Induktionsmotorer och kondensator

[fender__]

Tjena

Lite frågor gällande induktionsmotorer.

1. Kondensator används för fasutjämning. Men vad innebär det rent konkret? Varför behövs det?
2. Hur räknar man ut vilken storlek på kondensator som behövs?
3. Skillnaden på 1-fas motorer och 3-fas motorer?

[SeniorLemuren]

Detta låter som frågor du tagit direkt ur skolboken?

[Mindmapper]

Tjena

Lite frågor gällande induktionsmotorer.

1. Kondensator används för fasutjämning. Men vad innebär det rent konkret? Varför behövs det?
2. Hur räknar man ut vilken storlek på kondensator som behövs?
3. Skillnaden på 1-fas motorer och 3-fas motorer?

Vad menar du med fasutjämning?
Har inte hört att man använder kondensatorer för att utjämna mellan faser. Däremot för faskompensering. Fast i det här fallet är du väl ute efter att skapa en konstgjord fas kanske?

Vad ska du åstadkomma?

[Platis]

En induktionsmotor behöver ett roterande magnetfält för att fungera, i en 3-fas motor har du 3 stator-lindningar som matas med varsin fas som är fasförskjuten 120grader mot föregående, 3-faser=360grader, dvs en 3-fas motor fungerar i princip likadant som generatorn som skapar strömmen i våra kraftnät!
I en 1-fasmotor har man två lindningar varav den ena har en motorkondensator som fasförskjuter denna något för att skapa ett roterande magnetfält(eller startmoment), alltså i princip att se som 2-fasmotor, man skapar en konstgjord fas för att kunna driva den med endast en fas från nätet.
Hur man räknar på detta överlåter jag till nån annan!

Fasutjämning handlar väl mer om att balansera belastningen mellan faserna i ett 3-fassystem, men vet inte riktigt om det är det du menar?

Jag skulle vilja säga att 3-fassystemet och tillhörande induktionsmotorn är bland förra och förrförra seklets absolut största uppfinningar och är egentligen helt genialiskt i sin enkelhet och effektivitet! Heder till Tesla, svensken Jonas Wenström(?) och nån ryss jag inte vet namnet på som alla bidrog till detta!

[xxargs]

Faskompensation handlar om att kompensera bort motorns reaktiva ström (i förlängning reaktiva effekt) då dess skenbara ström kan ligga på 70% av motorns maxström vid märklast (om motorn anger cos(fi)=0.7 på märkplåten) - på tomgång!

Strömmen ökar bara 1.4 gånger mellan helt tomgång till fullastad vilket gör att motorn belägger ledningarna med ström som inte används 'nyttigt' och hindrar andra förbrukare att använda kapacitet från elnätet då tex. säkringarna är nära fullt utnyttjade trots att motorn snurrar nära olastat. Den reaktiva strömmen kan betraktas som motorns magnetiseringsström och i grunden bestämmer hur momentstark motorn är.

Med faskompensering kan man minska den strömmen utåt sett till att motsvara dess reella effektuttag, vilket gör att strömmen är låg när den går på tomgång (strömmen genom själva motorns lindningar är dock samma som innan kompenseringen)

När man skall göra 3-fasmotor för att driva på 1 fas så handlar kapacitanserna troligen i ungefär samma storleksordningen som vid faskompensering då kondensatorernas uppgift är att bibehålla strömmen på en av lindningarna med full ström när strömmen på de andra två lindningarna (vid 3-fasmotor) är nära noll pga. enfasmatningen, och då misstänker jag att det motsvarar ungefär den reaktiva strömmen på motorn. Resulterande strömmen på lindningen som matas via kondingar skall vart fall inte vara högre än motorns angivna maxström.

Det som kan sin ellära och kan kan läsa motorplåten med effekt, ström, spänning och angiven cos(fi) - kan också räkna ut vilken kapacitans som behövs för att faskompensera motorn helt (normalt gör man inte detta utan ligger på cos(fi)=0.9 eller liknande, man vill inte riskera överkompensera då motorn i det fallet kan agera generator om den drivs mekaniskt utifrån eller av sin egen tröghetsmassa och ge farliga spänningar i motorkretsen så länge den snurrar även efter att strömbrytare till motorn bryts)

Det finns många sådana räkneexempel om hur man räknar på faskompensering av elmotorer i elkraft och växelströmsläran i denna.

[Platis]

Intressant! Görs en sån faskompensation direkt på motorerna isåfall och vilka storlekar på motorer faskompenseras normalt på detta sätt?


Finns det nån aktiv faskompensation för reaktiva laster ute i elnäten?

[GFEF]

Platis

>faskompensation direkt på motorerna och vilka storlekar på motorer faskompenseras på detta sätt?

Ja och alla storlekar.

xxargs

>faskompensera motorn helt (normalt gör man inte detta utan ligger på cos(fi)=0.9 eller liknande

Normat brukar man inte gå över cos(fi)=0.8 utan aktiv styrning av cos(fi).

Vad blir blir den teoretiska strömmen mellan induktans och kapacitans när faskompensering går motcos(fi)=1 .......

[Mindmapper]

Faskompensation handlar om att kompensera bort motorns reaktiva ström (i förlängning reaktiva effekt) då dess skenbara ström kan ligga på 70% av motorns maxström vid märklast (om motorn anger cos(fi)=0.7 på märkplåten) - på tomgång!

Strömmen ökar bara 1.4 gånger mellan helt tomgång till fullastad vilket gör att motorn belägger ledningarna med ström som inte används 'nyttigt' och hindrar andra förbrukare att använda kapacitet från elnätet då tex. säkringarna är nära fullt utnyttjade trots att motorn snurrar nära olastat. Den reaktiva strömmen kan betraktas som motorns magnetiseringsström och i grunden bestämmer hur momentstark motorn är.

Med faskompensering kan man minska den strömmen utåt sett till att motsvara dess reella effektuttag, vilket gör att strömmen är låg när den går på tomgång (strömmen genom själva motorns lindningar är dock samma som innan kompenseringen)

När man skall göra 3-fasmotor för att driva på 1 fas så handlar kapacitanserna troligen i ungefär samma storleksordningen som vid faskompensering då kondensatorernas uppgift är att bibehålla strömmen på en av lindningarna med full ström när strömmen på de andra två lindningarna (vid 3-fasmotor) är nära noll pga. enfasmatningen, och då misstänker jag att det motsvarar ungefär den reaktiva strömmen på motorn. Resulterande strömmen på lindningen som matas via kondingar skall vart fall inte vara högre än motorns angivna maxström.

Det som kan sin ellära och kan kan läsa motorplåten med effekt, ström, spänning och angiven cos(fi) - kan också räkna ut vilken kapacitans som behövs för att faskompensera motorn helt (normalt gör man inte detta utan ligger på cos(fi)=0.9 eller liknande, man vill inte riskera överkompensera då motorn i det fallet kan agera generator om den drivs mekaniskt utifrån eller av sin egen tröghetsmassa och ge farliga spänningar i motorkretsen så länge den snurrar även efter att strömbrytare till motorn bryts)

Det finns många sådana räkneexempel om hur man räknar på faskompensering av elmotorer i elkraft och växelströmsläran i denna.

Vid drivning av trefasmotor på en fas använder du samma egenskap på kondensatorn som du använder för att faskompensera. Fast i detta fall använder du kondensatorns fasvridande egenskaper för att skapa en fas med i bästa fall 90 graders fasförskjutning gentemot fasen som matar kondensatorn. Trefassystem har 120 grader mellan faserna. De roterande magnetfält som skapas av de tre strömmarna driver fram motorn.

Självklart vill man att de tre faserna ska skapa lika stora magnetfält (även när man skapar en fas på konstgjort sätt. Fast att kalla detta faskompensering eller fasutjämning tycker jag verkar helt fel!

[fender__]

Tusen tack

Skulle vilja reda ut lite begrepp först

1. Reaktiv ström

2. Skenbar ström

3. Märklast

Så på enfas motorer används helt enkelt enkondensator för att driva igång motorn?

Skulle kanske skrivit att jag ligger på grundnivå när det kommer till el
Så skriv som om ni ska förklara för en högstadie elev. Om ni orkar

Tack återigen för er hjälp

[Platis]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Last_(elektricitet)