Vad händer vid låg spänning över regulator?

[alexanderson]

Fler kommentarer
Om du hade haft flytande matning för Ur och Usc så hade du kunnat göra strömmätningen nära jordpotential, vilket medför förenklingar.

[Spisblinkaren]

Gillar kommentarer, tack!

Jag kan ärligt säga att jag inte kan så mycket om elektronik samtidigt som det är askul för att det finns så mycket att lära sig och försöka duger.

Din trevliga UL-kommentar säger jag såhär om, jag hittade på ett koncept som teoretiskt skulle funka men rent praktiskt inte funkar ty det kräver luftgap i PP-trafon, denna lösning är dock rätt enkel och jag bifogar en bild.

Hypotetiskt skulle man dock kanske kunna få Lundahl att införa extra stort luftgap men hans standardpris är runt 2500 per styck och om han då ens har lust att modifiera en enda trafo ur sortimentet så att det får luftgap, lär det kosta ännu mer.

Den andra kommentaren låter snillrik, kruxet är väl mest att trafon redan finns och jag har ingen lust att ta fram flera, MEN jag erkänner villigt att jag inte tänkt på ditt trick samtidigt som jag inte riktigt förstår det.

Vore trevlig med en förklaring/skiss

MVH/Roger
PS
Pga kostnaden har jag lite lagt ner möjligheten att testa UL samtidigt som jag hade en kul vision om att till exempel testa SMÅ pentoder som till exempel EF86 som ju är mycket fin triodkopplad MEN hur den ser ut i UL finns det nog inga grafer på

[Spisblinkaren]

Nåt sånt här kanske?

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Tittar man i databladet så ser man i diagrammet över input voltage - output voltage att utspänningen är en hirisontell linje på 5V, ner till någonstans runt 6,5V inspänning (vid 40mA), och under det sjunker utspänningen helt linjärt med inspänningen, för att gå ner tvärt till noll vid 2,5V.
Så kör man in 3V får man ut mellan 1-1,5V oreglerat beroende på strömmen.

Tycker detta är väldigt intressant, tack!

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Tänkte bara höra vad Ni tror om min koppling.

Jag har alltså HELT skippat glättningskondingar på ingången av regulatorerna, istället kör jag regulator (som i detta fallet kanske kan betraktas som en justerbar effekt-zener) plus diod och glättningskonding på UTGÅNGEN.

På detta sättet HALVERAR jag nämligen effektförlusten över regulatorerna ty effektivvärdet hos en helvågslikriktad sinus är samma som för en sinus dvs A/sqrt(2) där A är amplituden och då sjunker rms-spänningen rejält över speciellt 350-regulatorn så att dess effektförlust med 3A utström (som är ett fiktivt maxima) inte går över 30W.

Hade jag haft seriös glättning på ingången hade effektförlusten varit 60W och till vilken nytta?

Bara ännu mer att kyla bort!

Jag tänker nyttja 7K/W-fläns samtidigt som regulatorn strömbegränsar vid 3A, vid minspänning ut blir det (11V-1,25V)*3~30W fast normal utspänning är 6,3V och med nominella max 2A så blir effektförlusten (16-6,3)*2~20W, 7*20W+25=165 grader vilket bara är något högre än 150 grader, jag gör detta för jag hittat en sån "fin fläns" .

Så vad tycker Ni?

Tänker jag rätt eller fel?

MVH/Roger

[farskost]

Intressant observation med att minska effektutvecklingen i regulatorn. Dock som du säger så kommer den mera att agera zenerdiod i stället för att aktivt reglera utspänningen.
Fördelen med att glätta innan regulatorn och hålla en högre spänning in är att du kan låta spänningen där variera mer med konstant utspänning efter regulatorn, då regulatorn kan jobba aktivt hela tiden.

Men som med mycket inom elektronik är allt en avvägning och man får välja vilka parametrar som är viktigast. Du får troligen lägre rippel på utgången av att flytta majoriteten av glättningen till innan regulator medans denna krets kan ge dig lägre värmeutveckling. Allt handlar om vad som är viktigast i varje enskild tillämpning

[limpan4all]

Med glättningskondensator på utgången så kommer du att 100 ggr per sekund överskrida 2A...
Sedan så kommer din regulator att packa ihop och sluta att fungera med din underdimensionerade kyllösning.
Du "bör" ned i ca 70 grader på kislet för att det skall fungera bra. Dvs en minst tre ggr så bra kylfläns.

Vad du borde titta på istället är en switchad förregulator av BUCK-typ och glättning med ca 10000uF kondensatorer.
Då kan du lägga din inspänning vart du vill och linjärreglera bort switchbrus samt ha en lägre förlusteffekt.
Dessutom blir det billigare än att skaffa en större kylfläns.

[Spisblinkaren]

Intressant observation med att minska effektutvecklingen i regulatorn. Dock som du säger så kommer den mera att agera zenerdiod i stället för att aktivt reglera utspänningen.
Fördelen med att glätta innan regulatorn och hålla en högre spänning in är att du kan låta spänningen där variera mer med konstant utspänning efter regulatorn, då regulatorn kan jobba aktivt hela tiden.

Men som med mycket inom elektronik är allt en avvägning och man får välja vilka parametrar som är viktigast. Du får troligen lägre rippel på utgången av att flytta majoriteten av glättningen till innan regulator medans denna krets kan ge dig lägre värmeutveckling. Allt handlar om vad som är viktigast i varje enskild tillämpning

Trevligt erkännande!

För jag vet inte riktigt vad jag håller på med

Verkar i alla fall på dig som om jag inte är helt ute och cyklar.

MVH/Roger

[limpan4all]

Jo, det är du...
Lägg upp det hela i LT spice om du tvivlar.

Stoppa t.ex in en sådan här https://www.banggood.com/5A-XL4005-DCDC ... rehouse=CN och en fet kondensator för filtrering innan din linjära regulator.

[Spisblinkaren]

Med glättningskondensator på utgången så kommer du att 100 ggr per sekund överskrida 2A...
Sedan så kommer din regulator att packa ihop och sluta att fungera med din underdimensionerade kyllösning.
Du "bör" ned i ca 70 grader på kislet för att det skall fungera bra. Dvs en minst tre ggr så bra kylfläns.

Vad du borde titta på istället är en switchad förregulator av BUCK-typ och glättning med ca 10000uF kondensatorer.
Då kan du lägga din inspänning vart du vill och linjärreglera bort switchbrus samt ha en lägre förlusteffekt.
Dessutom blir det billigare än att skaffa en större kylfläns.

Intressant kritik!

Skall försöka hänga med i vad du säger.

Jag har nog skrivit att jag mest behöver 2A så om jag lastar med motsvarande så överstiger jag 2A 100ggr per sekund, är det det du säger?

Jag förstår tyvärr inte riktigt.

LM350 pulsas i erat exempel med 16Vp på ingången, inställd på 12V ut så kommer all cykel över 14V (antar 2V dropout) tippa över laddning till utgångslytarna.

Det är en relativt kort stund cykeln är över 14V (och därmed är strömspikarna extra höga) men en vanlig glättning (speciellt om Ur är liten) genererar typ ännu mera ström då glättningslytarna måste laddas på rätt kort tid.

Jag ser faktiskt inga problem med min ide', bara käckt att effektförlusten att kyla bort blir minst sqrt(2) gånger mindre.

Men jag är intresserad av vad du säger, tycker speciellt detta är intressant:

Du "bör" ned i ca 70 grader på kislet för att det skall fungera bra. Dvs en minst tre ggr så bra kylfläns.

Personligen kan jag knappt räkna på flänsar utan brukar göra såhär: Jag drar av rumstemperaturen, tar 125C och delar med min effektförlust, sen tar jag flänsen som ligger snäppet lägre i K/W.

Bra/dåligt, vad säger du?

MVH/Roger

[limpan4all]

I och med att du inte har någon glättning alls innan regulatorn så kommer spänningen på utgången att sjunka under reglerspänningen. Detta innebär att efter varje nollgenomgång så kommer du att få en ström genom regulatorn som bara begränsas av regulatorns skyddskomponeter medans den laddar upp kondensatorn och innan den börjar att reglera. 50Hz helvågslikriktat ger 100Hz strömpulser. Hur "dåliga" elektrolytkondensatorer (2*3300uF) dvs ESR värdet avgör hur stora dina strömpulser kommer att bli.

125 grader på kislet är nivån när livslängden börjar kunna räknas i timmar istället för i år, det är därför skydsmekanismerna sitter där.
Det korrekta sättet att räkna om man vill ha rimlig livslängd är (70 - ambient)/dissapated power= maximalt K/W. Att notera kylflänsar är dessutom ganska "kreativt" beräknade, med både luftflöde och den mest optimala monteringen och fritt luftflöde.
Du skall även dra ifrån den termiska resistansen för isolator och kiselfett mm.

[limpan4all]

Om du nu vill snåla så varför tar du inte två diodbryggor, filtrerar efter varje samt lägger 5V delens negativa matning på 6,3V delens positiva matning innan du skickar de två spänningarna till regulatorerna med bra (stora) filter kondingar så kommer du lätt att klara dina 6,3V DC då.
Om du känner att du kommer för lågt så tag stadiga schottkydioder eller aktiv likriktning.

[Spisblinkaren]

Inte för att nedvärdera mig själv men jag är rätt dålig på elektronik, det är dagens sanning

Men jag finner ditt tips mycket intressant, på nåt sätt verkar jag alltså komma ner i värmeförluster om jag kör separata bryggor (och glättningskondingar) samt staplar dom på varandra.

Är det det du menar?

MVH/Roger
PS
Bifogar min putsade version av min rörtestare, jag har således bestämt mig för att skicka ut rå 6,3Vac och, preliminärt alltså, stapla två 5V-indningar på varandra för typ 1V-12V ut. Men du har ju som sagt ett trevligt knep som jag kommer överväga och försöka förstå.

[Spisblinkaren]

Om du nu vill snåla så varför tar du inte två diodbryggor, filtrerar efter varje samt lägger 5V delens negativa matning på 6,3V delens positiva matning innan du skickar de två spänningarna till regulatorerna med bra (stora) filter kondingar så kommer du lätt att klara dina 6,3V DC då.
Om du känner att du kommer för lågt så tag stadiga schottkydioder eller aktiv likriktning.

Jag har tänkt lite på ditt trevliga tips men förstår inte riktigt.

För varför är två bryggor bättre än en?

Det lilla jag tror mig förstå är ju att spänningen sjunker med ytterligare två diodspänningsfall och det gagnar knappast mig som redan ligger lite knappt 2V över önskad max utspänning (12V).

Genom att köra EN brygga tappar jag bara två diodspänningsfall och genom att INTE nyttja glättningskondingar så håller jag nere effektförlusten till ett minimum.

Dock är det osäkert vad som händer vid "laddningstippning" från ingång till utgång, om jag bara har 2V i marginal på toppen så kommer ju kanppt regulatorn igång och speciellt kommer den igång under en mycket sen tid på cykeln dvs om jag drar lite ström så ska lytarna hinnas laddas upp under en extremt kort tid vilket innebär gigantiska strömspikar.

Nu är det dock som så att 12V-regulatorn drar ingen nämnvärd ström, däremot är LM350 tänkt att dra minst 2A (och nå 12V som worst case) fast mest kring 6,3V, om vi bortser från worst case så tippas alltså typiskt "12V" över i 6,3V vilket borde funka.

Min kvällsvard är färdig nu, hinner inte skriva/tänka mer.

Gonatt

MVH/Roger

[limpan4all]

Jag trodde du lämnat forumet?

För det första så stämmer bara transformatorers utgångspänningar vid maximalt tillåten resistiv belastning. Så om du inte lastar fullt så kommer dina båda lindningar att levererar mera än sina nominella spänningar. Därför blir det som sedan skall bli +12V lindningen inget problem för den kommer ligga mycket högre då.

Genom att köra två diodbryggor så kan du likrikta och filtrera spänningen som skall bli din +6,3V DC varvid du kommer att få en betydligt bättre/renare +6,3V än vad du skulle fått med din föreslagna lösning. Dina filterkondensatorer kommer att må bättre också. Men framför allt så kommer den regulator att användas som den är tänkt och du slipper kylproblem.

Då jag inte vet exakt vad du har för transformator så kan jag inte avgöra om din 5V lindning klarar av att uppfylla kravet på överspänning som LM350 kräver därför så föreslog jag Schottkydioder eller aktiv likriktning, du kan ju också alltid byta till en modernare LDO regulator.

Så ta och mät upp vad di transformator verkligen levererar och se var dina marginaler finns. Sedan bör du fundera på om du skall ta med nätspänningsvariationer i kalkylerna. Jag misstänker att din transformator är en 220V typ och inte 230V på primärsidan redan där så har du i praktiken 4,5% högre utspänning att jobba med.

Att mäta är att veta...