Här är en bild på kylplattan med en diod. Den andra har som sagt ramlat av....grym skrev:ett foto underlättar, fulvariant, om det går, borra ett nytt hål och pressa i dioden och det bör funka
Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast...
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
En bild till....
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Funderade på om man kunde använda en färdig brygga, då kan man alltså det! Men minus plockar man fortfarande direkt från trafon då, antar jag!grym skrev:japp, då är det som original
finns gott om andra kapslingar med, kan då kra annan kylflänsmontering
du kan även ta en hel likriktarbrygga och bara annvända tre anslutningar
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
troligsvis lödd, udda montage, men troligen billigt vid den tidpunkten
köp en ny likriktarbrygga och byt
ex
eBay item number:
322549373475
eller nästan vad som som tål 100A
köp en ny likriktarbrygga och byt
ex
eBay item number:
322549373475
eller nästan vad som som tål 100A
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Matilda skrev:Funderade på om man kunde använda en färdig brygga, då kan man alltså det! Men minus plockar man fortfarande direkt från trafon då, antar jag!grym skrev:japp, då är det som original
finns gott om andra kapslingar med, kan då kra annan kylflänsmontering
du kan även ta en hel likriktarbrygga och bara annvända tre anslutningar
japp, man annvänder bara två dioder dom andra är oväsentliga
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Då gör jag så, stort tack för hjälpen!!
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Men förresten, KAN jag plocka negativ också genom bryggan, eller blir belastningen för stor då? Tänker att det blir isåfall en finare, "hellikriktad" ström!grym skrev:japp, man annvänder bara två dioder dom andra är oväsentligaMatilda skrev:Funderade på om man kunde använda en färdig brygga, då kan man alltså det! Men minus plockar man fortfarande direkt från trafon då, antar jag!grym skrev:japp, då är det som original
finns gott om andra kapslingar med, kan då kra annan kylflänsmontering
du kan även ta en hel likriktarbrygga och bara annvända tre anslutningar
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
nja,
den blir inte "finare" för det, dioderna tar ju olika delar.
utgångarna från trafon ligger 180 grader från varandra.
jmf
http://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_6.html
andra bilden en bit ner
den blir inte "finare" för det, dioderna tar ju olika delar.
utgångarna från trafon ligger 180 grader från varandra.
jmf
http://www.electronics-tutorials.ws/diode/diode_6.html
andra bilden en bit ner
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Aha, det låter ju logiskt. Men varför tar man då ut minus via likriktarbryggor? Varför hämtar inte alla konstruktioner minus direkt från trafon?
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Alla trafor har inte mittuttag, men har man tillgång till det är det ingen anledning att värma med fler dioder än nödvändigt.
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Då värmer man med onödigt tunn tråd i lindningarna istället.
- Magnus_K
- EF Sponsor
- Inlägg: 5854
- Blev medlem: 4 januari 2010, 17:53:25
- Ort: Skogen mellan Uppsala-Gävle
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Vet inte om det hjälper dig något men jag gjorde en liten kladd och tänkte försöka förklara lite mer ingående.
Förstår du inte vad jag babblar om så ta inte åt dig, utan det är jag som är en dålig pedagog
Bilden är delad i två sektioner, 1 & 2 samt 4 & 5.
Den övre delen representerar en transformator med en sekundär utan mittuttag, och den undre med mittuttag.
Det är alltså den undre som ni verkar ha i laddaren, men ville ändå ta med den andra för att försöka ge bättre förståelse.
För att få dig att fundera lite själv så tänk dig igenom dom olika kretsarna och hur många dioder som leder i en riktning.
Anledningen till varför det här är så viktigt, är för att vid så här höga strömmar, så skapar även ett litet spänningsfall en rejäl effekt.
Låt säga att när en sån här likriktar-diod leder så kanske den skapar ett spänningsfall på 1V. Det låter inte märkvärdigt, men multiplicera det med 40A så får du 40W (P=IxU), det är en glödlampa det!
En glödlampa, med storlek av en ärta, blir varm (!) och måste kylas för att inte brinna upp.
Ha det här i bakhuvet när vi går igenom nedan scenarion.
Scenario 1:
I det här fallet är det inte svårt att se att 1 diod leder i en riktning, och "stoppar" strömmen i den andra.
Jättebra att vi bara får en glödlampa att kyla bort varannan halvperiod, men det är på bekostnad av vad vi faktiskt får ut ur transformatorn.
Då kretsen är "död" varannan halvperiod så får vi förenklat sagt bara ut halva effekten mot vad vi borde.
Det blir också lite svettigt att försöka släta ut dessa gupp (glätta) och få jämn och fin DC-spänning.
Nåja, vi går vidare.
Scenario 2:
Här ser du samma sorts transformator men istället för att halv-vågslikrikta, så likriktar vi hela vågformen.
Vågformen ser ju riktigt bra ut men hur blir det egentligen med dessa dioder?
Jag har ritat ut pilar när strömmen går åt ett håll. Hur många leder vid respektive halvperiod?
Scenario 4 & 5:
Så, avslutningsvis, vad kan du säga sammanfattningsvis om dessa två scenarion?
Som du kanske ser så är det samma krets, bara att jag ritat upp hur strömmen går under båda halvperioder.
Spök-Scenario 3:
Tänk dig här Scenario 2, men att du "jordar" på ena sidan av sekundären.
Ignorera pilarna och tänk dig hur strömmen kommer gå i dom två olika riktningarna. Vad kommer resultatet bli?
Förstår du inte vad jag babblar om så ta inte åt dig, utan det är jag som är en dålig pedagog
Bilden är delad i två sektioner, 1 & 2 samt 4 & 5.
Den övre delen representerar en transformator med en sekundär utan mittuttag, och den undre med mittuttag.
Det är alltså den undre som ni verkar ha i laddaren, men ville ändå ta med den andra för att försöka ge bättre förståelse.
För att få dig att fundera lite själv så tänk dig igenom dom olika kretsarna och hur många dioder som leder i en riktning.
Anledningen till varför det här är så viktigt, är för att vid så här höga strömmar, så skapar även ett litet spänningsfall en rejäl effekt.
Låt säga att när en sån här likriktar-diod leder så kanske den skapar ett spänningsfall på 1V. Det låter inte märkvärdigt, men multiplicera det med 40A så får du 40W (P=IxU), det är en glödlampa det!
En glödlampa, med storlek av en ärta, blir varm (!) och måste kylas för att inte brinna upp.
Ha det här i bakhuvet när vi går igenom nedan scenarion.
Scenario 1:
I det här fallet är det inte svårt att se att 1 diod leder i en riktning, och "stoppar" strömmen i den andra.
Jättebra att vi bara får en glödlampa att kyla bort varannan halvperiod, men det är på bekostnad av vad vi faktiskt får ut ur transformatorn.
Då kretsen är "död" varannan halvperiod så får vi förenklat sagt bara ut halva effekten mot vad vi borde.
Det blir också lite svettigt att försöka släta ut dessa gupp (glätta) och få jämn och fin DC-spänning.
Nåja, vi går vidare.
Scenario 2:
Här ser du samma sorts transformator men istället för att halv-vågslikrikta, så likriktar vi hela vågformen.
Vågformen ser ju riktigt bra ut men hur blir det egentligen med dessa dioder?
Jag har ritat ut pilar när strömmen går åt ett håll. Hur många leder vid respektive halvperiod?
Scenario 4 & 5:
Så, avslutningsvis, vad kan du säga sammanfattningsvis om dessa två scenarion?
Som du kanske ser så är det samma krets, bara att jag ritat upp hur strömmen går under båda halvperioder.
Spök-Scenario 3:
Tänk dig här Scenario 2, men att du "jordar" på ena sidan av sekundären.
Ignorera pilarna och tänk dig hur strömmen kommer gå i dom två olika riktningarna. Vad kommer resultatet bli?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Inlägg: 839
- Blev medlem: 18 januari 2017, 14:59:43
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
Visst finns det väl fortfarande dioder av bulttyp (DO-? kåpa)att köpa...
Men hur är förhållandet mellan diodens märkström och toppström.
Och hur stor är diodens ledvinkel i en batteriladdare?
Men hur är förhållandet mellan diodens märkström och toppström.
Och hur stor är diodens ledvinkel i en batteriladdare?
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
det var en sådan jag föreslog några inlägg tidigare
en 70A diod, det står "110A RMS" , men om den leder under "hela" halvperioden max 70A ?
en 70A diod, det står "110A RMS" , men om den leder under "hela" halvperioden max 70A ?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Inlägg: 6421
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Hjälper pappa med en trasig laddare, men har kört fast..
1 är spökscenariot. Dioden kortsluter lindningen under den positiva halvperioden. Kvar blir den negativa halvperioden.Magnus_K skrev:Vet inte om det hjälper dig något men jag gjorde en liten kladd och tänkte försöka förklara lite mer ingående.
Förstår du inte vad jag babblar om så ta inte åt dig, utan det är jag som är en dålig pedagog
Bilden är delad i två sektioner, 1 & 2 samt 4 & 5.
Den övre delen representerar en transformator med en sekundär utan mittuttag, och den undre med mittuttag.
Det är alltså den undre som ni verkar ha i laddaren, men ville ändå ta med den andra för att försöka ge bättre förståelse.
För att få dig att fundera lite själv så tänk dig igenom dom olika kretsarna och hur många dioder som leder i en riktning.
Anledningen till varför det här är så viktigt, är för att vid så här höga strömmar, så skapar även ett litet spänningsfall en rejäl effekt.
Låt säga att när en sån här likriktar-diod leder så kanske den skapar ett spänningsfall på 1V. Det låter inte märkvärdigt, men multiplicera det med 40A så får du 40W (P=IxU), det är en glödlampa det!
En glödlampa, med storlek av en ärta, blir varm (!) och måste kylas för att inte brinna upp.
Ha det här i bakhuvet när vi går igenom nedan scenarion.
Scenario 1:
I det här fallet är det inte svårt att se att 1 diod leder i en riktning, och "stoppar" strömmen i den andra.
Jättebra att vi bara får en glödlampa att kyla bort varannan halvperiod, men det är på bekostnad av vad vi faktiskt får ut ur transformatorn.
Då kretsen är "död" varannan halvperiod så får vi förenklat sagt bara ut halva effekten mot vad vi borde.
Det blir också lite svettigt att försöka släta ut dessa gupp (glätta) och få jämn och fin DC-spänning.
Nåja, vi går vidare.
Scenario 2:
Här ser du samma sorts transformator men istället för att halv-vågslikrikta, så likriktar vi hela vågformen.
Vågformen ser ju riktigt bra ut men hur blir det egentligen med dessa dioder?
Jag har ritat ut pilar när strömmen går åt ett håll. Hur många leder vid respektive halvperiod?
Scenario 4 & 5:
Så, avslutningsvis, vad kan du säga sammanfattningsvis om dessa två scenarion?
Som du kanske ser så är det samma krets, bara att jag ritat upp hur strömmen går under båda halvperioder.
Spök-Scenario 3:
Tänk dig här Scenario 2, men att du "jordar" på ena sidan av sekundären.
Ignorera pilarna och tänk dig hur strömmen kommer gå i dom två olika riktningarna. Vad kommer resultatet bli?
Belastningen ska ligga i serie med dioden!