även om det är glest mellan basstationerna.
Jämför med tidigare refererade logperiodiska antenn från poynting, som är egenutveklad antenn med nästan samma dimensioner som Nedis Kina-antenn. Har Poyinting kopierat KIna-produkten?
Poyinting anger att man som bäst får ett riktgain på ca 10-11 dBi och startar på 9 dBi vid 700 MHz. Innebär att KIna-antennen som frankt anger 15 dBi är väsentligt bättre med 4-5 dB?
Det är rätt riskfritt att påstå motsatsen, att Kina-antennen där ingen brytt sej om att mäta är påtagligt sämre presterande än den antenn som Poyinting själva utvecklar och själva tillverkar.
Poyinting har själva lagt ut diverse videos om hur de utvecklar antenner och här visas deras senate mätkammare:
Någon mätkammare kommer aldrig att visas från "tillverkaren" Nedis.
Finns ett gammalt djungel-ordspråk:
FINNS INGA MÄTKURVOR FÖR DEN SALUFÖRDA ANTENNEN ÄR DET FÖR ATT DESS VERKLIGA DATA SKULLE GÖRA ANTENNEN OSÄLJBAR.
Konsumenten behöver inte vara antenn-expert för att begripa detta. Det gäller även julskinkan, finns ingen tydlig innehålls-deklaration, är det för att det skulle minska köp-intresset.
Det är en väldigt enkel logik och det sållar alltid bort värsta skräpet.
Notera även att en aldrig så bra riktantenn, inte nödvändigt vis är bästa antenn-valet vid svåra mottagningsförhållanden utan det kan mycket väl bli tvärs om, en mer bredstrålande antenn med lägre gain kan ge bättre resultat.
Detta gäller t.ex. när det inte finns någon tydlig signalriktning att rikta en rikt-antenn mot pga lokala hinder.
Skulle det nu finnas en möjlig riktning att peka mot men signalen verkligen är riktigt svag pga av långt avstånd till basen, med typiska frekvensområdet för landsbygd på 800-900 MHz, då är inte logperiodisk antenn så bra val.
En motsvarande stor Yagi-antenn gör då ett betydligt bättre jobb eller kan man i vissa fall satsa på att nå mer högfrekventa bas-stationer från mer tätbebyggt område och då kan en nätparabol vara uppemot 10 dB bättre än en bra Yagi-antenn.
---
Vad gäller benämningen 4G, är det också något av ett urholkat reklam-uttryck som inte stämmer med definitionen av 4G.
Kalla det vad ni vill router, gateway, modem, trådlösa sådana har en radio i åtminstone ena änden vars signaler kan omsättas till binär data.
Det förekommer oriktigheter i tråden vad som är 4G. Det är förståeligt då branchen som utvecklar konsument-produkter själva sprider fel uppgifter, men det är ofta av välmening, att förenkla för konsumenten att köpa något som inte är vad det utger sej för.
För att förstå varför det som i reklamen anges som 4G nästan alltid inte är 4G kan en tillbakablick underlätta:
OG, generation noll, de första trådlösa telefonsystemen var enbart tänkta för röstöverföring, bilburna saker stora som resväskor. Tidiga system fanns redan på 1930-talet. Det fanns inga absoluta protokoll utan varje system hade sina egna lösningar. Tekniken var relativt enkel, man brukar kalla 0G för icke cell-system, man kunde inte byta basstation dynamiskt under färd.
1G, ja då förekom t.ex. akustiska modem för att översätta analogt ljud från den nedmodulerade signalen till ettor och nollar men att ha mobiltelefon i sej med en lur var avancerat nog. Behovet av privat dataöverföring fanns knappt. Celler var nu en väsentlig del av protokollet, där man dynamiskt kunde skifta mellan olika celler utan att tappa förbindelsen. Bell i USA anges ofta som cell-uppbygnaden fader men NTT i Japan var flera år före. Flera olika standarder förekom där NMT Nordisk MobilTelefoni, hade premiär i Holland och förekom på flera andra håll än Norden, trots namnet. Systemen var fortfarande av relativt enkel karaktär där samtal förmedlades utan någon kryptering frekvensmodulerat, så det var lättavlyssnat med enkel radio..
2G var första systemet där ljudet digitaliserats innan det skickades till radio-steget. Radion var dock en analog design liksom det fortfarande är.
Enkla akustiska modem fanns att köpa. 2G var ett telefonsystem där man för första gången såg ett behov av internationella överenskommelser för hur protokoll skulle byggas och hur kanaler och frekvenser skulle fungera och fördelas mellan flera samtidiga användare. 2G blev till stor del synonymt med standarden enligt GSM men variationer förekom såsom DCS. Varken protokollen eller allokerade frekvenser var helt överensstämmande mellan Europa och USA t.ex.
Skillnaderna kallades ofta vid frekvens, GSM850, GSM900 t.ex.
2G var ett radiosystem som inte var baklänges kompatibelt med några tidigare system.
Nästa steg, eller halvsteg, 2.5G, så fick man en primitiv form av data-protokoll som inte krävde omvägen till analogt ljud. Data var en underklass definierad av 2.5G-protokollet som fick namnet GPRS. Datahastigheter som bäst 115 kbit/s då varje kanal i frekvensbandet var rätt smal.
Nästa steg kallades ofta 2.5G+ eller 2.75G, där protokollet EDGE tillät att man utnyttjade tre kanaler samtidigt för total datahastighet 384kbit/s.
3G föregicks av omfattande planering där aktiva aktörer samlades till en gemensam intresseorganisation (3GPP, 3rd Generation Partnership Project) där man planerade långt i förväg protokollen för nästa ej bakåtkompatibla telefon-system, 3G, långt innan man ens behärskade att tillverka hårdvaran som skulle krävas. Man litade på att utvecklingen skulle gå ikapp.
Under den tid som 3G varit aktivt system har det på ett långsiktigt planerat sätt därför uppgraderats i flera omgångar och uppgraderingar förekommer fortfarande.
Samma organisation, 3GPP, började på liknande sätt tidigt planera för nästföljande ej bakåtkompatibla generation, 4G. Man avsåg göra på samma sätt, implementera ett nytt radio-system i flera steg där stegen var tydligt definierade vad de skulle klara. Stegen fick namn såsom Cat1, Cat2.. fast för att göra det lite rörigt blev ofta ordningen, när protokollen fasställdes, inte alls i nummerordning.
En av faktorerna som definierade varje steg var vilken data-takt som skulle klaras och ljudöverföring såsom telefon-samtal, var inte ens med i planeringen på flera år.
En utmärkande sak som skilde detta system från 3G var att trafiken blev IP-baserad, paketförmedlande, precis som det trådbundna internet, men där hade man svårt att lösa detaljer hur samtal skulle förmedlas så den delen av protokollen fick definieras senare.
Denna nya generation av trådlös data-överföring, dess utveckling fick namnet 3GPP LTE (Long Term Evolution) och infördes som del av 3GPP release 8.
LTE var som gjort, avsiktligt, att överföra data på ett snabbt och enkelt sätt och la grunden för billigt bredband med stort utrymme att överföra data jämfört mot tidigare.
Marknadsfolket hade dock problem med releaser och konstiga numreringar för denna nya radio-produkt och namnet LTE skulle vara mindre självklart att det rörde sej om något nytt, det hade varit mycket bättre att fortsätta nummerserien och kalla systemet 4G. Då skulle man kunna sälja radio-moden under beteckningen 4G, som var mycket mer säljande och lättare att trumma in i allmänheten att 3G nu var passe och det var 4G som var det mya.
Nej sa man på 3GPP, 4G är redan inplanerat som standard men det dröjer några år innan vi når dit.¤G finns inte än.
Reklammakarna gnydde och tyckte att "3,9G nästan 4G" skulle väl gå som nödbeteckning, vilket accepterades av 3GPP men snart såldes produkter under namnet (nästan 4G) där "nästan" även det snart var bortglömt.
3GPP hade i LTE definierat att 4G motsvarade en maximal nedladdningshastighet på 1000 Mbps och minst 500Mbps i upplänken. Den först definierade hastigheten, Cat1, där fanns inte ens kravet med på MIMO, dubbla radio och antenner, och max nedladdningshastighet var endast 10Mbps. Det såldes utrustning för fullt som det stod 4G på fastän dess teoretiska maxhastighet var en hundradel av det som var planerat bli 4G.
Dock många tillverkare av telefoner och modem chansade på vad som skulle krävas av framtida uppgraderingar så att man kunde skicka ut mjukvara när kraven på vad hårdvaran skulle göra blev fastlagda av 3GPP.
Den första definierad kategorin att nå kriteriet satt av 3GPP/LTE för att det skulle hänföras till fjärde generationen, 4G, är CAT8 som kom som release 10 från 3GPP.
Cat8 kräver enligt standarden 8 olika kanaler och minst 3 separata antenner där varje antenn ska klara tre frekbvensband.
Den här omnämnda Huawei gatewayen/routern är inte kapabel till hastigheter enligt 4G och har inte ens möjlighet till det i hårdvaran.
Fler samtidiga frekvenser (Common Aggregation) och flera antenner per frekvens (MIMO,MISO, spatial multiplex) kan låta rörigt.
Begreppen förklaras till viss del här: https://www.3gpp.org/technologies/keywo ... e-advanced
4G är iofs ännu så länge överföringshastigheter av hypotetiskt värde då få svenska operatörer har kapacitet att kunna nå dessa överföringshastigheter även om basstationen i sej är kompatibel i hård och mjukvara.
>Okej, det har nämns. Men Mrfrenzy, som jag svarade skriver ”router” när det åsyftas ett 4G modem som ev har integrerad router.
>Det är inget snack om att många blandar ihop begreppen vilket rör till diskussionerna. Även om folk här sannolikt vet vad det egentligen syftas på.
Ja, gateway som vi som vi lämpligen kallar den på engelska eller portväg på svenska
men modem eller router duger bra och den har inget med 4G att göra. Huawei b25s är inget 4G modem aannat än i reklamen.Det är inget snack att en del nog blandar och förvirrar utan att tillföra något, vilket i synnerhet gäller reklamen.
Det går nog att kalla den för 4G-kompatibel ur reklamsynpunkt, fast rent tekniskt är den med senaste mjukvaran prestandamässigt en Cat7, vilket man även anger i sitt produktblad.
Huawei b525s-23a tillhör de gateways som kan hantera två samtidiga kanaler med max bandbredd 20 MHz per styck och med separata RF-steg för MiMO, dvs totalt 4 signalvägar. Kallas Ca2, Common aggregation 2, där man kan använda sej av två frekvensmässigt helt skilda kanaler och mjukvarumässigt slå samman dessa så det ses som en enda bred kanal. Senaste firmware-uppgraderingen av denna gatewayen lyfte den till Cat7. Det är inte så dåligt ändå, det medger max 300Mbps.
Nu är det långt från alla platser i landet och alla operatörer som uppgraderat till 4G än så 4G är ännu inte något som alla har tillgång till, trots att det står både på reklamen och Huaweis mjukvara att den tar emot 4G-signaler. Det är sant, det är samma basstation och samma typ av signaler som en 4G-router ansluter till men man klarar bara att lyssna på två kanaler i taget mot för 4G i Cat8 8 krävda kanaler.
Andra delar i redan utstakade stigen för trådlöst bredband enligt 3GPP är redan klart och man ritar för fullt på kommande protokoll på det som ska blir 6G.
Fortsatta ökningen av överföringshastigheter över 1Gbps har 3GPP bestämts ska kallas "LTE advanced" med hastigheter upp till 10Gbps. Hastigheter över detta Då är man framme vid det som blir avstampet för 5G som när det är fullt uppfyllt når 100Gbps. Men som vanligt, marknadsförarna vill inte höra talas om något "LTE advanced", för svårförklarat. Efter 4G följer 5G utan något annat emellan.
Vad gäller vanliga telefon-samtal så är det inte så många mobiltelefoner som supportar det än över LTE. Vad gäller LTE-modem/routrar så är även de en del av standarden som hanterar röstsamtal då man ser det som en alternativ väg för mobiltelefoner med WiFi-brygga, att låta samtalet distribueras av LTE-modemet med WiFi-funktion.
Slutlig LTE telefoni-standard blev fryst 2018 (tror jag), och går under benämningen VoLTE (Voice over LTE) och är ett påhängs-protokoll som i sin enda revision är kallat CAT M1.
Det kan komma fortsatta tillägg så därav numrering likt protokollen för dataöverföring.
Det har även varit lite knagglig väg att få till kvalitet i telefon och operatörsled för VoLTE så 3G är fortfarande dominerande grund-protokoll som tal-förmedlare.
En liten lustighet, M i LTE CAT M1 står för giftermål, Marriage. Detta då protokollet ses som att man nu äntligen kan gifta samman LTE data och LTE telefoni.
Det finns oändligt av information gällande dessa protokoll och de är mestadels gratis tillgängliga på https://www.3gpp.org
Det jag beskrivit här om de olika protokollen är bara korta plock där mycket utlämnats/förenklats och därför delvis är om inte fel men missvisande, många delsteg och telefon och modulations-standarder osv är inte omnämnda även om somliga haft stor del i utvecklingen.
Det är sällan någon talar om att vi knappast än har uppnått standarden 4G i Sverige, många tror att de haft sådan tjänst från operatören i många år, då man ständigt sett reklamen för 4G och det står ju 4G mupp i hörnet på mobildispalyen, men man har aldrig kollat att ned och uppp-laddningshastigheter är långt från vad som förespeglats, och kommer inte i närheten av LTE CAT8 som är en ribba för att uppnå den standarden som minimikrav för 4G. Det är marknadsförarna som inte ville ha vare sej 3,9G eller LTE och därför sålt grejor i många år som det står "nästan 4G" på fast sakerna de krängt inte ens har specificerade hårdvaran för att nå dit och "nästan" oftast trillar bort.
Cat 8 är iofs mer än 10 år sedan den blev fryst så tiden är mogen nu.
Fler reklam-benämningar på kärt barn, 4G: https://www.induo.com/b/lte-plus-eller-lte-advanced/
På marknaden finns idag mej veterligt inget modem som klara minimi-kravet för upp och nedladdningshastighet enligt 4G-standard.
Nedladdningshastighet 1000 Mbps klarar t.ex. Netgear Nighthawk M2 ledigt men för att klara 4G-ribban även för uppladdning är standarden angiven till 500 Mbps vilket inte Netgear klarar.
Nu är allt detta ett icke-problem med höga datahastigheter som inte inträffar om man dålig kontakt med basstationen men ett LTE-modem med 2-3-4-8 antenner/RF-delar ger högre datahastighet (om basen inte redan är fullbelagd) än ett modem med endast en antenn även för svaga signaler då man utnyttjar fenom typ multipath-utbredning där man med flera antenner utplacerade ökar chansen att åtminsten en antennför tillfället nås av tolkningsbara signaler.
Om man har massa hinder i vägen till eventuella basstationer och det är kört åt all håll horisontellt så finns ju den vertikala vägen kvar. Elon Musk har nu öppnat sitt Starlink i beta-stadie. Satellit-internet har funnits förut men nu utlovas hygglig bandbredd utan tak och fasta månads-kostnader ochbilligt relativt tidigare satellit-alternativ med 1000kr/mån. https://www.idg.se/2.1085/1.741830/spac ... k-betatest
Kanske dyrt men många betalar glatt 500 kr/mån för obegränsat trådlöst bredband trotsa mindre bra funktion. Nu kan man slippa hugga ner skog och flytta berg för att få fri sikt till basen.
-
Klas-Kenny
- Inlägg: 11328
- Blev medlem: 17 maj 2010, 19:06:14
- Ort: Växjö/Alvesta
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Lånar tråden lite..
Kollar också på att förbättra uppkopplingen hemma.
Bytte modem igår till ett med SMA-kontakter för lite lägre förluster än det gamla som hade några udda antennkontakter som krävde en extra adapter.
Har nu runt -61dBm mottagning, men det hela verkar lite ostadigt vad gäller hastighet. Stundvis har jag 16 Mbit (vilket jag anser helt okej), men en stund senare bara 2 Mbit..
Kollade efter en billig riktantenn och hittade denna:
https://www.jula.se/catalog/hem-och-hus ... nn-004905/
Mimo-antenn med angivet 7dBi för 599:-.
Någon som har erfarenhet av den?
Kör just nu ett par hemmabyggda diopler för 800MHz, så borde ju rimligen bli 4-5 dB bättre kan tyckas.
Kollar också på att förbättra uppkopplingen hemma.
Bytte modem igår till ett med SMA-kontakter för lite lägre förluster än det gamla som hade några udda antennkontakter som krävde en extra adapter.
Har nu runt -61dBm mottagning, men det hela verkar lite ostadigt vad gäller hastighet. Stundvis har jag 16 Mbit (vilket jag anser helt okej), men en stund senare bara 2 Mbit..
Kollade efter en billig riktantenn och hittade denna:
https://www.jula.se/catalog/hem-och-hus ... nn-004905/
Mimo-antenn med angivet 7dBi för 599:-.
Någon som har erfarenhet av den?
Kör just nu ett par hemmabyggda diopler för 800MHz, så borde ju rimligen bli 4-5 dB bättre kan tyckas.
Re: Bästa lösningen för internet där mottagningen är dålig?
Jula-antennen uppfyller alla villkor enligt vad jag skrev ovan med versaler.
Ingen uppmätt data, enbart reklamsiffor tagit ur tomma luften.
Kul att de anger antennens impedans till 60 Ohm men det har naturligtvis inget med verkligheten att göra.
Naturligtvis anger de antennens gain i inte i dBi utan dB, som inte betyder ett smack. Kan lika gärna stå 3000 dB, och det är lika sant.
Lite som lök på skiten så anger man inte gainet vid någon frekvens eller inom vilka toleranser frekvensgången är mätt.
Tvättäkta fullpoängare i varje punkt för att var en äkta blås-kunden-produkt.
Du kan prova och se om du får ett förväntat signal-lyft genom att skifta antenner utan att byta plats mot nuvarande dipoler och sedan avläsa RSSI på nytt.
Generalagenten tackar för ditt bidrag.
Lämna tillbaka antennen om du är missnöjd men du kan inte hävda falsk marknadsföring för det finns inget som håller tekniskt av det man lovat. Det är bara tomma siffror.
Annars, just routerns inbyggda RSSI är ett relativt enkelt mäthjälpmedel att värdera signal-nivå, vilket inte är direkt kopplat till nedladdningshastighet. Är basstationen överbelagd så delar man på resurserna med många andra användare, oavsett egen signal-nivå.
Om du är något händig med att bygga antenner så är det relativt lätt att bygga bi-quad MIMO för din önskade frekvens. Det är relativt lättbyggt om man är noggrann och man får hygglig funktion utan att behöva mäta antennen med nätverksanalysator.
En sådan bi-quad kan lätt ge 8-9 dBi.
Alternativet är att köpa två billiga Yagi för MIMO, också utan data-blad, men jag har mätt hygglig prestanda på denna antenn: https://www.aliexpress.com/item/4000082756203.html
Kabeln är dålig och aluminiumet är tunnt, U-klämmorna är snabbrost och har enbart ytliga räfflor till gängor. Det är fortfarande bra antenn för pengarna om frekvensen passar ditt behov. Kasta klämmorna, köp avgasklammer på Biltema.
Ingen uppmätt data, enbart reklamsiffor tagit ur tomma luften.
Kul att de anger antennens impedans till 60 Ohm men det har naturligtvis inget med verkligheten att göra.
Naturligtvis anger de antennens gain i inte i dBi utan dB, som inte betyder ett smack. Kan lika gärna stå 3000 dB, och det är lika sant.
Lite som lök på skiten så anger man inte gainet vid någon frekvens eller inom vilka toleranser frekvensgången är mätt.
Tvättäkta fullpoängare i varje punkt för att var en äkta blås-kunden-produkt.
Du kan prova och se om du får ett förväntat signal-lyft genom att skifta antenner utan att byta plats mot nuvarande dipoler och sedan avläsa RSSI på nytt.
Generalagenten tackar för ditt bidrag.
Lämna tillbaka antennen om du är missnöjd men du kan inte hävda falsk marknadsföring för det finns inget som håller tekniskt av det man lovat. Det är bara tomma siffror.
Annars, just routerns inbyggda RSSI är ett relativt enkelt mäthjälpmedel att värdera signal-nivå, vilket inte är direkt kopplat till nedladdningshastighet. Är basstationen överbelagd så delar man på resurserna med många andra användare, oavsett egen signal-nivå.
Om du är något händig med att bygga antenner så är det relativt lätt att bygga bi-quad MIMO för din önskade frekvens. Det är relativt lättbyggt om man är noggrann och man får hygglig funktion utan att behöva mäta antennen med nätverksanalysator.
En sådan bi-quad kan lätt ge 8-9 dBi.
Alternativet är att köpa två billiga Yagi för MIMO, också utan data-blad, men jag har mätt hygglig prestanda på denna antenn: https://www.aliexpress.com/item/4000082756203.html
Kabeln är dålig och aluminiumet är tunnt, U-klämmorna är snabbrost och har enbart ytliga räfflor till gängor. Det är fortfarande bra antenn för pengarna om frekvensen passar ditt behov. Kasta klämmorna, köp avgasklammer på Biltema.
