Signal eller effektrelä

[fender__]

Hej

Undrar vad som är skillnaden mellan signal och effekt-reläer?
skillnaden mellan bistabilt, astabilt och monostabilt läge?

Om ett relä är 12VDC. Vad innebär det mer konkret? Att spolen klarar en spänning på 12VDC?

Tacksam för svar!

/Fender

[Icecap]

Signalrelä betyder att det inte klarar att bryta/leda stora strömmar - men att det sedan klarar mycket små strömmar. Detta gäller alltså kontaktelementen.

Effektrelä betyder att det är stora strömmar/effekter som kan slås på/brytas.

Bistabilt betyder rakt av "stabilt i en av två positioner". Det finns relä som man kan ställa i ena positionen och sedan släcka dragspolen, då står det kvar i den position. En aktivering av andra dragspolen (eller annan polaritet på den enda) får då reläet att "falla" till den andra stabila positionen där det blir kvar när strömmen i dragspolen är borta.

Astabil betyder att inget läge är stabilt - vilket då måste betyda blinkrelä.

Monostabil betyder att bara ett läge är stabilt - vilket är normalt för "vanliga" reläer.

12VDC betyder att det behövs 12V DC för att dra reläspolen. Självklart är det 12V DC ±några volt.
Den spänning kallar man manöverspänningen.

[fender__]

Sweet!

Tack för ett ypperligt svar!

När jag ändå har dig på tråden, jag behöver ett relä som inte ska sitta på ett kretskort, är det då industrirelä som gäller? Det är det enda jag får upp när jag söker på elfas hemsida.

Industrirelä:
https://www.elfa.se/sv/industrirelae-24 ... oCF3zw_wcB

PCB relä:
https://www.elfa.se/sv/effektrelae-foer ... oCDKLw_wcB

Är det någon större skillnad på dessa två? När jag läste på specen så verkar det som att det är det men undrar typ om de ska vara likvärdiga bara att ena är för kretskort och den andra sitter kanske på en reläsockel.

[Icecap]

Kretskortsreläer är (alltid?) till för att löda fast på ett kretskort.

Vilken sorts relä man behöver beror på vad som ska styras, det ska klara strömmen och spänningen - och gärna lite mer.

Det finns mindre reläer i sockel, det finns sockel med skruvanslutningar - men andra socklar för montering i kretskort osv.

De två reläer ser likvärda ut - förutom just den skillnad med monteringen. Men det går såklart att löda fast ledningar på reläet som är tänkt att monteras i kretskort om man vill det.

Frågan är ju vad man behöver, ska det vara något som är enkelt att byta relä på är ju ett sockel-monterat relä en guldgrej, behöver man inte bekymra sig om det och det är trångt är ett relä utan sockel oftast mindre.

[SM6XUN]

Ja, själva definitionen av ett kretskortsrelä är just att det sitter på ett kretskort, ett industrirelä kan ha fästöglor eller någon annan fastsättningsmetod men normalt är en sockel med skruvasnlutning.
Det finns även kretskortsreläer för större strömmar, se kraftreläer, de kan lödas på kretskort och ha reläanslutningen med flatstiftskontakter på ovansidan.

Det är en mindre vetenskap om man skall ge sig ner på detaljerna men för de allra flesta räcker det att ta hänsyn till max ström, märk väl att det skiljer mycket mellan växel- och likström!
sedan är spänningen en viktig detalj.
I samtliga fall har pläteringen på relätungan betydelse (Ag, Au, Ni, Pa Rh mm.), ibland styr MTBF och ibland tillmäts även till- och frånslagstiden stor betydelse och då är det småreläer som vinner det spelet.

[GFEF]

Tyvärr är det mesta begreppen utan officiellt vedertagen definitioner....

Vad en tillverkare eller författare kallare signal relä kan andra kalla effektrelän.

[SM6XUN]

Sant, man kan ju undra var gränsen går,
för mig har signalreläer alltid varit delikata reläer med fina kontaktpläteringar som guld och palladium men det är ju en minst sagt suddig definition eftersom det finns kraftiga relän med guldpläterade kontaktytor

[SM6XUN]

Glömde nämna tre viktiga faktorer till,

Vibrationer är elaka, inte bara för att reläet kan vibrera loss ur sockeln eller egenvikten gör att lödningarna på kortet spricker.
relätungan/bryggan kan även hamna i resonans med vibrationerna.

Några relämodeller förses internt med dioder över reläspolen, caddar man korten framgår det ofta av symbolen man väljer men vi är nog många som ivrigt lött ihop reläkopplingar på veroboarden bara för att se att nätagget går i strömbegränsning.. dioden är till för att släcka spikarna som uppstår då reläspolen blir strömlös.

Orientering, i väldigt få fall kan det ha betydelse vilket håll man monterar reläet, upp och ner eller på sidan? - tröska datablad är det enda rätta om man är rädd för dylikt.
jobbar man med högfrekvens och koaxialreläer så kan den lilla µSekunden extra omslagstid när relätungan har "uppförsbacke" eftersom man monterat det på högkant i apparatlådan ha betydelse för om kretsarna överlever eller inte.

så, nu skall jag sluta svamla om reläer men en del av dom är allt små mekaniska underverk

[fender__]

Sweet, tusen tack för att ni delar med er av er kunskap!

Om jag ska sammanfatta lite:

Det viktiga att veta när man ska välja relä är:
-Spänning
-Ström
-Anslutning (PCB eller sockel)
-Omgivning (ex mycket vibrationer eller ej)

Något mer jag missat??

om jag säg har en spänning på 12vdc och en ström på 30mA i en stilla miljö där relät ska sitta på en reläsockel, skulle ni då kunna rekommendera mig ett eller behöver ni mer info?

[SM6XUN]

Utan att veta mer än så så föreslår jag detta relä:
https://www.elfa.se/sv/effektrelae-foer ... &simi=97.5
samt passande sockel:
https://www.elfa.se/sv/klaemskruvsockel ... p/13744353

Reläkontakten är silver över nickel och aktuellt relä är lämpligt ner mot ett fåtal mA.

[fender__]

Grymt, tack ska du ha!

Men vart står det hur mycket ström som får passera genom relät?

Och finns det några riktlinjer för hur mycket som får passera genom spolen och genom den andra kretsen då med större strömmar

[Icecap]

Första relä tål 10A och 2500VA. Det betyder att vid 10A kan det bryta upp till 250V. Men om det är en induktiv last ska man räkna med effektvinkeln, därav VA istället för W.

[HUGGBÄVERN]

Spolen har en viss resistans och med en angiven märkspänning får man automatiskt en definierad ström. Har du en 12V-spole med resistansen 240 Ohm blir strömmen 50mA om jag inte räknat fel.

Notera också att effektreläer kan betyda hög ström eller hög spänning och ett högspänningsrelä kanske kan bryta några kilovolt men ytterst små strömmar.

[xxargs]

Kraftreläer har ofta självrensande kontakter (rörelser vid tillslag och frånslag bryter eventuella mikrosvetsningar och nöter igenom bildad oxid) - för att de skall fungera bra så kräver de ofta en del ström genom sina kontaktelement emellanåt för att resningen skall fungera och försöker man ha dessa reläer för mycket små strömmar och spänningar så blir det inte bra efter en tid.

Signalreläer är ofta optimerad på annat sätt och det finns en uppsjö varianter av dessa för olika behov, tex. avseende antal till och från-slag, om de skall hantera mycket svaga strömma eller spänningar (tänk tex. mikrofonsignaler eller mätningar i området nA och µV och lägre) - skall koppla mellan olika tex. termoelement, hög eller låg spänning dels mellan sina brytare men också till reläspolen.

En ganska bra kompromiss på ganska strömtålig relä (i regel 2 Ampere) men ändå en viss kvalitet på svagare signaler och audio är relän som används/användes i telefonmodem för att sluta/bryta telefonlinjeström. För strömmar under 100 mA, ej induktivt last (ej spänningsspik vid brytning), ej kapacitiv last (ej strömstöt vid slutning) så kan man ofta titta på tungelementsrelän.

Vid hantering av mycket svaga signaler så blir materialet i kontaktelementen mycket viktiga för att tex. inte skapa termoelektriska effekter (pga. att de kanske är i olika metaller/material vilket kan vara nödvändigt om de skall klara väldigt, väldigt många till och frånslag), bilda oxid på ytan i kontaktelementet så att man får diod-effekt etc. och därför finns förutom det klassiska luftisolerade - i glas och metall gasisolerade (tex metallkapslade relän och tungelement) och i somliga fall högvakumisolerade om de skall bryta väldigt höga spänningar/effekter, vilket kan förekomma både på kraftsidan i ställverk och på RF-sidan i stora radiosändare mm.

Somliga av oss saknar tiden när man kunde få kvicksilverfuktade reläer med kontakttungor som aldrig slets ut, förändrades aldrig och när det var kontakt så var det bokstavligen genom en mikroskopisk droppe flytande kvicksilver, och vid fulbehandling med överlast, överslag etc så var det kvicksilvret i sig som förångades - men när det hela var över så kondenserar ångan igen och kunde fortsätta att arbeta som relä bokstavligen i nära evighet, eftersom kvicksilvret _är_ kontaktelementet.
Dock är det restriktioner/helt förbjudet att använda dem pga. miljömässiga orsaker även om just dessa förmodligen är minsta problemet när det gäller kvicksilverutsläpp och kan nog nästan elimineras helt med pantsystem/riskavfalls hantering samt är i stort sett bara använt i mycket specifika applikationer och inte i massmarknad som tex. lysrör (som också har kvicksilver i sig).

Skall reläerna hantera väldigt höga frekvenser så krävs speciella varianter av dessa (koaxial-relän) och då är det ledargeometrin man måste vara noga med, noggrannare ju högre frekvens...

[Mindmapper]

Sant, man kan ju undra var gränsen går,
för mig har signalreläer alltid varit delikata reläer med fina kontaktpläteringar som guld och palladium men det är ju en minst sagt suddig definition eftersom det finns kraftiga relän med guldpläterade kontaktytor

Kod: Markera allt

Inom elkraft så har man en definition som säger att en kontaktor driver en slutförbrukare. Det som sitter i signalvägarna men inte kopplad till en slutförbrukare är alltså ett relä. Med tillämpning av detta är kontaktorn ett effektrelä, hur mycket ström som går till slutförbrukaren bryr man sig inte om.

Att översätta detta till andra förhållanden är väl kanske inte riktigt tillämpligt.