Spänningsregulator för MC
Är det en 1-fas eller 3-generator av permanentmagnettyp så kan du förmodligen använda vilken tyristor-reglerare som helst så länge den kan hantera generatorns kortsutningströmmar med god marginal och låg spänningfall när det väl triggar.bearing skrev:Då kanske det inte går att använda typen med tyristor på min Suzuki. Vad tror ni?
efter min 'fundering' så fins det inte så många alternativ till reglering mer än att använda Zenerdiod och bränna massa effekt eller av tyristortyp som kortsluter generatorlidningen vid uppnådd spänning.
bygger man själv så skulle jag nog satsa på den beskrivningen som hade en kortslutningtyristor för varje lindning.
kortsluter man bara en lindning på en 3-fassystem är elsystemet dimensionerat så att alltid ca 2/3 av strömkapasiteten är utnyttjad till olika fasta förbrukare och minskar man den lasten väldigt mycket när man strippar hoje så kan spänningen i systemet bli väl högt och batteriet tar stryk.
---
I min tidigare inlägg så är användningen 'fi'=NI som magnetisk flöde felaktig.
Det är egentligen Fm = NI - även kallad mmk (magnetomotoriska kraften) på samma sätt som man anger EMK (elektromotoriska kraften) när det gäller batterier.
Alltså 'NI' ger det magnetiska 'trycket' i ampervarv - precis som Volt för spänning, och tillsammans med magnetiska resistanse i slingan (luftgap, magnetkärnor etc.) ger ett magnetiskt flöde 'fi'
Då magnetiska resistansen antas konstant så påverkar det inte resonemanget i tidigare inlägg utan slutsatserna där kvarstår.
dvs. IN = Fm = 'fi' * k, där 'k' är magnetiska sligresistansen.
---
Mycket man lär sig när man försöker begripa på sig hur saker egentligen fungerar...
lite farligt att parallellkoppla diodbryggor på detta sättet - om det är för att strömmen inte räcker med bara en enda brygga - Det blir lätt att all ström bara går igenom ena bryggan (företrädesvis den varmaste då den har lägst framspänningsfall) och vill det sig illa att någon går sönder pga. överström - blir kortis och så tömmer batteriet sig genom generatorn - och dom sparade kronorna på dioderna kan ge dig en generatorrenovering istället...
- visst kan man försöka hålla ned kostnaderna, men man skall inte göra det på fel ställe, som dioderna ovan...
Man har samma problem när man paralellkopplar trissor i tex förstärkare - och där har man lågohms-motstånd i serie med varje trissa för att fördela strömmen bättre - en lösning som kanske också fungerar i ovanstående konstruktion.
- visst kan man försöka hålla ned kostnaderna, men man skall inte göra det på fel ställe, som dioderna ovan...
Man har samma problem när man paralellkopplar trissor i tex förstärkare - och där har man lågohms-motstånd i serie med varje trissa för att fördela strömmen bättre - en lösning som kanske också fungerar i ovanstående konstruktion.
Jo, det kan ju bli dyrt ibland, men jag har letat rätt på billiga komponenter som borde klara strömmen (de klarar 20-30A). Blev 150 kr incl. moms för allt på schemat.
Sen behövs ju kylflänsar, men det tror jag att jag kan såga till från nån gammal CPU-fläns, eller kanske från orginalregulatorn.
BEEP:
Här finns bilder.
Sen behövs ju kylflänsar, men det tror jag att jag kan såga till från nån gammal CPU-fläns, eller kanske från orginalregulatorn.
BEEP:
Här finns bilder.
Lånade en verkstadshandbok till min hoj. Där finns ett uppslag om laddregulatorn. Verkar ju vara av just den typen vi diskuterat, fast med avkänningen innan likriktningen, som på BEEPs förra bild.
EDIT:
Det finns kanske en fördel med att ha avkänningen innan likriktningen. Då kortsluts ju nämligen inte alla lindningar på en gång vid inställt gränsvärde. På det sättet kanske regulatorn blir mer effektiv?
EDIT2:
Mätte statorn. Kontakt med jord samt låg-ohmigt, så den är också kass. Det förklarar den låga obelastade spänningen jag fick. Orginal ska det enligt verkstadhandboken vara 80 volt vid 5000 rpm.
EDIT3:
Hur man lindar om statorn
Något som jag tycker är en aning märkligt är att det står i en kommentar längst ned att statorn egentligen är D-kopplad, fast bilder i litteraturen visar en Y-koppling eftersom den är enklare att förstå.
Jag ska ta loss min och se hur den är kopplad.
EDIT4:
Min är Y-kopplad. Bild.
Klockan 3 sitter klammern som kopplar ihop lindningarna. Den verkar även vara minst bränd närmast den klammern. Kan iofs ha att göra vilken del av statorn som är närmast oljebadet.
EDIT:
Det finns kanske en fördel med att ha avkänningen innan likriktningen. Då kortsluts ju nämligen inte alla lindningar på en gång vid inställt gränsvärde. På det sättet kanske regulatorn blir mer effektiv?
EDIT2:
Mätte statorn. Kontakt med jord samt låg-ohmigt, så den är också kass. Det förklarar den låga obelastade spänningen jag fick. Orginal ska det enligt verkstadhandboken vara 80 volt vid 5000 rpm.
EDIT3:
Hur man lindar om statorn
Något som jag tycker är en aning märkligt är att det står i en kommentar längst ned att statorn egentligen är D-kopplad, fast bilder i litteraturen visar en Y-koppling eftersom den är enklare att förstå.
Jag ska ta loss min och se hur den är kopplad.
EDIT4:
Min är Y-kopplad. Bild.
Klockan 3 sitter klammern som kopplar ihop lindningarna. Den verkar även vara minst bränd närmast den klammern. Kan iofs ha att göra vilken del av statorn som är närmast oljebadet.
Senast redigerad av bearing 9 april 2007, 20:13:59, redigerad totalt 4 gånger.
Trevligt att du hittade en Suzuki verkstadshandbok och vad jag kan se så är det ju den typen av regulator som danei har tjatat om
Det ser ut som att det är samma kontakt på regulatorn som på GSX 1100 84-87 men kylflänsen verkar vara mycket mindre.
Jag är lite nyfiken på statorns mått så jag undrar om du har lust att mäta hur stor den är?
Det ser ut som att det är samma kontakt på regulatorn som på GSX 1100 84-87 men kylflänsen verkar vara mycket mindre.
Jag är lite nyfiken på statorns mått så jag undrar om du har lust att mäta hur stor den är?