Det är ingen katastrof att inte separera ingångarna och motstånd används dels för att undvika baklänges inmatning av Vcc vilket kan ställa till det om man har logik där det är viktigt att man har 100% koll på grind-status och om man har många kretsar som arbetar med hög frekvens, så vill man alltid hålla nere antalet ingångar som skiftar status då sådant kostar ström och Vcc-rippel. God vana för att få tillförlitlig funktion. Kostar i stort inget att ta med i beräkningen. Utan motstånd kan man i värsta fall ha sönder en kapsel.
Nu är det så enkel konstruktion och grind-logikens strömförbrukning är försumbar relativt lysdioden så du gör som du vill med dom bitarna, det lär fungera oavsett.
TTL-design, snabbhandbok som jag brukar rekommendera är denna PDF-fil på endast 30-40 sidor:
What a designer should know. Det är grunderna om TTL-hårdvaran, inga formler eller grind-logik utan enbart handfasta råd hur man får bra funktion. I den filen står även om de extra motstånden.
De flesta tillverkare av grind-logik har någon form av kok-bok med vad man bör tänka på.
Om det sedan är något matnyttigt med sådan kunskap är tveksamt. Förr var det viktigt när man skulle få kanske hundra logik-kretsar på ett och samma PCB att arbeta felfritt. Numera görs sällan den typen av konstruktioner utan man ersätter en massa TTL-kapslar med ett fåtal programmerbara kretsar.
Men det stor mennet, som fortfarande brister hos många tekniker, är att man måste fortfarande oavsett om det är logiska grindar eller programmerbar logik, kunna formulera problemet effektivt vilket inte alltid är så lätt och man ser ofta dåliga lösningar även i kommersiella produkter.
Det har inte så mycket med intelligens att göra utan handlar mer om intresse och övning för att få rätta tänket för att kunna formulera problemet för att därifrån skapa en effektiv lösning.
De 5 problem som ges i
denna videon skulle mycket väl kunna vara relativt enkla logiska problem som man som man som designer ska kunna lösa med grind-logik som hård eller mjukvara.
På teoretiska planet brukar grundkurser för att lösa sådana problem handla om Huffman, Karnaugh-diagram, tillståndsmaskiner och allmän algebra med typ skillnader mellan olika sorteringsalgoritmer, men man har begränsad nytta av sådan kunskap om man inte effektivt kan formulera ovan video-problem, där felfria lösningen ger minimalt antal grindar och villkor och resulterande minsta antal programsteg.
För fyren ges en betydligt enklare lösning om man inte försöker återskapa blink-mönstret som en enda lång sekvens utan ser dom övergripande tids-intervallen.
Allt för många, även på programmeringssidan, löser denna typ av problem mindre effektivt som en enda lång ström av händelser. Nu är iofs denna sekvens ett icke-problem för en aldrig så klen MCU, men på det mera komplexa planet kan det vara en MP3-ström som ska avkodas, vilket har viss likhet, och där mindre effektiv lösning kommer kräva mer processor-kraft, minne och batteri-förbrukning. Det kan vara katastrof om sådant haltar i en kommersiell produkt, medans det i mindre kritiska tillämpningar handlar om att få jobbet gjort med tillräckligt med hårdvara då utvecklingstiden att hitta mest effektiva lösningen kan kosta mer än hårdvaran.
Detta är en youtube-kanal som ger mej en del uppslag och idéer att spinna vidare på. Somliga avsnitt är kanske mindre intressanta, ofta matematik för matematikens skull, men det är inte värre än att man klickar vidare om det inte passar.
Om transistorn i allmänhet och lite annorlunda historisk information hittar man här:
http://semiconductormuseum.com/Museum_Index.htm
Om du ännu inte laddat ned gratis ebooken om IC och transistorer
här, gör det då sidan kan försvinna när som helst då han som författat boken och drev sidan dog för ett par år sedan.