Svenska ElektronikForumet

Det är helt ok och precis så som man kopplade förr i tiden.
Du har tre faser och en PEN-ledare. I centralen delas PEN upp till PE och N (Protective Earth resp Neutral) dvs jord och nolla.
I en central utan jfb så ska jord och nollplint sitta ihop.

Numera så ska alltid PEN vara minst 10mm2, men gamla kablar får vara kvar oavsett area.

så om jag byter till en central med jfb i garaget måste jag även byta kabel?

Nej

återupplivar min gamla tråd här igen..
har fått lite gehör på mitt problem från leverantören då det visst är nåt knas med kompressorstyrningen på en viss serie av dessa pumpar.
kortfattat så behöver innedelen en omgivningstemp på minst 14 grader men just denna med frostvaktsfunktion ska klara sig med 8 grader.. så jag kommer få ett nytt kretskort och det problemet troligtvis löst.

MEN, jag har funderat mer och mer på den här temperaturmätningen före och efter förångaren..
även om själva grundproblemet blir löst med ett nytt kretskort så är den knappast effektiv om det diffar drygt 10 grader före och efter förångaren..
för att kunna suga ut all tillgänglig värme ur luften så bör tempen före och efter vara i princip detsamma..??
samma temp före och efter = optimal värmeuttag? tänker jag rätt då..

Nej, ju högre temperaturdifferens vid samma luftflöde, desto högre effektuttag.

Dock är det så att ju högre temperaturdifferens, desto lägre förångningstemperatur, desto lägre kapacitet på kompressorn.

Thomas: nej, nu talar du ju emot både xxargs och Norpans påstående och logiskt så borde lägre tempdiff betyda högre effektuttag..
Vi snackar altså om utedelen nu..
däremot vid innedelen så bör det ju vara som du säger, större tempdiff = större effektuttag.

Edit: jag skrev evaporator men menade förångare men det betyder väl samma sak och den sitter i utedelen.
kondensorn (condensor?) sitter väl i innedelen.

eller har jag blandat ihop saker här?

Edit 2: Angående elen här så är min PEN ledare i garagets elcentral uppdelad till både jord och nollskena men endast jorden är kopplad till mina trefasuttag, ingen nolla.. vilket gör att jag har fått flytta nollan på diverse prylar till jorden för att få tex fläkten i aerotempern att gå.
smidigare vore altså att även koppla in nollan på trefasuttagen på jorden..

Tomas har givetvis rätt. Säg att du suger in 1000 liter 15-gradig luft, på utblåssidan har du sänkt temperaturen på luften till 10 grader.
Vi ger luftens värmekapacitet det (helt fiktiva) värdet 1 W/grad/liter.
Då har vi plockat ut 1000*(15-10)*1=5000W

Om vi i stället lyckas plocka ut så mycket effekt att temperaturen på luften sjunker till 5 grader så blir uträkningen:
1000*(15-5)*1 = 10000W

Samma enkla matematik gäller för alla medier oavsett om man ökar eller minskar temperaturen.
Det behövs dubbelt så mycket energi för att värma 1 liter vatten 10 grader som det behövs för att öka temperaturen på vattnet 5 grader. Vid sänkning av mediets temperatur avger det lika mycket energi som behövdes för att värma upp det.

zorro_ac skrev:Edit 2: Angående elen här så är min PEN ledare i garagets elcentral uppdelad till både jord och nollskena men endast jorden är kopplad till mina trefasuttag, ingen nolla.. vilket gör att jag har fått flytta nollan på diverse prylar till jorden för att få tex fläkten i aerotempern att gå.
smidigare vore altså att även koppla in nollan på trefasuttagen på jorden..

Så får du absolut inte göra, det är fullkomligt livsfarligt och olagligt som vi har avhandlat här på forumet flera gånger tidigare. Jorden skall ej belastas!
Dra nya kablar med 5 ledare till dina trefasuttag.

mrfrenzy:
jag skrev nog lite otydligt.. jag har 5ledare till trefasuttagen men endast 3 faser + jord är inkopplade..
jag syftade på att koppla in den 5e (nollan) ledaren i elcentralen till jordskenan (som är samma som nollskenan)

Får du heller inte göra, nollskena och jordskena skall vara skilda åt.

Och Nej jag har inte fel, du har nog misstolkat det hela (har inte läst hela tråden).
rent allmänt är formeln Q = M*dT, där M är massan, Q är energin och dT är temperaturdifferensen i Kelvin.
Man kan enkelt utläsa att ju större temperaturskillnad, desto mer energi.
Samtidigt är det så att en värmeväxlare blir effektivare vid större temperaturdifferens.

Dock innebär en stor temperaturdifferens mellan medierna i en värmeväxlare att, förångningstemperaturen sjunker i förångaren.
Kompressorns verkningsgrad sjunker vid högre temperaturdifferenser (dvs skillnaden mellan förångningstemperatur och kondenseringstemperatur).

Detta innebär att vid Stora TD på förångaren får man onödigt låg förångningstemperatur, vilket ger låg COP.

Det är en inte helt lätt balansgång att optimera en förångare (och även kondensor) för att få ut mesta möjliga, då det även kostar en hel del energi att flytta luft också.

okej.. men hur kan noll o jordskenan vara skilda åt med en PEN ledare?
aja.. nu har det börjat bli lite varmare ute så jag ska ta hit en elektriker så får han sätta in mitt nya elcentral så det blir korrekt utfört en gång för alla, det är inte mycket som är rätt där i dagsläget...

mrfrenzy skrev:Tomas har givetvis rätt. Säg att du suger in 1000 liter 15-gradig luft, på utblåssidan har du sänkt temperaturen på luften till 10 grader.
Vi ger luftens värmekapacitet det (helt fiktiva) värdet 1 W/grad/liter.
Då har vi plockat ut 1000*(15-10)*1=5000W

Om vi i stället lyckas plocka ut så mycket effekt att temperaturen på luften sjunker till 5 grader så blir uträkningen:
1000*(15-5)*1 = 10000W

nu snackar vi +grader här va? mina mätningar var i minusgrader och då bör det väl sträva mot varmare grader..

om vi säger såhär då:
jag suger in 1000 liter luft på -10 grader och utblåsande luften är -20 grader. då har jag ju inte "värmt" förångaren tillräckligt med luften men om dessa 1000 liters utblåsande temperatur ligger på -10 grader så har jag ju värmt förångaren optimalt..

gör gärna en likn. beräkning baserad på minusgrader, jag står fast vid mitt påstående tills motsatsen bevisats

Om insugs och utblåstemperaturen är densamma så har du inte tagit någon energi från luften alls!

Det är temperaturskillnaden som är intressant, sen om den sker vid minusgrader eller plusgrader kvittar så länge man är inom maskinens arbetsområde.

Energin i luften används inte för att värma förångaren, den används får att förånga köldmediet som finns inuti förångaren och därmed tillföra detta energi.
Exakt samma process som när vattendroppar på din arm förångas. Armen känns kall, men vattnet har inte ökat nämnvärt i temperatur, bara bytt fas.

Det finns inget som heter plus eller minusgrader inom termodynamiken, eftersom all temperatur mäts i Kelvin, dvs det som enligt celciusskalan är O grader C, egentligen är 273,15 Kelvin.

Vid dimensionering av en förångare väls normalt förångarens utförande/storlek samt luftflödet på så sätt att det skiljer ca 10-15K mellan LMTD och förångningstemperaturen för köldmediet. Samma gäller också kondensorn.
Att man väljer en såpas stor TD beror på fysiska faktorer (växlarbatterierna blir väldigt stora annars) samt kostnaden.
För vätskeberörda värmeväxlare kan man optimera till en betydligt lägre differens.


(LMTD= logaritmisk medeltemperaturdifferens)

okej, jag ger mig väl då =)

men finns det några "riktvärden" jag kan gå efter om jag bara för intressets skull vill kolla hur effektiv den är mha temperaturerna kring utedelen?
tex så bör den insugande luften hålla samma temperatur som uteluften, är den kallare så tyder detta på rundgång där är vi väl eniga?

och varför säger dom tidigare i tråden att det inte verkar vara tillräckligt fart på fläkten då jag hade en insugstemp på -6.8 och utblåstemp -18 ?

Därför att temperaturdifferensen på luften verkar var rätt stor 11.2K, borde ligga nånstans runt 5K eller så.
För att få -18 ut, ligger förångningstemperaturen runt -20 - -25 graderC, vilket är på tok för lågt.
Borde vara runt -12 eller så ut, vilket borde ge en förångningstemperatur om runt -15, vilket är mer normalt.

Du kan räkna baklänges, men det kräver ett mollierdiagram, så du får fram luftens verkliga entalpi.

Kyleffekten i förångaren är lika med värmeeffekten minus kompressorns driveffekt.

Om du då räknar med luftens volymflöde, räknar om detta till massflöde inklusive mängden vatteninnehållet, plottar detta på ett molliärdiagram, så får du fram vilken temperatur du borde ha på utblåset.
Inte helt enkelt skall medges, och det fordrar en del kunskap i hur luft beter sig samt termodynamik och värmelära.