Kolen i en generator

Elektronikrelaterade (på komponentnivå) frågor och funderingar.
Användarvisningsbild
Bosen
Inlägg: 1753
Blev medlem: 18 juli 2005, 10:56:31
Ort: Karl Gustav, Varberg
Kontakt:

Kolen i en generator

Inlägg av Bosen »

Min generator på bilen slutade ladda så jag demonterade den och felsökte och hittade då att ett kol var för kort för att nå fram till statorn. Detta har jag varit med om förr men helt plötsligt så uppstod en fråga som jag tänkte be er forumister att svara på:

Varför blir ofta ETT kol mycket mer slitnare än det andra? Vad kan det bero på?
Om jag tittar på statorn så är den banan med det långa kolet mest sliten, men den banan med det korta kolet ser otroligt fin ut.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Icecap
Inlägg: 26106
Blev medlem: 10 januari 2005, 14:52:15
Ort: Aabenraa, Danmark

Re: Kolen i en generator

Inlägg av Icecap »

De gångar jag har bytt har slitaget varit ganska lika på båda.

Då rotorn ju ska vara isolerat och samma ström går genom båda kol kan jag bara se mekaniska orsaker till den skillnad du upplever.

Det kan vara lite olika glapp så att ena kolets vinkel blir fel eller liknande.
Användarvisningsbild
Marta
EF Sponsor
Inlägg: 6889
Blev medlem: 30 mars 2005, 01:19:59
Ort: Landskrona
Kontakt:

Re: Kolen i en generator

Inlägg av Marta »

Det är strömriktningen som ger detta ojämna slitage på kol och rotorns ringar.
svanted
Inlägg: 5082
Blev medlem: 30 augusti 2010, 21:20:38
Ort: Umeå

Re: Kolen i en generator

Inlägg av svanted »

det har du rätt i, har aldrig reflekterat äver det men....
när man tänker efter är det alltid så att kolen är olika långa

googla på EDM machine och polarity,
det blir kanske en mikroskopisk gnista mellan kol och släpring,
MRR at anode is much higher than at cathode
alltså borde det korta kolet vara + och det långa -
på samma sätt är släpringen med spår + och den utan spår -
Janson1
Inlägg: 1338
Blev medlem: 1 december 2016, 09:06:02
Ort: Marks Kommun

Re: Kolen i en generator

Inlägg av Janson1 »

Det är samma fenomen på tändstift. Inom flyget (kolvmotor bensin) så skiftar man plats på tändstiften var 50:ende eller var 100:ade timma för att just få längre livslängd på tändstiften. (varannan gnista är positiv och varannan gnista är negativ från tändmagneten) Det finns vissa spänningsregulatorer till växelströmsgeneratorer som förmodligen pulsar fältströmmen (man kan ibland höra ett litet pip därifrån med stillastående motor) och dom verkar slita både kol och släpringar mera jämnt? Är det någon mer som uppfattat samma sak?
xxargs
Inlägg: 10183
Blev medlem: 23 september 2006, 14:28:27
Ort: Södertälje

Re: Kolen i en generator

Inlägg av xxargs »

Gropen och spetsen som bildas på brytarspetsarna samma sak, när man likströmssvetsar har polariteten också stor betydelse i värmning i själva svetsfogen och materialvandringen från pinnen/tråden.

Brytare som öppnar och stänger ofta (som reläsystemen för tunnelbanan som fortfarande är i drift på 1 av linjerna) var det noga utvalda material i kontaktkropparna för att klara många, många miljoner brytningar/slutningar utan att det slets för mycket på kontaktkroppar - några av kontakterna var hel kolsvarta - okänd material.

slitaget är generellt mindre när det är olika material som sluter/bryter i jämförelse när dom är i samma material (klassiskt förr i silver som brytarspetsar - och när det inte var i silver utan andra material för att göra dem billigare så fick man andra bekymmer, som helt isolerande korrosionsskikt som gjorde att bilen inte startade morronen efter utan var tvungen att dra ett drag med våtslippapper innan det blev kontakt igen - jag har provat...)

Strömöverföringen i en grafit/kopparkollektor går till huvuddel i en mycket tunn lager vattenånga mellan grafiten och en mycket tunn lager med kopparoxid (som i sin tur är en sorbent och håller vattenångan i sina kristaller) och vid ström gasar ut lite av det och ger en strömledande film när grafitkollektorn passerar ytan - det unika med kombinationen är att trots slitage så självreparerar sig dessa ytor hela tiden och gör att livslängden är väldigt bra gentemot många andra materialkombinationer - utan syre och vattenånga så går det inget bra alls och det upptäckte NASA när man använde borstade motorer i högvakummiljöer på 60-talet där kollektor och kol slets ned på nolltid, som om det vore våtslippapper på ytorna... med andra ord en lättare brunfärgning av kollektorytan av kopparoxider är en förutsättning för att det skall hålla så bra som det ändå gör - utan denna och kolen skulle glida på helt oxidfri kopparyta så skulle det slitas ned på ingen tid alls...
Skriv svar