Rengöra gammalt lortigt kretskort

[ELnino]

Tjena!

Har en gammal Commodore Amiga vars Mainboard är redigt dammig samt att det läckt batterisyra. Hur gör jag rent på säkraste och bästa sätt, dels där det läckt batterisyra men också resten av kortet. Ska jag använda ättika, i så fall vilken koncentration?

Man ska tydligen kunna slänga in det i diskmaskinen också, ska det vara med vanliga diskmaskinstabletter och på 30 grader då?

Sen förstår jag att det måste torka ordentligt efteråt.

Tandborste och luft på burk har jag. Nåt annat att tänka på?

Tack på förhand.

[adent]

Du ska nog inte köra det i diskmaskinen.

Isopropanol är alltid bra att göra rent med. Batterisyran ska du neutralisera med något, men jag minns inte vad och sedan rengöra. Stor risk att kopparbanor har frätts bort dock.

Om du har facebook så gå med i gruppen: "Retrodatorer köpes/säljes/bytes (C64, ZX, Amiga, Atari, MSX, MS-DOS mfl)". Chucky m.f.l. har bra koll där.

MVH: Mikael

[Mizzarrogh]

Jag har också använt Isopropanol till mina, har du en liten mjuk ESD borste är det smidigt, jag brukar använda bomullstops (billiga från matbutiken duger) till ställen där det är svårt att komma åt eller är hårt smutsat.
Jag brukar spruta på med en sprayflaska (typ blomsprutemodell) som tål sprit (man kan hälla tillbaka spriten som blir över när man är klar om man inte vill ha det stående i sprutan).

Har hört folk använda ättika och skölja noga efteråt, men vet ej om man behöver neutralisera ättikan efteråt? (Jag behöver också rensa ett minneskort från "den blå döden")
Kom ihåg att kolla att det inte bildats oxidbryggor någonstans där det korroderat som kan ställa till det med läckström bara.

En grej jag noterat är att om du har riktigt gamla japanska diskettenheter så kan nummertrycket på dessa lösas upp av sprit, så undvik att spruta på själva det svarta trycket om du har en sådan och vill ha kvar siffrorna.

Icke ledande litiumfett brukar jag använda på eventuella mekaniska delar, har hört att man även kan använda silikonfett.
Du kan också behöva göra rent läshuvudet med en bomullstop doppad i sprit om du har en diskettstation.

Vidare bör du granska alla kondensatorer så att de ser ok ut innan du kör.

AMIGA powersupply brukar vara ok, men de gamla externa till C-64, med flera med den helgjutna, sluttande kåpan kan rasa och skicka ut ganska rejäl övervolt, så du bör kolla detta om det är ett sådant, men jag har för mig att dessa försvann redan i början på 80 talet.

[Mizzarrogh]

Jag glömde säga att undvik att spilla starka lösningsmedel på platskåpans utsida då det ibland kan ge ljusare fläckar som inte går att få bort.
Sprit bör den tåla, men inte aceton, xylenlösningar och liknande.

[hsd]

Tsprit förstör vissa plaster
Kemiskt ren bensin och för en del saker vanlig fönsterputs

[Mizzarrogh]

Jag brukar bara använda vatten och litet gulsåpa eller tvål samt en diskborste och en gammal tandborste till plastdetaljerna till kåpor och annat, när man tagit ur det elektriska.
Sprit kan ge vita fläckar på en del saker (vissa plaster löser det upp som sagt), så jag rekommenderar det inte heller, jag såg nu att det kanske såg ut som att jag gjorde det i mitt förra inlägg, men till fenolharts, epoxi, mm på kretskort har det fungerat bra med Isopropanol.

[GeekJoan]

Diskar som om det vore en tallrik.

1.jpg

2.jpg

3.jpg

4.jpg

5.jpg

[HUGGBÄVERN]

Jag har en målarborste där jag klippt borsten ganska korta. Inbillar mig att det är ganska lindrigt att skrubba med.
Men vad man har för rengöringsmedel?! En svag diskmedelslösning vore väl ett bra val.

[BJ]

Batterisyra kan neutraliseras med vanlig ättiksprit,
men var försiktig i så fall, för det kan bubbla och fräsa
av reaktionen som blir. Sen får man tvätta eller skölja bort
ättikspriten.

[hcb]

>Batterisyra kan neutraliseras med vanlig ättiksprit

Just _syra_ lär inte att gå att neutralisera med ättiksyra. Bikarbonatlösning fungerar betydligt bättre.

[E Kafeman]

Se upp när ni rekommenderar hur man neutraliserar batteri-elektrolyt då man eventuellt framställer kraftigt nervgift genom att blanda med en syra alternativt skapar en långsam upplösning av vävnaden som man stänker på.
Det är en avsevärd skillnad på typ av elektrolyt beroende på batteri-kemi och det kan vara bra att veta skillnaden innan man rekommenderar andra vad de ska göra för att upplösa resterna som läcker.

Det är en bra ide att veta om man ska använda en syra eller något kraftigt basiskt som upplösningsmedel.
Ger man råd till andra kan det vara bra att veta vilken faktisk kemi som man rekommenderar och ha lite hum om ifall det man rekommenderar allvarligt kan skada någon som följer ditt råd.

Batterisyra eller annan valfri syra kan inte neutraliseras med en annan syra.
Ättiksprit finns inte ur kemisk synpunkt och för den som undrar, Ättika blandat med någon alkohol blir ínte Ättikssprit utan produkten kallas för en ester eller acetat.
Ättika har delvis samma stam som etanol men är en organisk mycket starkt nedbrytande syra.
100% Ättiksyra, kemiskt namn etansyra, finns knappt som ren vätska så det är inte något som man lätt kan slabba med och fullt kem-skydd och dragskåp rekommenderas.
Ättiksyra löst i vatten till 98-99% är känt som isättika då det fryser vid +17C, finns inte att köpa som privatperson.
Ättiksyra löst i vatten kallas allmänt Ättika. Den ättika som kan köpas i vanlig livsmedel-affär håller ca 12%.

Ni-Kadmimum-batterier och bly-batterier innehåller syror. Klassiskt lagom hanterbart är att neutralisera läckage för dessa med bikarbonat/bakpulver.
Bly-batterier är ofta större och innehåller större mängder syra. Syran är frätande på skinn oavsett ladd-status men det är lätt att minska skinn-skada genom att skölja rikligt med vatten.
Litiumbatterier och Silveroxidbatterier har bägge sina specifika problem om de läcker. Vatten är fungerande lösningsmedel men inte något bra att kyla en läckande Litium-cell som börjar bli varm. Risken hänger till stor del ihop med hur pass laddat batteriet är. Ett helt urladdat batteri drabbas knappast av termisk panik.
Silver-oxid-batterier kan innehålla kemikalier som man inte ska hålla på med och i synnerhet äldre celler innehåller kvicksilver av typ som man inte alls ska hantera.

Den batterityp som numera orsakar stora problem med frätande läckage är batterier av alkalisk typ. Somliga tillverkare uppmärksammade problemet för många år sedan och designade om cellerna så att de i reklamen kallades läcksäkra men det tycks inte vara möjligt att göra dessa täta ens för de större tillverkarna. Då elektrolyten är ett kraftigt korrosivt ämne som är särdeles lämpat i sin kemi att skada mänsklig vävnad f8inns det anledning att tänka två ggr innan man börjar borsta bort det vita pulvret.

Alkaliska batteriers elektrolyt innehåller huvudsakligen Kaliumhydroxid (Potassium Hydroxide, KOH).
Om alkaliskt batteri på kretskort är troligen batteriet relativt litet och därmed är evt. läckage av måttlig mängd men även i små mängder, såväl vätska som torrt bör man ha respekt för denna kemikalie.
Antag att man får några korn på fingret och sedan tillför vatten genom att peta sej kring ögat. Man kommer märka av detta och när väl processen startat att bryta ner celler är det svårt att stoppa med ögonskölj. Lite som kemiskt svårsläckt napalm som verkar på två sätt, termiskt genom kokning och kemiskt då den upplöser vävnad (kött, skinn, ögon,lungor). Många kemiska egenskaper är jämförbara och snarlika kaustiksoda, NaOH, Natrium istället för Kalium.
KOH blandat med vatten är dock lite vassare i sin reaktion och är kraftigt exotermiskt, bildar värme som lätt får mindre mängd vatten att snabbt börja koka.
Om man fått stänk i ögat så bryts ögonceller ner till slem och kokas samtidigt.
KOH blandat med vatten bildar en basisk vätska som vanligen är det ämne som avses när man vill lösa upp köttet från ett lik mer effektivt än med oläck kalk Det görs i gangsterfilmer när man snabbt vill göra sej av med "bevis". KOH har öknamnet "chemical cremation" där begravningsfirmor erbjuder kemisk kremering utan att den döda sprids över trakten som sotutsläpp som vid vanlig kremering. Vid kemisk kremering kommer all mjuk vävnad löses upp till en vätska som kan spolas ut i avloppet efter lättare neutralisering. Resterna är eventuella implantat, tänder, tandlagningar och de större benen som kremeraren ofta åtar sej att krossa till ett pulver som man kan få med sej hem. Kan kanske användas som jordförbättring, dressa gräsmattan.

cremation.png

Om man vill se exempel av upplösningen av kött med hjälp av KOH och vatten:


Om det läckta på kretskortet kommer från alkaliska batterier, ja då kan man skapa en kraftig kemisk reaktion genom att blanda de basiska resterna med en syra.
Betydligt kraftigare än vad KOH och vatten åstadkom i videon ovan.
Reaktionen kan bli kraftig även vid små mängder KOH och man bör undvika att få stänk i ögonen, oavsett hur små de stänken är. Likaså är det mindre smart att köra ner ansikten mot kretskortet och blåsa bort torra bitar som man borstat loss. Att använda kraftig syra som lösningsmedel kommer öka risk för syra-skador av i synnerhet metall i närheten.
Måttlig stark syra, typ citronsyra eller Cola fungerar som neutraliserande lösningsmedel men ketchup som innehåller en hel del syra i form av ättika har fördelen att man kan lägga det på ett begränsat område på kretskortet och låta verka i 15 minuter för att sedan borsta av och skölja med IPA. Då syra-koncentrationen är svag så är risken att metall angrips måttlig.
Även vatten kan användas istället för syra, samma resultat men tar längre tid och ökad risk för att man sprider runt frätande soda med vattnet på andra ställen på kretskortet.
Ättika har fördelen att det går snabbt att lösa upp rester av KOH så det är ändå vad många saiter rekommenderar: https://www.bobvila.com/articles/how-to ... corrosion/
Man är dock sparsamma med ättikan i länkens instruktioner med uppmaningen att "placera en droppe" på det batteriläckage man vill lösa upp.

Här beskrivs KOH, rekommenderade skydd och eventuella faror: https://www.caymanchem.com/msdss/400029m.pdf
Notera att karaktäristisk fara är svåra ögonskador även vid små mängder KOH.
Även faran att få ned damm av KOH i lungorna påtalas. Detta då vätskan i lungorna sätter igång upplösningsprocessen av vävnad.

Det är säkert många som sitter i sitt hobbyrum och försöker rädda sina anfrätta elektronik-prylar, helt utan skydd eller ens vet vilken kemikalie som man borstar bort så det yr i luften och det är sällan man får skador som inte självläker utan att man märker något nämnvärt.
Kanske ögonen känns torra utan känd orsak och ett litet svårläkt sår på handen som plötsligt svider extra bra.
Hade det varit en anställd på ett företag hade sådan syssla varit förbjudet utan minimal skyddsutrustning typ glasögon, munskydd och handskar.

Jag är inte bättre vad gäller elektronik som blivit anfrätt av något okänt som måste rensas bort.
Jobbar helt utan skydd men undviker att det yr i luften, håller mej på en tidning som sedan viks ihop och slängs, och undviker att peta i ansiktet med fingrarna.
Efter att tidningen slängts tvättar jag av mej både om händer och ansikte.
Detta gör jag för de flesta batterityper och kemikalier som jag stöter på på kretskort även om det kan antas vara "ofarliga" elektrolyter och dess av korrosion skapade utfällningar.

Tryckluft och en hård borste är ett bra sätt att lyckas fylla omgivande luften med damm av det ämne som kallas "Kemisk kremering". Ta ett par djupa andetag, det kan ju vara rationellt att börja upplösningen av vävnad inifrån.

Flera batteritillverkares web-sidor har specifika varningar för farorna med elektrolyten i alkaliska batterier och risker vid läckage men det är inte på första sidan utan man får leta en del. Troligen har man inga bra alternativ för att åtgärda läckage eller använda en vänligare elektrolyt och man ligger lågt med att basunera ut att batteriet läcker något som är mer väl att jämföra med kaustiksoda.

[BJ]

Okej, då var det kanske inte så bra, det jag skrev.
Jag trodde att all batterisyra utom från bly är alkalisk.

Det jag skrev var vad jag gjorde när ett R14-batteri
hade börjat läcka en massa.
Jag har inte provat direkt på batteriet,
utan på resterna runt omkring.

[HUGGBÄVERN]

all batterisyra utom från bly är alkalisk.

Syra heter det nog för att det är syra och har lågt pH, medan baser (alkaliskt) har högt pH.

[BJ]

Ja, jag vet det. Men har det något annat namn
än just batterisyra. Man säger ju inte att ett
batteri har börjat läcka bas.

[E Kafeman]

Vid lågt ph är vätskan en syra.
Vid högt ph och vätskan benämns alkal eller i olika sammanhang soda/lut.

En syra fräter och en alkal etsar.
Syran avger vätejoner, alkalen upptar vätejoner.

Syran är sträv att tvätta händerna i.
En alkal känns hal/slemmig att tvätta händerna i.

En syra är syrlig.
En alkal är basisk.

Man säjer inte om syra eller alkal-läckage att det är en av dess egenskapen (syrlig, basisk, sträv, hal) som läcker