Det finns en kategori med nätbutiker som kan detta med online-säkerhet
I denna butik kan man inte använda någon form av kreditkort, med eller utan CVC/CVV, för att betala, man använder säkrare betalsystem:
https://dumps.to/faq/
De har dessutom information om vilka svagheter och säkerhets-luckor som finns i de större online shopping-systemen.
Det är ju viktigt att kunderna lär sej handla på ett säkert sätt så att de kan återkomma till denna shoppen många gånger.
Dessa säkrare betalsystem har blivit ett stort problem för de penga-institut/banker som använder kreditkort, ska de också anamma säkrare betalmetoder eller hellre ta mindre förluster pga kreditkorts-bedrägerier.
Den impulsive nät-shopparen vill ha ett betalsystem där egna insatsen är att trycka på en enda knapp för köp-bekräftelse, man villl inte behöva mata in långa temporära nummerserier eller behöva dubbel-bekräfta i olika apparater och system.
Blir man lurad så gråter man ut en skvätt i sociala medier om hur orättvist systemet är.
Ficktjuveri, väskryckning och snatteri är nästa tillåtet om det är mindre summor, dvs straffet om man blir påkommen är nära noll.
RFID-skimning är jämförbart. Det fanns en bugg i VISA-systemets algoritm som möjliggjorde för en hackerhårdvara som transaktions-mellanhand att tillåta köp för högre belopp utan identifikation men den buggen lär vara tilltäppt nu.
Uppfinningsrikedomen är stor i dessa kretsar så man kan vänta sej att fler metoder att kringgå bankernas kontrollalgoritmer, men så har det alltid varit. Folk letar nya metoder att lura pantburksautomater eller dyrka simpla hänglås.
Om färskt kreditkort och färskt användarid och utan CVV2 och Amazon kommer inte låta dej handla alls.
Om Amazon tror sej känna din ID sedan tidigare och du bor i USA kommer man ringa till dej och få första köpet bekräftat om det är en större summa på ett tidigare av Amazon okänt kreditkort.
Det gäller första köpet. Med lite tur kan första köpet trilla igenom okollat om man handlar för en obetydlig summa.
https://ironcash24.com/amazon/
Amazon betalar en högre transaktionsavgift för att kunden inte ska behöva uppge kreditkortsdetaljer vid varje köp. Köp utan eller med CVV2, transaktionsbolaget kompenserar sej för den ökade risken genom att lägga på ca 0.2% av kööpesumman.
Enkelheten att handla genom "one tap payment" leder till fler genomförda köp vilket säljarna tjänar på trots eventuellt svinn pga bedrägeri.
Transaktionsbolaget kompenserar den drabbade om denne kan visa att köp utförts på stulna kort-uppgifter men det finns historier där något stulit kortuppgifter och handlat för småsummor varje vecka i flera år utan att kortinnehavaren märkt svinnet.
Förslagna har satt skimningsutrustning direkt i kassa-terminalerna och då blir inte skyddet i plånboken något värt i vilket fall.
Mina egna skimning-försök av bankautomat lyckades. Törs berätta då jag förmodar det numera är preskriberade brott.
Ville visa på en viss typ av EMI-problem för 30 år sedan. Tekniskt var problemet känt för oss som jobbade med detta men nu skulle det redovisas för icke-tekniker som var kategorin säkerhets-folk från banker.
För att göra det lite mer handgripligt förståeligt videofilmade jag en demonstration. Filmningen företogs vid en bankautomat på ett vid den tiden söndags-stängt köpcenter. Hade därför varken tillstånd från butikcenter eller bank, vilket jag förmodade ändå inte hade beviljats.
Det gick åt rätt mycket prylar så jag körde in med bilen på ett litet gå-torg där bilar egentligen var förbjudna och parkerade 5 meter från bankautomaten.
Satte upp en stor klumpig videokamera på stativ så att den filmade automatens bildskärm och tangentbord. Tejpade faste en koaxialkabel vid bildskärmen, vanlig RG58, där en antenn trycktes in i en springa.
Videokabeln från kameran kopplades i bilen till en videobandare och antennkabeln kopplades till en radio-mottagare vars demodulerade ljud skulle visa tolkningsbara ljud, dels när magnetremsan på kortet lästes, dels när man tappade in sin kod på bankautomatens tangentbord. Dessutom sattes upp en större antenn på magnetfot precis jämte automatens tryckknappar. Antennen var egentligen en kortad PR-radio-antenn 27 MHz, men den dög till ändamålet, att plocka upp vissa signaler.
Tanken var att jag skulle spela in mej själv när jag gjorde ett uttag. Bankautomaten var nu tämligen omgärdad av kablar och antenner samt en mobilkamera stor som en större kikare. som satt på ett nära 2 meter högt stativ.
Det var stora och klumpiga saker men dög för att illustrera EMI-problemet.
När allt var riggat sätter jag mej i bilen och trimmar radio och ljudnivåer på den pågående inspelningen. Då kommer det överraskande en person och ska göra bankuttag på den i övrigt öde platsen.
Han ställer sej framför automaten och ska just påbörja uttaget när jag hojtar på honom att det pågår en inspelning.
Han svarar att han var där först och inte tänkte backa, och tar sedan lugnt ut sina 500 kr. Allt kom med på videon och gav en bra funktions-koll
När jag numera läser om dolda skimningsutrustningar i bankautomater, och där man uppmanar folk att vara vaksamma på ovanliga skarvar i utrustningen eller mindre upphöjningar så tänker jag tillbaka på min egna EMI-skimning. Folk bryr sej inte. Om det är fullt av antenner och kameror så är det enda viktiga att man får uträtta sitt ärende och det är en bonus om man lyckas tränga sej före i automaten eller kassan.
Blir man lurad så gråter man ut en skvätt i sociala medier om hur orättvist "one tap systemet" är.
Det är ett pris vi är villiga att betala för enkelheten att hantera slippa hantera kontanter.
Samtidigt har det gjort att varken banker eller butiker längre har kontant-summor värda att råna, så den typen av brottsligheten har minskat.
Märkligt att SVT ägnar sig åt att göra reklam för bluffprodukter. Eller ja, reklam överhuvudtaget.
Skimming är ett brett ämne och tråden berör inte ett speciellt fabrikat eller teknik för skimmingskydd.
