Det får väl bli ett lite projekt av det hela.
Fixade till Ejektmekanismen på 582an i dag, konstaterat att 481an lider av samma fel också.
Visade sig att remmen för kapstansdrivningarna på 582an hoppat av, skall finnas någon typ av mod för att förhindra det, får kolla serienummer och försöka hitta ett foto på vad det innebär. så långt, lite bilder.
Skrev ut små brickor, hål i för en M3 Pop-nut, vilken pressas i hålet, sedan gängar man i en M3 skruv, som håller eject-wiren på plats, brickan hålls också på plats med lite dubbelhäftande tape.
Måste också rota fram några band så jag vet att 582an faktiskt fungerar också.
481an har sannolikt också något elektriskt fel, vilket får bli en senare fråga.
Renovera NAK 582 och 481
Renovera NAK 582 och 481
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Renovera NAK 582 och 481
Intressant.
Vad gör dom ljusa plast-delarna vid gummi-rullarna för något?
Vad gör dom ljusa plast-delarna vid gummi-rullarna för något?
Re: Renovera NAK 582 och 481
Vilka menar du? Om du menar de deteljerna på tryckrullarna, så styr de bandet rätt, då det aldrig ligger rätt uppspolat och det är en del glapp i kasetterna
Re: Renovera NAK 582 och 481
Intressant lösning. Borde hjälpa en smula framförallt på de band som inte har små rullar i hörnen (som väl bättre band har, tror jag).
Får mig att tänka på att Denon gjorde dubbelkapstandäck där nån mojäng på tonhuvudet tryckte undan filtkudden i kassettbandet för att de ansåg att spänningen med dubbla kapstanaxlar räckte för att hålla bandet på plats och filtkudden bara skapade en gnutta mer svaj.
Dessa två saker är väl ungefär det enda som förbättrats i mekaniken på de bästa kassettdäcken sen de första dubbelkapstandäcken. (Var Tandberg TCD-300 kanske först? Nätet säger 1972 medan Nakamich 1000 sägs vara från 1973. Andra tillverkare tog några fler år på sig, tror t.ex. Akai hade dubbelkapstandäck 1975 eller liknande)
Får mig att tänka på att Denon gjorde dubbelkapstandäck där nån mojäng på tonhuvudet tryckte undan filtkudden i kassettbandet för att de ansåg att spänningen med dubbla kapstanaxlar räckte för att hålla bandet på plats och filtkudden bara skapade en gnutta mer svaj.
Dessa två saker är väl ungefär det enda som förbättrats i mekaniken på de bästa kassettdäcken sen de första dubbelkapstandäcken. (Var Tandberg TCD-300 kanske först? Nätet säger 1972 medan Nakamich 1000 sägs vara från 1973. Andra tillverkare tog några fler år på sig, tror t.ex. Akai hade dubbelkapstandäck 1975 eller liknande)
Re: Renovera NAK 582 och 481
Alla NAK med dubbla kapstan, lyfter bort kudden, då den är onödig. Bandspänningen fixas med kapstan, då de går i något olika hastighet. (eller snarare har lite olika diametrar).
Re: Renovera NAK 582 och 481
Aha, ser ju nu att det är förstås vad delen med avvikande färg vid huvudet gör. Jag gick alltså på riktigt på reklamen att Denon skulle ha uppfunnit nåt fantastiskt då det begav sig.
Har inte kollat hur Tandberg gör. Har iofs bara antika Tandberg (ett TCD-300 eller om det var 310 i risigt skick som bokstavligt talat står underst-bakom, och en TCR-220 skolbandspelare (tremotors dubbelkapstan monobandspelare, kanske den enda monobandspelaren i världen som har topphifiklassmekanik :O ). Är ganska säker på att Akai GXC-760D som jag hade förr inte gör detta. Ska nog snoka lite i mina Yamaha, har ett KX-670 och ett KX-1200).
Har inte kollat hur Tandberg gör. Har iofs bara antika Tandberg (ett TCD-300 eller om det var 310 i risigt skick som bokstavligt talat står underst-bakom, och en TCR-220 skolbandspelare (tremotors dubbelkapstan monobandspelare, kanske den enda monobandspelaren i världen som har topphifiklassmekanik :O ). Är ganska säker på att Akai GXC-760D som jag hade förr inte gör detta. Ska nog snoka lite i mina Yamaha, har ett KX-670 och ett KX-1200).
Re: Renovera NAK 582 och 481
Tonhuvudena från höger till vänster, Avspelningshuvud, direkt inpå till vänster inspelningshuvud och ytterligare en bit till vänster raderhuvud.
Avspelningshuvudet har klackar som lyfter bort tryck-kudden
Avspelningshuvudet har klackar som lyfter bort tryck-kudden
Re: Renovera NAK 582 och 481
Oväntat att det inte är klackar även på inspelningshuvudet. Fast det suger nog som det är.
Fritt ur minnet så tror jag att Tandberg på vissa modeller körde raderhuvud som på din, men sen ett fullstort huvud enbart för inspelning och så huvud för avspelning på platsen som är motstående mot raderhuvudet.
Annars är väl det vanliga att avspelningshuvud och inspelningshuvud är lika stora.
Fritt ur minnet så tror jag att Tandberg på vissa modeller körde raderhuvud som på din, men sen ett fullstort huvud enbart för inspelning och så huvud för avspelning på platsen som är motstående mot raderhuvudet.
Annars är väl det vanliga att avspelningshuvud och inspelningshuvud är lika stora.
Re: Renovera NAK 582 och 481
I den tekniska specen kan man läsa att spalten i avspelningshuvudet är 0,9 mikrometer och i inspelningshuvudet är spalten 3 mikrometer.
Frekvensgången är 20 - 20000 hz -3db.
Klackar på inspelningshuvudet behövs knappast iom att det sitter så tätt vid avspelningshuvudet.
Frekvensgången är 20 - 20000 hz -3db.
Klackar på inspelningshuvudet behövs knappast iom att det sitter så tätt vid avspelningshuvudet.
Re: Renovera NAK 582 och 481
Även modifierat kapstansmotorn enligt servicemeddelandet NR-0038.
Nu måste jag nog beställa några kal-band, för att kontrollera så den håller sig inom spec, tyvärr är ett av banden unobtanium, så det blir en sämre version.
De kostar dock en tusenlapp eller så, så det får vänta lite grand.
Nu måste jag nog beställa några kal-band, för att kontrollera så den håller sig inom spec, tyvärr är ett av banden unobtanium, så det blir en sämre version.
De kostar dock en tusenlapp eller så, så det får vänta lite grand.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Renovera NAK 582 och 481
Hur viktigt är kalibreringsband egentligen?
För azimut så är jag ytterst tveksam till att man får markant sämre resultat om man använder ett antal färdiginspelade band från sent 90-tal / tidigt 00-tal och justerar efter en median på dessa. (Förutsätter givetvis att man har öron för att justera azimut, det är ju inte självklart att man hör ljudkvalitet bara för att man reparerar hifi, men för oss hobbyister så går det väl ofta hand i hand). Median av dessa band och jämföra med t.ex. samma innehåll från CD går säkert bra också för hastighet och med lite pyssel även för att kontrollera frekvensgången. Svaj går att mäta genom att spela in och sen upp på samma däck, bara man har koll på att signalen passerat svajet två gånger. Förmagnetisering och nivå för inspelning ställs ju in för varje band separat varje gång man ska spela in på bättre däck, så det enda man ev behöver justera är automatik och defaultläge.
Sidospår: Om man också tittar på rullbandspelare så skulle jag säga att den robustare mekanismen gör att man dessutom antagligen aldrig behöver justera azimut alls. Undantaget är om hela frontpanelen blivit skev, typ om man fiskat upp en maskin ur en container eller ur ett hus som rasat samman eller liknande.
Annat sidospår: Det förvånar mig att ingen gett sig på att skriva mjukvara som kan analysera flera kopior av samma ljud och få fram vilka variationer som finns mellan kopiorna och presentera dem som data i form av svaj och brus/buller. Tänker att det vore perfekt framförallt för att testa skivspelare utan tillgång till speciell testskiva, eftersom det är svaj och buller som är de två relevanta faktorerna där. Men det borde såklart även fungera för bandspelare.
För azimut så är jag ytterst tveksam till att man får markant sämre resultat om man använder ett antal färdiginspelade band från sent 90-tal / tidigt 00-tal och justerar efter en median på dessa. (Förutsätter givetvis att man har öron för att justera azimut, det är ju inte självklart att man hör ljudkvalitet bara för att man reparerar hifi, men för oss hobbyister så går det väl ofta hand i hand). Median av dessa band och jämföra med t.ex. samma innehåll från CD går säkert bra också för hastighet och med lite pyssel även för att kontrollera frekvensgången. Svaj går att mäta genom att spela in och sen upp på samma däck, bara man har koll på att signalen passerat svajet två gånger. Förmagnetisering och nivå för inspelning ställs ju in för varje band separat varje gång man ska spela in på bättre däck, så det enda man ev behöver justera är automatik och defaultläge.
Sidospår: Om man också tittar på rullbandspelare så skulle jag säga att den robustare mekanismen gör att man dessutom antagligen aldrig behöver justera azimut alls. Undantaget är om hela frontpanelen blivit skev, typ om man fiskat upp en maskin ur en container eller ur ett hus som rasat samman eller liknande.
Annat sidospår: Det förvånar mig att ingen gett sig på att skriva mjukvara som kan analysera flera kopior av samma ljud och få fram vilka variationer som finns mellan kopiorna och presentera dem som data i form av svaj och brus/buller. Tänker att det vore perfekt framförallt för att testa skivspelare utan tillgång till speciell testskiva, eftersom det är svaj och buller som är de två relevanta faktorerna där. Men det borde såklart även fungera för bandspelare.
Re: Renovera NAK 582 och 481
Här kan man se svaj på en inspelning grafiskt.
Men programmet är väldigt dyrt...:
https://www.celemony.com/en/capstan
Men programmet är väldigt dyrt...:
https://www.celemony.com/en/capstan
Re: Renovera NAK 582 och 481
Avspelningshuvudets Azimuth injusteras med en inspelad 15kHz ton, till maximal utnivå, man behöver inte lyssna, antingen en DMM eller skop.MiaM skrev: ↑28 augusti 2023, 15:00:56 Hur viktigt är kalibreringsband egentligen?
För azimut så är jag ytterst tveksam till att man får markant sämre resultat om man använder ett antal färdiginspelade band från sent 90-tal / tidigt 00-tal och justerar efter en median på dessa. (Förutsätter givetvis att man har öron för att justera azimut, det är ju inte självklart att man hör ljudkvalitet bara för att man reparerar hifi, men för oss hobbyister så går det väl ofta hand i hand). Median av dessa band och jämföra med t.ex. samma innehåll från CD går säkert bra också för hastighet och med lite pyssel även för att kontrollera frekvensgången. Svaj går att mäta genom att spela in och sen upp på samma däck, bara man har koll på att signalen passerat svajet två gånger. Förmagnetisering och nivå för inspelning ställs ju in för varje band separat varje gång man ska spela in på bättre däck, så det enda man ev behöver justera är automatik och defaultläge.
Sidospår: Om man också tittar på rullbandspelare så skulle jag säga att den robustare mekanismen gör att man dessutom antagligen aldrig behöver justera azimut alls. Undantaget är om hela frontpanelen blivit skev, typ om man fiskat upp en maskin ur en container eller ur ett hus som rasat samman eller liknande.
Annat sidospår: Det förvånar mig att ingen gett sig på att skriva mjukvara som kan analysera flera kopior av samma ljud och få fram vilka variationer som finns mellan kopiorna och presentera dem som data i form av svaj och brus/buller. Tänker att det vore perfekt framförallt för att testa skivspelare utan tillgång till speciell testskiva, eftersom det är svaj och buller som är de två relevanta faktorerna där. Men det borde såklart även fungera för bandspelare.
Samma gäller inspelningshuvudet, dvs man spelar in en 15kHz ton och eftersom det är ett 3-huvud-däck med separata tonhuvuden, så justerar man inspelningshuvudet till maximal nivå på avspelningshuvudet (efter det man justerat avspelningshuvudet, naturligtvis)
Re: Renovera NAK 582 och 481
Ja, det där är ju varianten som beskrivs i servicemanualer och också varianten som funkar för den som är "tondöv" för detta. Men om man använder musik eller brus så går det att lyssna inte bara efter styrkan i diskanten utan även fasförskjutningar osv och därmed blir det extremt lätt att justera med öronen.
