psynoise. Du överskattar nog dagens gymnasieelever. Det finns de som inte vet hur en ficklampa fungerar. Det har varit fult att lära sig teknik sedan 80-talet och det resultatet ser vi i kunskapen hos dagens lärare. Därför får vi ganska mediokra ingenjörer numera. Tur att vi kan importera några från öst.
När det gäller resistansmodellen för en transistor så kan vi bara tänka följande: Om du skall ändra strömmen i en krets utan att ändra spänningen, så måste resistansen ändras. Om kretsen består av en transistor i serie med en fast resistor, så måste resistansen i transistorn ändra sig om strömmen skall ändras. Att sedan transistorn inte uppför sig som en resistor är en annan historia.
Min pedagogik är att börja från det som är känt och sedan bygga vidare. När vi känner transistorn tillräckligt väl, så kan vi sätta upp en abstrakt modell för den och räkna på denna.
blueint PIC med Linux är obefintligt hos mig, jag förväntar mig att någon som kan det tar över.
Sedan vet jag att alla inte kan lära sig efter samma metoder, det finns sju inlärningsstilar enligt pedagogiken. Men alla kan lära sig allting bara man finner rätt metod för den personen.
Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
> PIC.. tja Linux stödet för den är skralt.
Är det rellevant ? Varför blanda in Linux i det hela också ?
Om man har problem med att förstå en ficklampa så (med
tanke på en del Lunix trådar under våren) tror jag att Linux
bäst lämnas till de som verkligen har tålamod med det.
Är det rellevant ? Varför blanda in Linux i det hela också ?
Om man har problem med att förstå en ficklampa så (med
tanke på en del Lunix trådar under våren) tror jag att Linux
bäst lämnas till de som verkligen har tålamod med det.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Angående Linux och inbyggda system tycker jag inte det behöver vara någon skillnad mot Windows som värd. Eclipse och kanske andra liknande program gör det möjligt att använda samma program till olika värdar och målsystem. Stora konstiga IDE hoppas jag hör till det förflutna snart. En bok borde dessutom innehålla väldigt få skärmdumpar och endast då som exempel samt beskriva en mer generell metod tycker jag. Vill man ha annat finns det i användarmanualen till programmet.
. Som gammal gymnasielärare har du säkert bättre koll på vad som fungerar och inte. Jag gillar stilen som man använder på Chalmers elektroteknikprogram, dock fungerar den inte särskilt bra utan dom flesta elever blir underkända i alla möjliga ämnen. Upplägget som ser snyggt ut på papper och verkar logiskt behöver inte alls vara det som fungerar bäst i praktiken gällande pedagogik tror jag (nu efter lite åtanke ).
Oki, det stämmer säkerligen, sedan kan man inte ta sig själv som exempel som jag gjorde när jag tänkte efter. Var det något man var ambitiös i var det elektronikundervisningen över allt annatGustav180 skrev:Du överskattar nog dagens gymnasieelever.
. Som gammal gymnasielärare har du säkert bättre koll på vad som fungerar och inte. Jag gillar stilen som man använder på Chalmers elektroteknikprogram, dock fungerar den inte särskilt bra utan dom flesta elever blir underkända i alla möjliga ämnen. Upplägget som ser snyggt ut på papper och verkar logiskt behöver inte alls vara det som fungerar bäst i praktiken gällande pedagogik tror jag (nu efter lite åtanke ).Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Har det verkligen varit fult att lära sig teknik sedan 1980-talet ..??, har aldrig märkt att det varit någon skillnad. Bara mest ointresse utanför den frälsta gruppen. I synnerhet utanför grupper med samma intresse- eller universitets/högskolor med teknikprogram. I det senare fallet finns en hel del jag-gör-det-för-plugget-men-är-ointresserad.
(Vad är det som är inne isåfall som man kan göra en yrkeskarriär på?)
Ang, mikrokontroller tänkte jag ung. Så här kopplar man in en kristall, den ska ha en parallellkapacitans X=Y*Z. Dom gillar också matningsspänning inom 5%. Ut- och ingångar får sedan en nivå beroende på ditt program. Och belastas med max X ampere. Med diverse kapitelhänvisningar. Sedan kan man ha ett enkelt schema för en enkel programmerare. Eller i vart fall hur man kopplar in en på ett prototypkort.
För mjukvarudelen räcker det med använd program X och Y. Och med detta program .... så växlar PB0 mellan Vcc och GND med 1 Hz. Lite grann så.
(Vad är det som är inne isåfall som man kan göra en yrkeskarriär på?)
Ang, mikrokontroller tänkte jag ung. Så här kopplar man in en kristall, den ska ha en parallellkapacitans X=Y*Z. Dom gillar också matningsspänning inom 5%. Ut- och ingångar får sedan en nivå beroende på ditt program. Och belastas med max X ampere. Med diverse kapitelhänvisningar. Sedan kan man ha ett enkelt schema för en enkel programmerare. Eller i vart fall hur man kopplar in en på ett prototypkort.
För mjukvarudelen räcker det med använd program X och Y. Och med detta program .... så växlar PB0 mellan Vcc och GND med 1 Hz. Lite grann så.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Linuxstödet för PIC är inte speciellt skralt längre då MPLAB X är på väg ut. Beta 6 fungerar åtminstone fint här.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
4kTRB. ja, men just nu är de ensamma och utan konkurrens. Dessutom är innehållet ganska "snuttefierat" , mest lite övergripande information med flashiga bilder. Man följer en "snitslad stig" utan större möjligheter att ta egna initiativ. Det ger möjligheter att lära sig saker och klara proven utan att förstå.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Gymnasiet var väl lite så även på 80-talet.
Mycket formler. Anledningen är väl att matematiken
inte hunnit fastna ordentligt hos alla.
Mycket formler. Anledningen är väl att matematiken
inte hunnit fastna ordentligt hos alla.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Gustav180 skrev:
Om man nu tänker sig en bipolartransistor i sitt aktiva område seriekopplad med ett kollektormotstånd såsom i ditt exempel och har köpt ditt tankesätt med transistorns resistans så blir man nästan direkt helt bortgjord. Om man är det minsta nyfiken undrar man ju vad som händer med kollektorströmmen då man minskar resistansen hos kollektormotståndet. Enligt din tankemodell borde ju då kollektorströmmen öka eftersom den totala resistansen minskar!!!
Vidare ger ditt tankesätt lätt att man använder Ohms lag i tid och otid vilket är ett mycket vanligt fel. Om elever lärde sig att det är Kirchoffs lagar som är universella och bara använder Ohm lag för de specialfall där spänningen är proportionell mot strömmen t ex för resistorer så skulle mycket vara vunnet.
Jag håller med psynoise. Så extremt svårt är det inte att förstå att transistorn är en strömstyrd strömgenerator i aktiva området!!! Om detta är för svårt att förstå så är det bättre att inte ta upp transistorns egenskaper som förstärkare i det aktiva området överhuvudtaget utan bara använda transistorn bottnad/strypt som switch och bara använda operationsförstärkare som linjär förstärkare.
Varför introducera ett felaktigt tankesätt som nästan med en gång måste ändras?När det gäller resistansmodellen för en transistor så kan vi bara tänka följande: Om du skall ändra strömmen i en krets utan att ändra spänningen, så måste resistansen ändras. Om kretsen består av en transistor i serie med en fast resistor, så måste resistansen i transistorn ändra sig om strömmen skall ändras. Att sedan transistorn inte uppför sig som en resistor är en annan historia.
Om man nu tänker sig en bipolartransistor i sitt aktiva område seriekopplad med ett kollektormotstånd såsom i ditt exempel och har köpt ditt tankesätt med transistorns resistans så blir man nästan direkt helt bortgjord. Om man är det minsta nyfiken undrar man ju vad som händer med kollektorströmmen då man minskar resistansen hos kollektormotståndet. Enligt din tankemodell borde ju då kollektorströmmen öka eftersom den totala resistansen minskar!!!
Vidare ger ditt tankesätt lätt att man använder Ohms lag i tid och otid vilket är ett mycket vanligt fel. Om elever lärde sig att det är Kirchoffs lagar som är universella och bara använder Ohm lag för de specialfall där spänningen är proportionell mot strömmen t ex för resistorer så skulle mycket vara vunnet.
Jag håller med psynoise. Så extremt svårt är det inte att förstå att transistorn är en strömstyrd strömgenerator i aktiva området!!! Om detta är för svårt att förstå så är det bättre att inte ta upp transistorns egenskaper som förstärkare i det aktiva området överhuvudtaget utan bara använda transistorn bottnad/strypt som switch och bara använda operationsförstärkare som linjär förstärkare.
Senast redigerad av ghu 25 juli 2011, 18:16:15, redigerad totalt 1 gång.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Transistorn som grind där basen lyfter grinden och släpper förbi elektronerna i varierande mängd?
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
ghu: Just som jag skrev och du citerade, så uppför sig inte transistorn som en linjär resistans. Sedan är det frågan om hur stor abstraktionsnivå vi kan ha för nybörjare. Ohms lag fungerar väldigt bra bara den sätts in på resistorer och inte på själva transistorn. När man vet hur en koppling uppträder kan abstraktionsnivån höjas och kopplingen göras om till en matematisk modell.
blueint: Det är en god modell. Sätter man sedan en tröskel framför grinden så den måste upp 0,6 av någon sort innan det kan passera något, så får vi med den egenskapen också.
blueint: Det är en god modell. Sätter man sedan en tröskel framför grinden så den måste upp 0,6 av någon sort innan det kan passera något, så får vi med den egenskapen också.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Men felet med din transistormodell är att man inte förstår hur kopplingen uppträder!!När man vet hur en koppling uppträder kan abstraktionsnivån höjas och kopplingen göras om till en matematisk modell.
Jag kan hålla med om att man inte behöver introducera strömstyrda strömkällor i första läget som jag skrev ovan. Det räcker att konstatera att basströmmen IB ger upphov till kollektorströmmen IC=Hfe*IB när transistorn inte är bottnad. Sååå svårt att förstå är inte detta och när man experimenterar lite så ser man att det fungerar på detta viset och inte enligt din transistormodell.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
Egentligen kan man tycka att ungdomar idag borde ha lättare för abstrakta ting. Det är just de födda på 90-talet som vant sig att inte veta hur saker och ting fungerar utan bara acceptera IT-samhället som det ser ut.
Jag undrar hur en läroplan hade fungerat där man introducerar modell-/verklighetsbegreppet först och lär ut modeller som eleven kan leka med på datorn.
Matematik har man ju valt framställa på det sättet. I gymnasiet fick jag aldrig reda på av matematikläraren vad allt var bra för. Ändå smälter många elever matematiken och ser det som ett språk, scheman men dess symboler är också ett språk som egentligen inte behöver ha någon verklighetsförankring.
Jag undrar hur en läroplan hade fungerat där man introducerar modell-/verklighetsbegreppet först och lär ut modeller som eleven kan leka med på datorn.
Matematik har man ju valt framställa på det sättet. I gymnasiet fick jag aldrig reda på av matematikläraren vad allt var bra för. Ändå smälter många elever matematiken och ser det som ett språk, scheman men dess symboler är också ett språk som egentligen inte behöver ha någon verklighetsförankring.
Re: Bra elektroniklitteratur på gymnasienivå?
ghu: Man kan veta utan att förstå eller veta varför. Alla vet att äpplet faller ner, men ingen vet varför. Det är just att "ta reda på varför" som skapar nyfikenheten och motivationen .
psynoise: Den tekniska utvecklingen går mycket fortare än evolutionen av människan. Vi lär oss snabbt att utnyttja de faciliteter som finns utan att tänka på hur de fungerar. När de sedan fallerar är vi helt hjälplösa. Biologiskt sett är vi fortfarande på stenåldern.
Pedagogik är en relativt ny vetenskap. Det är under de senaste årtionden som man studerat hur hjärnan "lär sig" och hur man skapar motivation. Ur pedagogisk synpunkt är det ofta mer effektivt att från ett problem lära sig nya saker. Att eleverna accepterar skolan som den är beror oftast att de inte har några val. Läraren försöker förklara på samma sätt som han/hon en gång lärde sig. Tyvärr passar det inte alla eleverna. Det fungerar bara på de ca 25-30% som lär sig på samma sätt som läraren lärt sig. I bästa fall hittar de övriga sitt eget sätt eller förstår de inte alls. Alla som är "normala" kan lära sig vad som helst, bara de får sin undervisning på ett passande sätt.
psynoise: Den tekniska utvecklingen går mycket fortare än evolutionen av människan. Vi lär oss snabbt att utnyttja de faciliteter som finns utan att tänka på hur de fungerar. När de sedan fallerar är vi helt hjälplösa. Biologiskt sett är vi fortfarande på stenåldern.
Pedagogik är en relativt ny vetenskap. Det är under de senaste årtionden som man studerat hur hjärnan "lär sig" och hur man skapar motivation. Ur pedagogisk synpunkt är det ofta mer effektivt att från ett problem lära sig nya saker. Att eleverna accepterar skolan som den är beror oftast att de inte har några val. Läraren försöker förklara på samma sätt som han/hon en gång lärde sig. Tyvärr passar det inte alla eleverna. Det fungerar bara på de ca 25-30% som lär sig på samma sätt som läraren lärt sig. I bästa fall hittar de övriga sitt eget sätt eller förstår de inte alls. Alla som är "normala" kan lära sig vad som helst, bara de får sin undervisning på ett passande sätt.
