Betyder nollan att det är nollgradig temperatur på returvattnet?
Kylfläns, färg och kylkapacitet
Re: Kylfläns, färg och kylkapacitet
>Betyder nollan att det är nollgradig temperatur på returvattnet?
Nej.
Sättet att ange prestanda för en VV-VP vid 0/35 och 0/55 har blivit så etablerade att man ganska ofta bara skriver så.
0/35 betyder 0°C in i VP i kalla kretsen (brine) och 35°C ut i kresten till elementen, i stigaren.
0/55 betyder 0°C in i VP i kalla kretsen (brine) och 55°C ut i kresten till elementen, i stigaren.
Här är en förenkad bild av hur en VV-VP (vatten-vatten vörmepump) typiskt jobbar vid 0/35.
"Spiralerna" är värmeväxlare.
Brinekretsen, den vänstra, går till slang i brunn/marken eller i sjön. Vätskan är vatten plus ca 20% sprit.
Köldmedelskretsen, i mitten, är fylld med något köldmedel. Det pumpas runt med kompressorn, som komprimerar och därmed värmer upp, köldmedlet innan det går in i högra värmeväxlaren. Sedan expanderar köldmedlet efter värmeväxlaren till en lägre temperatur genom en expansionsventil. När köldmedlet vid låg temperatur passerar genom den vänstra värmeväxlaren värms det upp till ca 0°.
Värmekretsen, den högra, är elementvattnet.
Det finns två cirkulationspumpar som inte är inritade i bilden. En för brinekretsen och en för elementkretsen.
Moderna värmepumpar (sedan ca 10 år) har styrbara cirkulationspumpar som reglerar flödet i kretsarna så det erhålls temperaturskillader som gör att värmepumpen arbetar effektivt.
Om man t.ex. har för litet borrhål till bergvärme så sjunker temperaturen in till VP och pumpens effektivitet minskar.
Om man har för små element så krävs högre temperatur ut från VP och pumpens effektivitet minskar.
Generöst borrad brunn och radiatorer som värmer huset med låg stigartemperatur (gärna 35°C eller mindre) ger en effektiv uppvärmningslösning med låg elförbrukning.
Det är en viss skillnad beroende på om VP är inverterstyrd eller start-stopp. Med inverter styrs varvtalet på kompressorn så att tryckökningen ger den temperatur i stigaren som behövs. Med en start-stopp-VP varieras gångtiden vid varje körning så att man får den uppvärmning av elementvattnet som behövs.
/Pi
Nej.
Sättet att ange prestanda för en VV-VP vid 0/35 och 0/55 har blivit så etablerade att man ganska ofta bara skriver så.
0/35 betyder 0°C in i VP i kalla kretsen (brine) och 35°C ut i kresten till elementen, i stigaren.
0/55 betyder 0°C in i VP i kalla kretsen (brine) och 55°C ut i kresten till elementen, i stigaren.
Här är en förenkad bild av hur en VV-VP (vatten-vatten vörmepump) typiskt jobbar vid 0/35.
"Spiralerna" är värmeväxlare.
Brinekretsen, den vänstra, går till slang i brunn/marken eller i sjön. Vätskan är vatten plus ca 20% sprit.
Köldmedelskretsen, i mitten, är fylld med något köldmedel. Det pumpas runt med kompressorn, som komprimerar och därmed värmer upp, köldmedlet innan det går in i högra värmeväxlaren. Sedan expanderar köldmedlet efter värmeväxlaren till en lägre temperatur genom en expansionsventil. När köldmedlet vid låg temperatur passerar genom den vänstra värmeväxlaren värms det upp till ca 0°.
Värmekretsen, den högra, är elementvattnet.
Det finns två cirkulationspumpar som inte är inritade i bilden. En för brinekretsen och en för elementkretsen.
Moderna värmepumpar (sedan ca 10 år) har styrbara cirkulationspumpar som reglerar flödet i kretsarna så det erhålls temperaturskillader som gör att värmepumpen arbetar effektivt.
Om man t.ex. har för litet borrhål till bergvärme så sjunker temperaturen in till VP och pumpens effektivitet minskar.
Om man har för små element så krävs högre temperatur ut från VP och pumpens effektivitet minskar.
Generöst borrad brunn och radiatorer som värmer huset med låg stigartemperatur (gärna 35°C eller mindre) ger en effektiv uppvärmningslösning med låg elförbrukning.
Det är en viss skillnad beroende på om VP är inverterstyrd eller start-stopp. Med inverter styrs varvtalet på kompressorn så att tryckökningen ger den temperatur i stigaren som behövs. Med en start-stopp-VP varieras gångtiden vid varje körning så att man får den uppvärmning av elementvattnet som behövs.
/Pi
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 14894
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Kylfläns, färg och kylkapacitet
Ingen länk ?alexanderson skrev: ↑8 februari 2024, 13:32:08 Det finns en kylflänskalkylator på nätet. Volymetrisk termisk resistans
*Utan fläkt 500-800
*Fläkt 1 m/s 150-250
*Fläkt 2,5 m/s 80-150
*Fläkt 5 m/s 50-80
Det minsta värdet gäller vid små kylflänsar (0,1-0,2 kubikdecimeter) och det större värdet vid stora kylflänsar typ 1 kubikdecimeter.
Detta är ungefär samma info som finns i Elfas faktasidor. Jag är lite tveksam till simuleringen, jag tror den överskattar effekten av forcerad kylning .
https://docplayer.se/85563-Elfa-ab-2007-faktasidor.html
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Kylfläns, färg och kylkapacitet
Nu när tråden börjat handla om att optimera värmepumpslösningar, så har jag funderat på några saker.
Att lagra värme från värmepumpen i en ackumulatortank när elen är billig för användning när elen är dyr kommer förmodligen öka förbrukningen ganska mycket. Därför att lagring kräver högre temperatur i acctanken än i elementen. Vilket kräver hög stigartemp. Vilket sänker COP. Med tanke på överföringsavgifter osv, är det inte säkert att det lönar sig att förbruka mer energi med lågt elpris, än att bara förbruka i stunden och värma elementen till den temperatur som behövs, med bättre COP.
Men angående lagring har jag tänkt på en sak. Det finns ju en del värme i gråvatten. Tex dusch, tvätt disk, osv. Om man skulle låta det vattnet gå ner i en tank, och sedan ha en slinga för att värma brinevätskan efter att den kommer tillbaka från jordslingan/borrhålet. Ifall man har trekammarbrunn och markbädd samt skall installer jordvärme, kanske man inte ens behöver en tank, utan kan helt enkelt dra jordvärmeslangen så att den passerar markbädd mm innan den kommer tillbaka in i huset?
Att lagra värme från värmepumpen i en ackumulatortank när elen är billig för användning när elen är dyr kommer förmodligen öka förbrukningen ganska mycket. Därför att lagring kräver högre temperatur i acctanken än i elementen. Vilket kräver hög stigartemp. Vilket sänker COP. Med tanke på överföringsavgifter osv, är det inte säkert att det lönar sig att förbruka mer energi med lågt elpris, än att bara förbruka i stunden och värma elementen till den temperatur som behövs, med bättre COP.
Men angående lagring har jag tänkt på en sak. Det finns ju en del värme i gråvatten. Tex dusch, tvätt disk, osv. Om man skulle låta det vattnet gå ner i en tank, och sedan ha en slinga för att värma brinevätskan efter att den kommer tillbaka från jordslingan/borrhålet. Ifall man har trekammarbrunn och markbädd samt skall installer jordvärme, kanske man inte ens behöver en tank, utan kan helt enkelt dra jordvärmeslangen så att den passerar markbädd mm innan den kommer tillbaka in i huset?
Re: Kylfläns, färg och kylkapacitet
bearing:
Man får räkna på det, men det är inte alls säkert att det lönar sig att spara värme från en värmepump.
Om man kan toppa temperaturen i lagret t.ex. med ved, så kan det komma i ett annat läge.
Sedan är det det där med timdebitering som kan skapa nya förutsättningar. Då kan det handla om att undvika ett par toppar under dygnet.
Idag i SE3 så är det högt pris 07-11 och 17-19. Då räcker det med att sänka begärd temperatur någon grad just då för att sänka elförbrukningen betydligt när elen är dyr. Hus och elementvatten är redan uppvärmt.
Kurvan som värmen i huset avtar med, när man sänker värmen kan vara flack eller brant.
Några faktorer som gör den flack.
– Bra isolering
– Stort hus.
– Tröghet i huset, som t.ex. betongplatta.
– En ackumulator som bara finns men inte värms mer än till normal stigartemperatur gör kurvan mer flack.
Om man har en flack kurva så är olägenheten med att sänka begärd temperatur en grad eller två, när elen är dyr obetydlig. Kanske märks det inte alls, mer än på elräkningen?
/Pi
Man får räkna på det, men det är inte alls säkert att det lönar sig att spara värme från en värmepump.
Om man kan toppa temperaturen i lagret t.ex. med ved, så kan det komma i ett annat läge.
Sedan är det det där med timdebitering som kan skapa nya förutsättningar. Då kan det handla om att undvika ett par toppar under dygnet.
Idag i SE3 så är det högt pris 07-11 och 17-19. Då räcker det med att sänka begärd temperatur någon grad just då för att sänka elförbrukningen betydligt när elen är dyr. Hus och elementvatten är redan uppvärmt.
Kurvan som värmen i huset avtar med, när man sänker värmen kan vara flack eller brant.
Några faktorer som gör den flack.
– Bra isolering
– Stort hus.
– Tröghet i huset, som t.ex. betongplatta.
– En ackumulator som bara finns men inte värms mer än till normal stigartemperatur gör kurvan mer flack.
Om man har en flack kurva så är olägenheten med att sänka begärd temperatur en grad eller två, när elen är dyr obetydlig. Kanske märks det inte alls, mer än på elräkningen?
/Pi
