Det pwm syftar till,är att ge så korta perioder som möjligt där det "halvleder" eftersom långsam övergång ger värme-förluster.
De flesta lysdioder har en mycket snäv spänningsgräns där de lyser resp är släckta men viss efterglöd kan åstadkommas mha av lågpassfilter mellan pwm-krets och lysdioder. I någon mån finns ofta åtminstone en kondensator över dioderna, som bidrar till minska blinket med det är sällan så stor kondensator att man kan kalla en lampa för blinkfri.
Enklare lysdiodslampor för anlutning till elnätet där har majoriteten blinkfrekvensen 100Hz. I något undantagsfall 2*50Hz och resten har betydligt högre frekvens. De med högre pwm-frekvens gör oftast ett rejält skutt och ligger typiskt på 30-100kHz. Dessa frekvenserna är inget du förmår att reagera på annat än under extrema omständigheter, t.ex. om filmad med video-kamera vars slutar-takt ligger nära en frekvensmultipel eller lampa på flygplan som flyger nära förbi dej. Om flygplanet passerar 100 meter ifrån dej, från sidan, med hastigheten 3000 meter/sekund och den har en skarp lysdiod som är pwm-ad med 30KHz kommer lampan pga av tröghet i ögat att se ut som ett pärlband med maxima var 10:e cm. Eftersom det är på 100 meters avstånd så är det bara ögats centrala synfält som kan se pärlbandet, även om det är periferi-seendet som normalt är snabbare på att reagera men i detta fallet har du inte har tillräcklig synskärpa i periferin för att se detaljer med 10 cm upplösning på 100 meters avstånd.
Det är lite värre med somliga bilars PWM-ade baklysen. Frekvensen kan ligga i samma storleksordning som för vanliga lysdiodslampor i hemmet, 100Hz, men en för en baklampa kan det vara lättare att se dess blink om bilen rör sej fort eller om du sveper med ögonen. Blinket syns tydligare än från många andra lysdiods-lampor eftersom det oftast är mörkare i övrigt kring ett bakljus än vad det blir i ett rum med en tänd lampa.
Pwm-ratio, pulskvoten, alltså tiden lysdioden är tänd resp släckt under varje period, styr mängden ljus från lysdioden och när lysdioden är tänd större delen av perioden hinner inte ögat reagera för den mörka delen. Åt motsatt håll, mycket korta lystider och släckt större delen av perioden, då är lättare att notera blinket men detta är mer marginal-effekt jämfört med själva pwm-frekvensen.
Antingen ljust eller mörkt, antingen del av perioden eller avståndet mellan perioderna, så kan några få människor notera återkommande perioder så korta som 5 mS (200Hz) för en fast placerad ljuskälla. Det finns de som hävdar att de upplever skillnader på högre frekvenser men hitintills har man inte lyckats dokumentera något fall i blindtest. Allt över 200 Hz kan uteslutas som något som registreras av ögonen.
Är du intresserad av att mäta på lysdioder det blink du kan notera med ögonen så är därför även ett mycket slött oscilloskop mer än tillräckligt snabbt.
Pulskvot och frekvens kan även många multimetrar mäta men det blir då rena siffror, inga kurvor.
Ska du mäta seriöst, köp ett riktigt oscilloskop, ett begagnat på Blocket eller Tradera eller ibland även på detta forum. 500-2000 kr är typiska priser för ett enklare begagnat men fullt fungerande oscilloskop. Är du bara lite engångs-nyfiken utan budget och aldrig tänker bygga/mäta på annan elektronik kan man köpa oscilloskop-liknande grejor att koppla in på datorn från 150 kr och uppåt, men är inget jag rekommenderar annat om det är absolut stopp i budgeten för större investeringar. För 3-4000 kronor kan du köpa ett nytt oscilloskop med många mätfunktioner, t.ex är Rigol DS1054 just nu vansinnigt populärt bland hobby-folk. En fördel att köpa ett populärt instrument är att det kommer att gå lätt att sälja om du tröttnar.
De flesta moderna LCD dator-bildskärmar har konstant pulskvot lysdiods-ljus med pwm-frekvenser 30 kHz och högre. Inget du kan registrera med ögonen utan ljuset upplevs som konstant.
Mellan dessa lysdioderna och dina ögon sitter LCD-matrisen som öppnar och stänger för detta ljus. Är bildinnehållet på bildskärmen konstant uppstår inget lågfrekvent flimmer alls. Att bildskärmen kan enligt datablad uppdateras med t.ex. 60Hz är ett mätt på hur fort den kan ändra LCD-matrisen, om du kör snabbt datorspel eller liknande. Hypotetiskt kan då skärmen växla helt och hållet mellan vitt fullt ljusgenomsläpp i LCD-matrisen och mörkt med periodtid 30 Hz.
Det är dock inget som händer om du tittar på en statisk bild t.ex. ett worddokument, då är det typiskt 30kHz blinkfrekvens.
Det finns däremot massa andra anledningar till att inte sitta och titta länge på en bildskärm, då det kan ge ansträngda ögon och ögonen behöver motioneras genom att emellanåt fokusera på andra avstånd.
Ett sätt att skona ögonen vid bildskärmsarbete är att minska den mängd ljus som du ser från bildskärmen, eftersom det kan vara rätt mycket ljus jämfört med belysningen i rummet i övrigt.
Många datorprogram går köra med svart bakgrund och ljus test, eller som många gillar, mörkt blå bakgrund och ljus text vilket minskar ljuset från skärmen jämfört med vit textbakgrund. Köra någon linux-variant utan grafiskt interface ger också oftast en relativt mörk skärm
Det går bra att göra jämförande ljusmätningar med hjälp av vanlig foto-trissa och en multimeter. Man bör dock tänka på att de flesta foto-trissor har sin största känslighet i UV-området och ögat är som mest känsligt för en grön-aktig nyans. Sådant går kompensera för och filtera osv och databladen för olika foto-sensorer visar oftast vilka områden den är bäst på.
Ljussensorer av typen CdS, CadmiumSulfid, ligger rätt nära ögats känslighet för olika frekvensområden och dessa sensorer kan man mäta med multimeterns funktion för motståndsmätning. Det är inte heller så svårt att bygga en fristående CdS-mätare typ
dessa kretsar. Professionella instrument för att mäta färg och ljus är däremot relativt dyra saker.
Något som kan ge konkret information om hur man reagerar på olika pwm-ljus är att bygga sin egna puls-testare, en timer-krets typ
555 och några lysdioder. Då kan man med t.ex. vridpottar testa pulskvot och pulsfrekvens och undersöka vilka frekvenser och pulskvoter som man med egna ögon kan registrera i ett i övrigt mörkt rum. Intressant kan vara att jämföra kallvita och varmvita lysdioder då varmvita har mer efterlysning pga att dess yta är fosforiserad.