Förkoppring?

xxargs
Inlägg: 10183
Blev medlem: 23 september 2006, 14:28:27
Ort: Södertälje

Inlägg av xxargs »

hmm - riskfraser - vilken situation skulle jag vara mest rädd för som man - omärkligt under hantering tappa ned en skvätt konc. svavelsyra på grenen eller en skvätt torr ättiksyra ???

jag skulle defintivt vara mest rädd för den sistnämda då den inte säger till förrän det är rejält försent, medans förstnämda säger till tämligen omedelbart och medans det ännu är ytligt...

propionsyror och myrsyror som används som blast och grönmassekonservator inom jordbruket är _inte_ roliga att få på sig om man inte ser det i tid...


Och när det gäller sprängämnestillverkning så finns det många olika sätt att plocka fram sådan av det man hittar i matvaruaffären och trädgårdsavdelningen utan en droppe svavelsyra till hjälp...
rehnmaak
Inlägg: 2204
Blev medlem: 13 december 2005, 01:43:41

Inlägg av rehnmaak »

Jag håller med att det är tramsigt utan dess like. Som vanligt gäller det att man vet vad man pysslar med vare sig det gäller elektronik eller kemi. Problemet är att det är alldeles för många småglin (och storglin också) som försöker spränga sig själv och andra i bitar.

Jovisst, många kraftfulla sprängmedel går utmärkt att göra med vardagskemikalier från närmaste matbutk. Ofta är de också väldigt instabila.
Användarvisningsbild
Mizzarrogh
Inlägg: 20344
Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)

Inlägg av Mizzarrogh »

Exakt, men rules is rules... :roll:

Kan du gissa varför Klorex inte längre går att få tag på, eller varför thinner nu plötsligt kallas "cellulosa förtunning" osv, för att rycka ett par exempel ur högen... :/
Användarvisningsbild
Mizzarrogh
Inlägg: 20344
Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)

Inlägg av Mizzarrogh »

Hå, vad som avgör dylika regler verkar mest styras av vad som sas "är på modet" bland allmänheten för stunden... :roll:
Användarvisningsbild
Henry
Inlägg: 23588
Blev medlem: 20 april 2005, 02:52:47
Ort: Lund

Inlägg av Henry »

Jag har för mig att man får köpa svavelsyra upp till en viss koncentration utan tillstånd men det kan kanske mycket väl ha en åldersgräns i så fall och allt över denna koncentration och man måste ha tillstånd hos länsstyrelsen. Frågade dom om detta för många år sedan men det skulle kosta flera tusen bara för tillståndet i sig och jag har också för mig att man då måste har det för professionell användning i tex ett yrke. Så jag skulle gissa på att man inte direkt skulle kunna få kunde få ett tillstånd för privat bruk.
rikkitikkitavi
Inlägg: 14826
Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)

Inlägg av rikkitikkitavi »

svavelsyra under 15 % är inte R35, starkt frätande och därmed tillståndspliktigt enligt länsstyrelsen.

Jag håller helt o hållet med att det är idiotiskt hur man ser på dessa kemikalier. För övrigt är det inte svårt att skaffa sig tillståndet heller mer än pappersarbete o pengar , man kan göra en skrivelse där man tex använder syran till att etsa med osv... konstnärliga ändamål. Tillståndet kostar någon tusenlapp.
Finns så mycket annat skit man kan göra. Det flesta som spränger sig i luften gör det med TCAP och där kan man inte förbjuda försäljningen av råvarorna . Väldigt få tillverkar eget TNT eller RDX...

Ialla fall, den vanligaste svaga svavelsyran 40% för batterier.
nifelheimkemi sålde tidigare 15 % svavelsyra för elektrolytiska ändamål

Mitt tips att få tag på svavelsyra: gå till macken o be dem fylla på blybatteriet.
ta hem det o ladda det tills det börjar gasa, då har du ca 40% svavelsyra.

häll ut syran o spara den , späd till önskad konc.
Faktum är att man kan genom att ladda batteriet öka koncentrationen ytterligare men över 60% blir svårt att komma innan elektroderna börjar brytas ner.

Den syran du har i batterier är väldigt ren. Främmande joner sabbar batteriet.

Givetvis, om du känner mackens ägare kanske han kan hälla direkt från 25 liters dunken ;)
Användarvisningsbild
grym
EF Sponsor
Inlägg: 16719
Blev medlem: 16 november 2003, 12:22:57
Ort: i det mörka småland

Inlägg av grym »

tråden intresserar mig då jag ibland velat ha koppar på jätnplåt för två syften, det ena är minska rostbenegenheten, och det andra att det samtigigt ska gå att löda direkt på.

har bra sitter förkoppringen?

och en annan sak i sammanhanget, rengöringen innan, funderar på hur man smidigast rengör laserskurna bitar inna förkoppring, antingen kemiskt eller elektrolytiskt, kommer inte åt alltid med mekanisk rengöring

funderar på att göra en tumlare eller vibrator för förberedande mekanisk rengöring, oftast är det små prylar så en tummlare behöver inte vara större än en 10 liters hink
Användarvisningsbild
Mizzarrogh
Inlägg: 20344
Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)

Inlägg av Mizzarrogh »

Grym, en fundering bara, bildar inte koppar ett galvaniskt element med järn?
Koppar bör väl vara ädlare än järn, om jag inte minns fel, således bör effekten väl bli den motsatta om kopparskiktet blir skadad och fukt kan komma in under (typexempel, äldre förkromade saker, tex motorkåpor, där cromskiktet lossnar i stora sjok pga korrosion av underliggande järn med påföljd att underliggande kopparskikt(underlag för kromskiktet) släppt.)

Eller? :humm:
rikkitikkitavi
Inlägg: 14826
Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)

Inlägg av rikkitikkitavi »

jo, koppar , nickel eller kromplätering är ett utmärkt rostskydd för järn, så länge skiktet är helt.

minsta hål och du får ett galvaniskt element där järnet snabbt löses upp.
snabbare än rent järn...

förzinkning är det som gäller.

Det går bra att löda järn direkt, men givetvis måste man förvärma stora bitar så tennet biter.
för rengöring- 1 ) avfettning 2) avoxidering i tex utspädd saltsyra.
Användarvisningsbild
grym
EF Sponsor
Inlägg: 16719
Blev medlem: 16 november 2003, 12:22:57
Ort: i det mörka småland

Inlägg av grym »

ok, tankevurpa, zinkat är inget allternativ , möjligtvis förtennt, försökte mig på det med det bidde inget av det hela

det hela är bara för smådelar som sitter som skärmboxar , då är lödbarheten viktigare,

bart järna har ju förmågan att bilda ytrost direkt om man råkar ha det så det kondenserar lite fukt på det hela
xxargs
Inlägg: 10183
Blev medlem: 23 september 2006, 14:28:27
Ort: Södertälje

Inlägg av xxargs »

rikkitikkitavi skrev:
ta hem det o ladda det tills det börjar gasa, då har du ca 40% svavelsyra.

häll ut syran o spara den , späd till önskad konc.
Faktum är att man kan genom att ladda batteriet öka koncentrationen ytterligare men över 60% blir svårt att komma innan elektroderna börjar brytas ner.

Den syran du har i batterier är väldigt ren. Främmande joner sabbar batteriet.

Givetvis, om du känner mackens ägare kanske han kan hälla direkt från 25 liters dunken ;)
hmm spec vikt högre än 1.238 gr/ml lär man inte komma högre hur man än laddar, i alla fall när det gäller 'våta' batterier med propp. gelbatterier och glasflossbatterier har redan från början lägre vattenhalt och därmed större densitet, men är svåråtkommlig...

Det är just själva blyet och blysulfatet som kan vara inlöst jag tänker på om man skall ta batterisyra från batteriet - vet att det i övrigt är väldigt ren med låga halter av skadliga joner, men lite blysulfatslam lär man nog få med hur man än gör.

Sedan bör det gå ganska bra att koka/indunsta utspädd svavelsyra till konc. dito i någon form av grafit eller keramikkärl - har för mig att man kan värma uppåt 300 grader innan själva svavelsyran börja koka och dunsta bort - och då lär den vara hyffat vatterfri...


Grym:

- den länken jag hade så fanns det ett litet stycke på just elektrolytisk avfettning - intressant, man låter just akalimetallerna från koksalt etc. fälla ut som ren natrium på grejens yta - den omsätts omedelbart av vattnet till NaOH och tvålar upp fastsittande fettet samt bildade vätgasen fungerar som skurborste.

Givetvis skall grejorna vara så avfettade som möjligt innan då det här just ta bort den sista atomtjocka ytan av fetterna sas...

järn är dock en lustig metall som lödtennet väter på (om ytan är ren och oxidfri) utan att själv förbrukas och lösas upp av lödtennet - det är därför lödspetsar av lite kvalitet är järnpläterade.

Själv har jag gjort avlödningsblock (för DIL-kretsar på den tiden) genom att fräsa spår i lämpligt stort järnstycke passande problemet, gänga upp för kopparbulten till temperaturstyrd större lödpenna och se nogsamt till att fylla ut alla spåren som skall ha tenn i sig så fort det börja smälta. När det är vätt och fyllt som man vill så värmer man upp det så mycket det nånsin går (>450 grader) så att all järn som inte skall ha lödtenn på sig blir ordetligt blånerat/oxiderat och på så sätt får man lödtennsavvisande ytor.

Fungerar över förväntat dom gånger jag gjorde detta, men man skall inte ha för litet stycke då man behöver maganisera mycket värme innan avlödningsmomentet - järn leder inte värme alls lika bra som koppar och det måste man kompensera för.

Nu när allt är ytmonterat så är det mindre aktuellt, även om man skulle kunna fräsa ut ett block med vätande ytterkant sas. - gäller att ha en arragemang med sugkopp etc. så att man kan få med sig kretsen och stöta bort den innan kretsen hinner bli för varm bara...

--

om du skall förtenna järn så skall det göras medans den är helt plåtren och avoxiderad (saltsyra borde rensa - det är kloret i salmiaken i lödfetter etc. som gör jobbet vid mjuklödning med gaslåga/stor kolv) se till att använda flussmedel/lödfett som skyddar plåtytan under uppvärmningen - dom som tennspacklade karossplåt var ju specialister på sådant här...

annars använd färdigförtent plåt - bör gå att köpa löst alternativt konservburksplåt då dessa nästan alltid var förtennat i någon form, i allafall förr i tiden.
Användarvisningsbild
grym
EF Sponsor
Inlägg: 16719
Blev medlem: 16 november 2003, 12:22:57
Ort: i det mörka småland

Inlägg av grym »

där stod det något om det,
funderade lite och det var nog elektrolytisk polering jag tänkte på

har inte funderat på avlödningspetsar av järn, men det skall provas, jag annvänder koppar, men det löses ju upp efterhand, så järn med koppar bakom kan ju vara en lösningen

kvittar ju om man köper bleckplåt, när man fått det laserskuret är ju det ändå kanter som är bara

någon gång när jag får tid ska jag börja prova igen
rikkitikkitavi
Inlägg: 14826
Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)

Inlägg av rikkitikkitavi »

nja, bly o blysulfat är väldigt svårlösligt i utspädd svavelsyra, man byggde ju svavelsyrafabriker av bly förr i tiden (blykammarprocessen) men som du säger skakar det ju loss bitar hela tiden o lägger sig som slam, vilket dock är lätt att filtrera bort.

PVC plast tål batterisyra alldeles utmärkt. Så även polyeten o propylenplast.

går alldeles utmärkt att öka konc genom indunstning, men när man kommer över ca 80% (ca 280 C) börjar svavelsyran också förångas vilket inte är så trevligt eftersom den bildar en tjock rök av svavelsyraaerosol , som är väldigt väldigt otrevligt att andas in. Indunstar man till 96% förlorar man ca 20% av svavelsyran också, har jag för mig att jag räknat ut en gång.

kluriga är att hitta rätt material... svavelsyran är kraftigt oxiderande vid dessa temperaturer.
peter555
Inlägg: 6047
Blev medlem: 12 februari 2006, 10:02:22

Inlägg av peter555 »

Koka svavelsyra, låter läskigt, urk.

PbSO4 har en löslighet av 42 mg / l vatten vid rumstemperatur
xxargs
Inlägg: 10183
Blev medlem: 23 september 2006, 14:28:27
Ort: Södertälje

Inlägg av xxargs »

förmodligen mycket mindre i just svavelsyralösning, dock inte helt noll gissar jag.

hmm... var det inte så man gjorde förr - koka koppar i svavelsyra (och en massa svaveldioxider mm. avges) för att göra koppavitriol (kopparsulfat), syran i sig kallades också för vitriololja och vitriol betyder egentligen glas (jfr. vitrinskåp) just för att ett flertal sulfaters kristallstrukturer ser ut som om de var gjorda av glas.

grym:

dock borde det vara enklare att förtenna kanterna än hela plåten. Tenn fäster vid järn om det är fräscha ytor utan oxider och lite hjälp av fluss - men det är klart, är det komplicerade stukturer så kanske man skall välja helt annan material om man är rädd för just korrision.

tror skärmburkarna som gjordes i våra äldre produkter helt enkelt doppades i tennbadet - det är vartfall ing kemtenn då sådant har tendens att ge porer genom skiktet. (på samma sätt som varmgalvat håller bättre än kemgalvat när det gäller zink) - har för mig att tenn är något ädlare än järn och man får forcerad korrision så fort det blir hål genom skiktet på samma sätt som gammal kromad utrustning utomhus tenderar att rosta sas.
Skriv svar