Varför visar FLUKE:n negativ resistans?

[Glenn]

Det finns ännu fler exempel när man antar utan att mäta, vilket ännu oftare blir fel.

[TomasL]

Visst är det så, men de grövsta felen är ju när man mäter utan att veta vad man mäter och då tror att man får ett resultat av det man trodde sig mäta.

[Mindmapper]

Nej, det är det inte, tyvärr.
Det finns väldigt många exempel där man mäter utan att veta, och det blir i slutändan väldigt fel.

Visst är mätandet en tvåstegsprocess.
* om du inte mäter är det definitivt svårt att dra rätt slutsats.
* om du mäter men inte vet vad du ska dra för slutsats av mätningen är det en mätning utan att den kan tillföra något..

När det gäller felsökning så är det många som kör taktiken "trial and error". Det är typiskt när man inte lärt sig felsökningsmetodik, mätteknik och inte har kunskaperna som behövs för att dra slutsatser av det man mäter. Att slumpmässigt byta ut bitar kan lyckas men kan också bli väldigt dyrt. Speciellt om det är ett fel som stoppar en tillverkningsprocess.

Annars är "halveringsmetoden" en felsökningsmetod som ofta används. Ibland utan att man kanske vet om det. En logisk felsökning innefattar att använda någon form av strategi för att så effektivt som möjligt komma till insikt vad felet är. Har man inte felsökningsmetodik, mätteknik och inte har kunskaperna som behövs för att dra slutsatser av det man mäter blir det inte så vidars bra. Vi hade nyligen ett sådant exempel här i trådarna.

I exemplet jag tänker på fungerade inte en motor.
Steg 1 börjar egentligen med en fysisk observation av anläggningen/maskinen och felyttringen. Rent logiskt verkar det rätt att mäta spänningen till motorn.

Steg 2 gick bra: Mät spänningen till motorn. Resultat spänning fanns inte när motorn var inkopplad, spänning fanns när motorn inte var inkopplad.

Steg 3 skulle då innefatta att dra slutsats av mätningen. Har man då ej riktiga kunskaper i ohmslag, kirschoffs lagar och effektlagen blir det lätt fel. Här blev det till sist rätt tack vare EF.

Steg 4 innefattar mättningar beroende på slutsats av tidigare mätning. Detta kan upprepas till man ringat in felet.
När man ringat in felet ska det konfirmeras, om möjligt innan man åtgärdar felet. Ofta konfirmerar man felet med resistansmätning. Men man kan också använda andra trix. Den erfarna yrkesmannen har ofta en hel bag av trix. Ett sådant trix kan vara att kortsluta en misstänkt dålig anslutning eller en misstänkt oxiderad reläkontakt.

Dess mer elektroniska komponenter eller andra speciella komponenter som är inblandade dess svårare blir det att dra rätt slutsatser om man inte de grundläggande kunskaperna + komponent kunskapen.

Exemplet ovan är absolut inte någon komplett felsöknings anvisning. Men det visar på att det behövs multipla kunskaper för att felsöka. Varav förmågan att hantera mätinstrumentet är ett.

Gubben Siemens har rätt att mäta är att veta!
Att mäta med instrument innebär att du ser om det finns en elektrisk storhet i mätstället (i vissa fall andra fysiska storheter). Det är viktigt! Har du 0V, har du 24V, har du något däremellan, har du AC eller DC, ser kurvformen rätt ut. Mäter du inte kan du inte gå vidare till nästa steg dvs att använda din expertis och dra slutsatser av mätningen.

Gubben Siemens såg det helt och hållet ur sin synvinkel, vilken var att sälja instrument! Att han lyckades finns det bevis på!
TomasL ser det ur ett bredare perspektiv där det gäller att få saker och ting att fungera. Oavsett om det är trasiga grejor eller om det gäller utveckling måste man mäta. Men man måste också koppla in nästa steg och använda hjärnan och den kunskap man har. Så ur den synpunkten har båda rätt.