Sagan om ett elektronmikroskop.
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Just det, jag glömde bifoga schemat igår:
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
- Inlägg: 1109
- Blev medlem: 3 september 2010, 15:17:20
- Ort: Lysekil
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Den är nog ganska dyr om man beställer en ny, men en begagnad kammare som denna är i praktiken värd skrotvärdet för metallen.cosmox skrev: Vad får man ge för en sådan kammare?
Dels är den rejält ingrodd med beläggningar invändigt, så det lär gå åt en del tid att rengöra den om det behövs.
Men framförallt så dylika kammare i stort sett alltid för specialdesignade för att lämpa sig för annat än just det dom var designade till.
Vi har åtskilliga liknande kammare stående men jag har under mina ~12 år på Universitetet aldrig varit med om att vi lyckats hitta ett nytt användningsområde till dom.
Däremot är flänsar, adaptrar, fönster, genomföringar, skruvar och fungerande pumpar användbara.
Så jag plockar helt enkelt av allt sådant och sedan går kammaren till skrot eller förvaring beroende på om sannolikheten att vi behöver den är noll eller något högre än noll.
Kammaren på bilden kommer jag att förvara ett tag, det finns andra saker i förrådet som är ännu mer osannolika att vi kommer att använda som får gå till skrot denna gången för att frigöra utrymme.
EDX har jag tyvärr ingen koll på alls, så jag passar på den frågan.Jag är förresten på jakt efter en EDX också. Finns det varianter som man inte behöver flytande kväve till numera? Egentligen är alla sorters detektorer av intresse.
Jag tror att du ska fokusera på mikroskopet, för husfridens skull så kan vi se längre fram om det dyker upp nåt lämpligt system som ska skrotas eller lämpliga delarEn sputter hade varit grymt användbart! Är det något du behöver som jag kanske kan hjälpa till med?
- hcb
- Moderator
- Inlägg: 5761
- Blev medlem: 23 februari 2007, 21:44:50
- Skype: hcbecker
- Ort: Lystrup / Uppsala
- Kontakt:
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
cosmox>på jakt efter en EDX också
Det finns definitivt detektorer som inte behöver LN2-kylning. Om de är billiga eller inte skall jag låta vara osagt. PMa för mer info.
Det finns definitivt detektorer som inte behöver LN2-kylning. Om de är billiga eller inte skall jag låta vara osagt. PMa för mer info.
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Jag tror att du ska fokusera på mikroskopet, för husfridens skull
Hehe, ja, det sista jag behöver nu är fler projekt
Men det skadar inte att lägga ut lite krokar.
Hcb: Det gör jag!
Hehe, ja, det sista jag behöver nu är fler projekt
Men det skadar inte att lägga ut lite krokar.
Hcb: Det gör jag!
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Wohoo! Första 1D bilden!
EDIT: Rampen är 50Hz, 200mV.
EDIT: Rampen är 50Hz, 200mV.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Det är inte superlyckat att råka dra igång filamentet på järnet utan vakuum......
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Är det någon som har erfarenhet av Spellmans HV-nätdelar? Framförallt x3000-serien?
Hittade en 0-30kV som inte alls var så fasligt dyr och tämligen lättmanövrerad.
Hittade en 0-30kV som inte alls var så fasligt dyr och tämligen lättmanövrerad.
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Kul projekt!
Kommentar angående vakumpumpningen tidigare i tråden.
(En del onödig info medföljer då vi kör kryokammare ner till 4/20/70 K)
Vi brukar få pumpa ganska länge för att få metaller att gasa ur.
innan det är någon idé att starta en heliumkompressor för att börja
kryopumpa. (Från 1E-3 mBar)
De metaller som används i våra kryokammare är antingen rostfritt stål eller syrefri koppar.
(Förzinkat är BIG NO!). Vissa plastmaterial kan användas
(exvis "Stycast"). Man kan behöva låta diafragmapumpen & turbon få stå på
ganska länge och två skolor finns; den som låter ventilen vara öppen
där kylkompressorn slagits på samt den som stänger ventilen
när kylkompressorn/huvudet startas. Temperaturen går långsamt ner
tills den når ett tröskelvärde då såväl tryck som temperatur faller ganska
brant neråt.
Varje gång vi låter ett system värmas upp (exvis sommaruppehåll)
genom att vi stänger av kryopumpen stiger trycket ganska raskt
uppåt. Ventilen förblir stängd tills dess att mekaniken inne
i kryokammaren har hunnit anta rumstemperatur.
(När man sedan öppnar upp känner man en karakteristisk
lukt av metall).
Annat som ställer till det är att inte ha haft rent
när man mekar inne i en vakumkammare. Fingerfett och kladd
kan gasa under lång tid. Behöver man termisk
ledningsförmåga krävs speciellt "vakumfett". Den där vita
silikonen får absolut inte användas.
Rengöring av komponenter inne i vakumkammaren sker med Isopropanol.
Vi använder dessutom tygvantar av en typ som inte dammar.
För koaxkontakter använder vi alltid Huber & Suhners hermetiska typer.
Rosenberger har, men de har betydligt högre leakage ratio.
Spänningsgenomföringar för vakum väljs antingen från Lemo eller Fischer.
Bra men pilliga att löda kablage på då numreringen är "knölig".
Kommentar angående vakumpumpningen tidigare i tråden.
(En del onödig info medföljer då vi kör kryokammare ner till 4/20/70 K)
Vi brukar få pumpa ganska länge för att få metaller att gasa ur.
innan det är någon idé att starta en heliumkompressor för att börja
kryopumpa. (Från 1E-3 mBar)
De metaller som används i våra kryokammare är antingen rostfritt stål eller syrefri koppar.
(Förzinkat är BIG NO!). Vissa plastmaterial kan användas
(exvis "Stycast"). Man kan behöva låta diafragmapumpen & turbon få stå på
ganska länge och två skolor finns; den som låter ventilen vara öppen
där kylkompressorn slagits på samt den som stänger ventilen
när kylkompressorn/huvudet startas. Temperaturen går långsamt ner
tills den når ett tröskelvärde då såväl tryck som temperatur faller ganska
brant neråt.
Varje gång vi låter ett system värmas upp (exvis sommaruppehåll)
genom att vi stänger av kryopumpen stiger trycket ganska raskt
uppåt. Ventilen förblir stängd tills dess att mekaniken inne
i kryokammaren har hunnit anta rumstemperatur.
(När man sedan öppnar upp känner man en karakteristisk
lukt av metall).
Annat som ställer till det är att inte ha haft rent
när man mekar inne i en vakumkammare. Fingerfett och kladd
kan gasa under lång tid. Behöver man termisk
ledningsförmåga krävs speciellt "vakumfett". Den där vita
silikonen får absolut inte användas.
Rengöring av komponenter inne i vakumkammaren sker med Isopropanol.
Vi använder dessutom tygvantar av en typ som inte dammar.
För koaxkontakter använder vi alltid Huber & Suhners hermetiska typer.
Rosenberger har, men de har betydligt högre leakage ratio.
Spänningsgenomföringar för vakum väljs antingen från Lemo eller Fischer.
Bra men pilliga att löda kablage på då numreringen är "knölig".
Re: Sagan om ett elektronmikroskop.
Hej Uky!
Just nu är jag inte supernoga med att hålla rent. Jämfört med ett renrum. Jag tänkte ta den stora tvätten när allt är igång (och fungerar stabilt). Men jag använder alltid handskar och sånt samt är noga med fingeravtryck i kammaren m,m. Vakuumfett är det gott om, jag köpte en tub redan innan jag hade fått hem instrumentet
Hojta gärna till om du får någon kontakt över!
Just nu händer det absolut ingenting eftersom att jag är kass men här kommer en fin ritning som jag hittade.
Just nu är jag inte supernoga med att hålla rent. Jämfört med ett renrum. Jag tänkte ta den stora tvätten när allt är igång (och fungerar stabilt). Men jag använder alltid handskar och sånt samt är noga med fingeravtryck i kammaren m,m. Vakuumfett är det gott om, jag köpte en tub redan innan jag hade fått hem instrumentet
Hojta gärna till om du får någon kontakt över!
Just nu händer det absolut ingenting eftersom att jag är kass men här kommer en fin ritning som jag hittade.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.