Krille356 bygger CNC
Krille356 bygger CNC
Nu har jag varit sugen på att bygga en egen CNC i flera år, delvis är det detta forumets fel.......
Budget har jag inte vågat göra någon ännu men jag har insett att det kommer att bli DYRT!
Som vanligt när jag ger mig in på att bygga något börjar det med "skulle vara skoj att bygga en liten och enkel CNC", sen börjar man kolla upp lite och plötsligt vill man ha större arbetsyta och kommer underfund med att det skulle ju vara bra att kunna fräsa lite aluminium och......
Jag är ännu ganska tidigt i planerings/konstruktions fasen men just nu är jag inne på att bygga i korta drag enligt följande:
Arbetsytan ska vara minst 500x500mm, det ska gå att fräsa vanligt svartjärn (bonnajärn) med fräsen så det måste vara en tillräckligt stabil konstruktion.
Styrningen kommer att bli mach3, drivningen steg motorer med lämpligt drivsteg och kulskruvar på alla axlar.
Spindelmotor blir nog en vanlig AC motor med frekvensormriktare men jag har ännu inte funderat så mycket kring spindeln så det ändrar sig kanske.
Linjär styrningen blir troligen med Kulskenstyrning.
Själva stommen i fräsen blir troligen en svetsad konstruktion i rektangulära profilrör av portal typ, har än så länge inte börjat göra ritningar på fräsen utan den är i skiss stadiet så att säga.
Mycket planer finns det alltså
Hitintills har jag jobbat en hel del på att försöka skaffa mig en bild över det mekaniska systemet, har gjort ett Excel ark som jag (om jag räknat rätt ) tänker ha som hjälp när jag väljer motorer, motordrivare samt resterande mekanik.
Det har varit väldigt svårt att hitta någon bra information om hur man räknar på en CNC fräs mekaniska system, antingen räknar folk inte eller så är det enkel matte för en mekanist, jag är själv elektronikingenjör så det är ju inte riktigt mitt område så att säga.
Gröna fält fylles i av användare, alla andra fällt räknas ut automatiskt.
Excel arket är upplagt enligt följande, första fliken heter "Step Motor" och är tänkt att användas som hjälp för att välja motor, många steg motorer har inte moment/hastighet diagram i sina datablad och då kan man använda denna fliken för att göra en uppskattning på motorns "corner speed" och vilket moment man kan förvänta sig vid den hastigheten.
Man kan också använda denna fliken för att uppskatta moment/hastighet vid olika drivspänningar/strömmar, om det nu skulle finnas någon bra moment/hastighet diagram i motorns datablad så är det ofta inte med den drivningen som jag tänkt använda.
Nästa flik heter "Requiered Drive Power" och är tänkt som hjälp till att räkna ut en lämplig motorhastighet och vilket moment motorn behöver ha vid den hastigheten.
Denna fliken får man beräkna för varje axel som fräsen ska ha.
Kortfattat så skriver man in vikten som ska flyttas samt friktions koefficienten för den linjärstyrning man tänkt använda arket räknar då ut kraften som behövs för att flytta lasten.
Sen adderas skärkraften samt eventuell dragningskraft om det är Z axel som inte är ballanserad, nu har vi kraften som krävs för att flytta vagnen vid konstant hastighet.
Efter att man skrivit in lite data om skruven som man vill använda räknar arket ut vridmomentet som behövs för att flytta lasten vid konstant hastighet.
För att kunna räkna ut vridmomentet som behövs för att accelerera lasten räknar arket först ut lastens tröghetsmoment med hänsyn till att skruven växlar ner lastens tröghetsmoment. Sen räknas även skruvens tröghetsmoment ut, tröghetsmomentet som ska accelereras är sen last+skruv+motorns rotor.
Arket räknar sen ut hur mycket vridmoment som går åt för att accelerera + vridmomentet som behövs för att flytta lasten vid konstant hastighet.
Det är alltså "Total Torque required" som är den viktigaste siffran, tar man detta värde x3 har man en bra marginal mot att tappa steg skulle jag tro.
Om man sen avläser sitt vridmoment/hastighets diagram från motorns datablad (måste vara samma motor drivning som man tänker använda) ,då bör man kunna avgöra om motorn har tillräckligt med moment vid den hastigheten som man tänker köra.
Sista fliken heter "Cutting Speed" och är tänkt att användas för att kunna uppskatta vilket linjär hastighet som man bör designa fräsen för, vilken linjärhastighet man behöver komma upp i beror ju mycket av vilken spindel man tänker använda sig av.
Allt är ju som bekant en kompromiss mellan pengar/prestanda, jag tror dock att man kan vina mycket på att få "balans" i sin design.
Arket räknar också ut lite anat mumbo jumbo som kan vara trevligt.
Arket är inte 100% klart utan jag kommer säkert att uppdatera det lite under resans gång, dock får ni gärna kolla i det och se om jag räknat fel eller gjort felaktiga antaganden
Har försökt göra det så tydligt som möjligt hur jag räknar ut de olika värdena, arket är en blandning av gymnasiefysik lite tidigare erfarenheter av stegmotorer samt lite som jag hittat på nätet på diverse ställen. Har skrivit lite tips/kommentarer i de olika rutorna.
En sak som jag gärna skulle vilja ha hjälp med är hur man räknar ut skärkraften som ska övervinnas eller alternativt om någon har någon uppfattning om vad de kan ligga på, har letat på nätet men inte hittat någon enkel förklaring. Hitintills har jag gissat på 200N för att skära stål men det är kanske alldeles för lågt?
Budget har jag inte vågat göra någon ännu men jag har insett att det kommer att bli DYRT!
Som vanligt när jag ger mig in på att bygga något börjar det med "skulle vara skoj att bygga en liten och enkel CNC", sen börjar man kolla upp lite och plötsligt vill man ha större arbetsyta och kommer underfund med att det skulle ju vara bra att kunna fräsa lite aluminium och......
Jag är ännu ganska tidigt i planerings/konstruktions fasen men just nu är jag inne på att bygga i korta drag enligt följande:
Arbetsytan ska vara minst 500x500mm, det ska gå att fräsa vanligt svartjärn (bonnajärn) med fräsen så det måste vara en tillräckligt stabil konstruktion.
Styrningen kommer att bli mach3, drivningen steg motorer med lämpligt drivsteg och kulskruvar på alla axlar.
Spindelmotor blir nog en vanlig AC motor med frekvensormriktare men jag har ännu inte funderat så mycket kring spindeln så det ändrar sig kanske.
Linjär styrningen blir troligen med Kulskenstyrning.
Själva stommen i fräsen blir troligen en svetsad konstruktion i rektangulära profilrör av portal typ, har än så länge inte börjat göra ritningar på fräsen utan den är i skiss stadiet så att säga.
Mycket planer finns det alltså
Hitintills har jag jobbat en hel del på att försöka skaffa mig en bild över det mekaniska systemet, har gjort ett Excel ark som jag (om jag räknat rätt ) tänker ha som hjälp när jag väljer motorer, motordrivare samt resterande mekanik.
Det har varit väldigt svårt att hitta någon bra information om hur man räknar på en CNC fräs mekaniska system, antingen räknar folk inte eller så är det enkel matte för en mekanist, jag är själv elektronikingenjör så det är ju inte riktigt mitt område så att säga.
Gröna fält fylles i av användare, alla andra fällt räknas ut automatiskt.
Excel arket är upplagt enligt följande, första fliken heter "Step Motor" och är tänkt att användas som hjälp för att välja motor, många steg motorer har inte moment/hastighet diagram i sina datablad och då kan man använda denna fliken för att göra en uppskattning på motorns "corner speed" och vilket moment man kan förvänta sig vid den hastigheten.
Man kan också använda denna fliken för att uppskatta moment/hastighet vid olika drivspänningar/strömmar, om det nu skulle finnas någon bra moment/hastighet diagram i motorns datablad så är det ofta inte med den drivningen som jag tänkt använda.
Nästa flik heter "Requiered Drive Power" och är tänkt som hjälp till att räkna ut en lämplig motorhastighet och vilket moment motorn behöver ha vid den hastigheten.
Denna fliken får man beräkna för varje axel som fräsen ska ha.
Kortfattat så skriver man in vikten som ska flyttas samt friktions koefficienten för den linjärstyrning man tänkt använda arket räknar då ut kraften som behövs för att flytta lasten.
Sen adderas skärkraften samt eventuell dragningskraft om det är Z axel som inte är ballanserad, nu har vi kraften som krävs för att flytta vagnen vid konstant hastighet.
Efter att man skrivit in lite data om skruven som man vill använda räknar arket ut vridmomentet som behövs för att flytta lasten vid konstant hastighet.
För att kunna räkna ut vridmomentet som behövs för att accelerera lasten räknar arket först ut lastens tröghetsmoment med hänsyn till att skruven växlar ner lastens tröghetsmoment. Sen räknas även skruvens tröghetsmoment ut, tröghetsmomentet som ska accelereras är sen last+skruv+motorns rotor.
Arket räknar sen ut hur mycket vridmoment som går åt för att accelerera + vridmomentet som behövs för att flytta lasten vid konstant hastighet.
Det är alltså "Total Torque required" som är den viktigaste siffran, tar man detta värde x3 har man en bra marginal mot att tappa steg skulle jag tro.
Om man sen avläser sitt vridmoment/hastighets diagram från motorns datablad (måste vara samma motor drivning som man tänker använda) ,då bör man kunna avgöra om motorn har tillräckligt med moment vid den hastigheten som man tänker köra.
Sista fliken heter "Cutting Speed" och är tänkt att användas för att kunna uppskatta vilket linjär hastighet som man bör designa fräsen för, vilken linjärhastighet man behöver komma upp i beror ju mycket av vilken spindel man tänker använda sig av.
Allt är ju som bekant en kompromiss mellan pengar/prestanda, jag tror dock att man kan vina mycket på att få "balans" i sin design.
Arket räknar också ut lite anat mumbo jumbo som kan vara trevligt.
Arket är inte 100% klart utan jag kommer säkert att uppdatera det lite under resans gång, dock får ni gärna kolla i det och se om jag räknat fel eller gjort felaktiga antaganden
Har försökt göra det så tydligt som möjligt hur jag räknar ut de olika värdena, arket är en blandning av gymnasiefysik lite tidigare erfarenheter av stegmotorer samt lite som jag hittat på nätet på diverse ställen. Har skrivit lite tips/kommentarer i de olika rutorna.
En sak som jag gärna skulle vilja ha hjälp med är hur man räknar ut skärkraften som ska övervinnas eller alternativt om någon har någon uppfattning om vad de kan ligga på, har letat på nätet men inte hittat någon enkel förklaring. Hitintills har jag gissat på 200N för att skära stål men det är kanske alldeles för lågt?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Krille356 bygger CNC
Ahh, nån som gör sin läxa.
Vilken Excel-version har du sparat filen med? Jag hade gärna velat titta på den men har bara Excel 2003 och kan inte öppna filen med den versionen. Har du möjlighet att spara den i ett äldre format eller tappar du funktionalitiet då?
Vilken Excel-version har du sparat filen med? Jag hade gärna velat titta på den men har bara Excel 2003 och kan inte öppna filen med den versionen. Har du möjlighet att spara den i ett äldre format eller tappar du funktionalitiet då?
Re: Krille356 bygger CNC
H.O, ett tips är att skaffa google docs. Då kan du öppna de flesta filformat direkt i webläsaren.
Re: Krille356 bygger CNC
Här kommer en konverterad variant, har sparat i 2003 format.
Dock fick jag varning för någon formatering som inte var kompatibel så om det beter sig skumt testa med originalet
Dock fick jag varning för någon formatering som inte var kompatibel så om det beter sig skumt testa med originalet
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 30018
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Re: Krille356 bygger CNC
För den som inte orkar köra google docs, installera open office, eller uppgradera till ett nyare office-paket kan lägga in kompatibilitetspaketet för office 2000 eller 2003 enl. microsofts anvisningar här: http://support.microsoft.com/kb/924074 för att göra det möjligt att både spara och hämta i 2007- och 2010-format.
Re: Krille356 bygger CNC
Kan ni se filen i google docs eller säger den åt er att logga in?
http://spreadsheets.google.com/ccc?key= ... y=CPyXgO4K
http://spreadsheets.google.com/ccc?key= ... y=CPyXgO4K
Re: Krille356 bygger CNC
Gick bra att komma åt filen utan att behöva logga in. Jag är iof inloggad på mitt google docs inlogg.
Re: Krille356 bygger CNC
En av mina konstruktions idéer som jag har för fräsen innefattar epoxygranit, för den som vill läsa mer om själva materialet kan läsa mer i tråden på http://www.cnczone.com/forums/showthread.php?t=30155.
Jag har ännu bara kommit till sidan 100 så det finns fortfarande mycket information att hämta där, dock tycker jag att de överarbetar det hela ganska mycket. Som jag ser det så blir det nästan omöjligt att få tag i rätt aggregat i exakt rätt storlekar, därför har jag tagit sådant som man ganska lätt får tag i till ett första experiment
Materialet som jag tänker använda till mitt experiment:
Lamineringsepoxy från Biltema, verkar var hyfsat rätt i pris och lätt att få tag i.
Vad jag förstår ska man använda lamineringsepoxy för att det är mer lättflytande vilket gör att man kan ha mindre andel epoxy i gjutningen.
Det gäller att hitta en balans där man har tillräckligt med epoxy för att det ska bli en homogen massa men så lite överflöd som möjligt då mer epoxy minskar materialets styvhet.
Viktigt att använda handskar när man hanterar epoxy då det är starkt allergiframkallande!
Poolsanden kommer från Hornbach, 0,4-0,8 mm quartz sand som redan är tvättad.
Akvariegrusen kommer från Hornbach, 1-2mm, är egentligen mer som små sjöstenar än grus.
Sjösten kommer från bauhaus, 5-10mm, är skitig och måste tvättas och torkas innan användning.
Egentligen skulle jag hellre vilja ha granit än sjösten, utbudet av granit i de affärerna som jag besökte var extremt dåligt.
Hittade bara en eller två sorter och de var båda krossade och för stora, problemet med krossad sten är att det är extremt vassa kanter vilket gör att det blir mycket svårt att packa aggregaten när man gjuter.
Frågan är om epoxygraniten får sämre egenskaper av att man använder sjösten i stället för granit?
Gjutformarna(matlådor från Biltema ) vaxades med vanligt bilvax innan jag hällde epoxygranit i dem för att det förhoppningsvis ska släppa lättare när epoxygraniten ska avformas.
Jag blandade mina recept efter vikt, gjutformarna är märkta med receptets nummer.
1)
62% Sjösten
12% Akvariegrus
12% Poolsand
14% Epoxy
2)
62% Sjösten
14% Akvariegrus
14% Poolsand
10% Epoxy
3)
43% Akvariegrus
43% Poolsand
14% Epoxy
Först blandade jag till recept 1.
Jag börjar alltid med att blanda epoxyn samt låta den stå och reagera med härdaren i några minuter innan jag börjar hälla i aggregaten.
Ni ser epoxy samt poolsand blandat på bilden.
Sen blandade jag i akvariegruset.
Efter omrörning, det gäller att röra och inte vispa då det är lätt att vispa i en massa luft i blandningen.
Efter att sjöstenen tillsats.
Första gjutningen upphälld i form.
För att vibrera blandningen höll jag skålen mot en vibrostav, vibreringen gjorde underverk kan jag säga
Testade även att packa förhand med en träpinne men det gick inte alls lika bra som att vibrera, dock verkade varvtalet på vibrostaven vara ganska känsligt, hittade man rätt så börja allt innehåll i skålen att röra på sig och flöt ut till en jämn massa.
Färdigvibrerat, man kan se på bilden alla luftbubblor som flöt upp till ytan när jag vibrerade epoxygraniten.
Efter en omgång med värmepistolen för att spräcka bubblorna såg det ut så här
Recept 2, upphälld i form.
Vibrerad och värmepistolsbehandlad.
Jag har ännu bara kommit till sidan 100 så det finns fortfarande mycket information att hämta där, dock tycker jag att de överarbetar det hela ganska mycket. Som jag ser det så blir det nästan omöjligt att få tag i rätt aggregat i exakt rätt storlekar, därför har jag tagit sådant som man ganska lätt får tag i till ett första experiment
Materialet som jag tänker använda till mitt experiment:
Lamineringsepoxy från Biltema, verkar var hyfsat rätt i pris och lätt att få tag i.
Vad jag förstår ska man använda lamineringsepoxy för att det är mer lättflytande vilket gör att man kan ha mindre andel epoxy i gjutningen.
Det gäller att hitta en balans där man har tillräckligt med epoxy för att det ska bli en homogen massa men så lite överflöd som möjligt då mer epoxy minskar materialets styvhet.
Viktigt att använda handskar när man hanterar epoxy då det är starkt allergiframkallande!
Poolsanden kommer från Hornbach, 0,4-0,8 mm quartz sand som redan är tvättad.
Akvariegrusen kommer från Hornbach, 1-2mm, är egentligen mer som små sjöstenar än grus.
Sjösten kommer från bauhaus, 5-10mm, är skitig och måste tvättas och torkas innan användning.
Egentligen skulle jag hellre vilja ha granit än sjösten, utbudet av granit i de affärerna som jag besökte var extremt dåligt.
Hittade bara en eller två sorter och de var båda krossade och för stora, problemet med krossad sten är att det är extremt vassa kanter vilket gör att det blir mycket svårt att packa aggregaten när man gjuter.
Frågan är om epoxygraniten får sämre egenskaper av att man använder sjösten i stället för granit?
Gjutformarna(matlådor från Biltema ) vaxades med vanligt bilvax innan jag hällde epoxygranit i dem för att det förhoppningsvis ska släppa lättare när epoxygraniten ska avformas.
Jag blandade mina recept efter vikt, gjutformarna är märkta med receptets nummer.
1)
62% Sjösten
12% Akvariegrus
12% Poolsand
14% Epoxy
2)
62% Sjösten
14% Akvariegrus
14% Poolsand
10% Epoxy
3)
43% Akvariegrus
43% Poolsand
14% Epoxy
Först blandade jag till recept 1.
Jag börjar alltid med att blanda epoxyn samt låta den stå och reagera med härdaren i några minuter innan jag börjar hälla i aggregaten.
Ni ser epoxy samt poolsand blandat på bilden.
Sen blandade jag i akvariegruset.
Efter omrörning, det gäller att röra och inte vispa då det är lätt att vispa i en massa luft i blandningen.
Efter att sjöstenen tillsats.
Första gjutningen upphälld i form.
För att vibrera blandningen höll jag skålen mot en vibrostav, vibreringen gjorde underverk kan jag säga
Testade även att packa förhand med en träpinne men det gick inte alls lika bra som att vibrera, dock verkade varvtalet på vibrostaven vara ganska känsligt, hittade man rätt så börja allt innehåll i skålen att röra på sig och flöt ut till en jämn massa.
Färdigvibrerat, man kan se på bilden alla luftbubblor som flöt upp till ytan när jag vibrerade epoxygraniten.
Efter en omgång med värmepistolen för att spräcka bubblorna såg det ut så här
Recept 2, upphälld i form.
Vibrerad och värmepistolsbehandlad.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Krille356 bygger CNC
Recept 3, upphällt i form.
Efter vibrering och värmepistol.
Recept 3 + färgpulver.
Pulvret jag använde är ett torrfärgpulver, finns i flera färger men jag valde svart.
Använde udden av skeden i bild, räckte mer än väl, tog bara yttersta spetsen på den svarta ytan.
Pulvret utrört i epoxy.
Upphällt i form.
Efter bibrering och värmepistol, helt omöjligt att fotografera
Allt klart
Nu återstår det bara att vänta minst 8h innan man kan forma av, sen bör man nog vänta helst en vecka innan man gör någon form av hållfasthetsprov på gjutningarna(hammare?).
Efter vibrering och värmepistol.
Recept 3 + färgpulver.
Pulvret jag använde är ett torrfärgpulver, finns i flera färger men jag valde svart.
Använde udden av skeden i bild, räckte mer än väl, tog bara yttersta spetsen på den svarta ytan.
Pulvret utrört i epoxy.
Upphällt i form.
Efter bibrering och värmepistol, helt omöjligt att fotografera
Allt klart
Nu återstår det bara att vänta minst 8h innan man kan forma av, sen bör man nog vänta helst en vecka innan man gör någon form av hållfasthetsprov på gjutningarna(hammare?).
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Krille356 bygger CNC
Åhh,
Vad kul med någon som labbar med epoxygranit! Har varit sugen på att testa det men har inte hittat så mycket info. Ska bli kul att se hur det blir.
//Jonas
Vad kul med någon som labbar med epoxygranit! Har varit sugen på att testa det men har inte hittat så mycket info. Ska bli kul att se hur det blir.
//Jonas
Re: Krille356 bygger CNC
Intressant, jag har funderingar på att anv EG för att stabilisera mitt bygge oxå. Det här kommer jag följa med spänning!
Re: Krille356 bygger CNC
En sak att tänka på när du använder partiklar av olika storlek är segregering. D.v.s. variationer i partikelstorleksfördelningen beroende på ortskoordinaten. Stora partiklar (med samma densitet som de mindre) stiger (högst antagligen) upp mot ytan när du vibrerar soppan. Samma fenomen som man observerar i corn flakes-paketen. De stora flingorna kommer först...
I praktiken sker det antagligen inte i så stor omfattning att det får en betydande inverkan. Men variationer i hållfastheten beroende på segregeringen kan uppstå.
I praktiken sker det antagligen inte i så stor omfattning att det får en betydande inverkan. Men variationer i hållfastheten beroende på segregeringen kan uppstå.
Re: Krille356 bygger CNC
Nu har jag varit ute i verkstaden och format av mina gjutningar
Alla släppte från formarna utan några som helst problem så det verkar funka fint att vaxa med vanligt bilvax
Bild på undersidan av gjutning 1, välldigt fin yta måste jag säga, extremt jämn och nästan helt utan synliga luftbubblor.
Bild på undersidan av gjutning 2, fin yta men några fler luftbubblor än gjutning nr 1.
Bild på undersidan av gjutning 3, fin yta men med ganska mycket luftbubblor kvar.
Samma recept som gjutning 3 fast med färgpulver.
Bild ovansidan gjutning 1, här ser man tydligt att det blev ganska mycket epoxy över efter att jag vibrerat gjutningen.
Bild ovansida gjutning 2, inte mycket extra epoxy alls.
Bild ovansida gjutning 3, ingen extra epoxy över huvudtaget, dock inte för lite heller.
Bild ovansida recept 3 plus färgpulver, här har det varit lite överskott av epoxy kan bero på att det är svårare att få receptet exakt när man gör mindre sats.
Alla släppte från formarna utan några som helst problem så det verkar funka fint att vaxa med vanligt bilvax
Bild på undersidan av gjutning 1, välldigt fin yta måste jag säga, extremt jämn och nästan helt utan synliga luftbubblor.
Bild på undersidan av gjutning 2, fin yta men några fler luftbubblor än gjutning nr 1.
Bild på undersidan av gjutning 3, fin yta men med ganska mycket luftbubblor kvar.
Samma recept som gjutning 3 fast med färgpulver.
Bild ovansidan gjutning 1, här ser man tydligt att det blev ganska mycket epoxy över efter att jag vibrerat gjutningen.
Bild ovansida gjutning 2, inte mycket extra epoxy alls.
Bild ovansida gjutning 3, ingen extra epoxy över huvudtaget, dock inte för lite heller.
Bild ovansida recept 3 plus färgpulver, här har det varit lite överskott av epoxy kan bero på att det är svårare att få receptet exakt när man gör mindre sats.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Krille356 bygger CNC
Grymt, kul att se. Vilken blandning skulle du säga fungerade bäst? #3 ser ju finast ut utan de större stenarna men oxå en av de epoxyhungrigare blandningarna!?
jag har klurat lite på detta tidigare och pratat med en av mina kontakter som jobbar i epoxybranchen och han hade följande att säga om EG:
Mvh Love
jag har klurat lite på detta tidigare och pratat med en av mina kontakter som jobbar i epoxybranchen och han hade följande att säga om EG:
Han säljer både epoxy och sand/grus avsedd för bl.a. EG men som ni ser ovan har han inte testat själv.Jag har själv inte provat att gjuta kompositbetong i din tillämpning men det är någon eller några som har handlat grejor för den anledningen.
Generellt kan sägas, kompositbetong är ett mycket användbart material.
Det finns lite olika varianter på bindemedel så som epoxi, styrenplaster samt akryl/akryl-cement formuleringar.
Du har stora fördelar från att använda dig av epoxi då den inte krymper.
Den enda nackdelen med att jobba med kompositbetong jämfört med det du tidigare gjort med plaster är att det är svårt att blanda.
Du bör absolut använda en cementblandare, blanda en "torr" smet och vibrera den på plats.
Eftersom epoxi vid stora volymer kan få lite väl hög exoterm så är system ML lämpligt.
Om du blandar med cementblandare så kan du byta ut basen (B2) till limbas (B1).
Ska du vara riktigt avancerad så ska du också egentligen använda ett finkorningt fyllmedel som talk eller krita.
Mvh Love
Re: Krille356 bygger CNC
Nu till hållfasthetsprovet, helt och hållet ovetenskapligt men det får duga för att jag ska bilda mig en första uppfattning om materialet.
Fram med hammaren
Jag la provgjutningen på två 8mm järnbitar för att det skulle bli lättare att spräcka dem på mitten, underlaget är en 100x150x10mm fyrkantsprofil.
Sen drämde jag till med hammaren på mitten, först ganska löst sen hårdare och hårdare tills provet sprack.
Gick bra med alla proven förutom recept 3+ färg som var mindre så jag fick plocka fram den största kilen jag hade för att lyckas spräcka den.
Om ni spräcker sten på detta sättet så ha ett heltäckande ansiktsskydd då det flyger små flisor när provet spräcks....
Bild gjutning 1, nästan helt utan luftfickor.
Jag funderar på om sjösten är så lyckat som det största aggregatet då inte 100% av sjöstenen är granit, man ser i provet att det finns en del mer porösa stenar med i gjutningen.
Frågan är vilket som är bäst, runda stenar som packar sig bra eller mer kantiga som troligen är starkare?
Bild gjutning 2, ganska mycket mer luftfickor i detta provet. Båda proven var vibrerade ungefär lika mycket, dock var prov ett mer betong likt i sin konsistens innan vibrering så det kan vara därför vibratorn fungerade bättre på det receptet.
Bild gjutning 3, detta receptet har fått väldigt mycket luftfickor trots att det är vibrerat lika mycket som övriga prov.
Min teori är att desto finare partiklar desto lägre viskositet måste epoxyn ha för att fylla ut alla små mellanrum.
Bild recept 3 + färgpullver, ungefär samma resultat som gjutning 3 förutom att det är svart
För att få en referens så letade jag upp en bit riktig granit i trädgården, den är dock ganska mycket tjockare än mina provbitar.
Jag spräckte även denna på samma sätt som övriga bitar.
Nu till det ovetenskapliga resultatet
Dessa resultaten är baserade på min ytterst känsliga högerarm som drämmer till epoxyn.
En sak är klar, man måste slå hårt på alla proven för att de ska spricka
Prov 1 & 3 var starkast skillnaden mot prov 2 var ganska liten men märkbar.
Om jag ska gå på känsla mellan prov 1 & 3 så var prov 3 starkast, skillnaden var dock liten.
En teori som jag har är att mindre aggregat är mindre benäget att spricka.
Det kan även bero på att prov 3 var högre än prov 1 men mer om det senare...
Graniten som jag spräckte som referens var starkare än mina prov, kanske 25-50% starkare men var också ganska mycket tjockare samt aningen bredare. Slutsatsen man kan dra av graniten är att mina gjutningar är helt OK, jag har aldrig förväntat mig att de skulle vara lika starka som riktig granit.
En intressant sak är att densiteten varierade med receptet, bitarna väger enligt följande.
1) 502g
2) 503g
3) 502g
Men om man kolla på bilden ser man att prov 3 är märkbart högre än prov 1 & 2 som är nästan samma förutom att stenen packat sig bäst i prov 1.
Jag räknade ut densiteten för prov 1 till 2,03 g/cm3
Som referens:
Aluminium 2,8
Stål 7,8
Betong 1,5-2,4
Granit 2,7
Nu hade det nog gått att få lite högre densitet i prov ett om man efter vibreringen strött på lite mer av de finna aggregaten för att suga upp epoxyn på toppen.
Ytan är lite mjukare än gjutjärn om man testar att repa med en rits.
Om man slår med en hammare på provet samt på gjutjärn så är ljudet mycket dovare och lägre på EG än på gjutjärn.
Jag skulle vilja göra en provgjutning där jag värmer aggregatet för att epoxyn ska få lägre viskositet när man blandar samman och vibrerar gjutningen.
Funderar även på att prova med ojämn granit för att se om man kan få högre densitet och starkare resultat.
Dock skulle jag vilja påstå att det redan nu skulle gå utmärkt att använda recept ett till en fräs.
Fram med hammaren
Jag la provgjutningen på två 8mm järnbitar för att det skulle bli lättare att spräcka dem på mitten, underlaget är en 100x150x10mm fyrkantsprofil.
Sen drämde jag till med hammaren på mitten, först ganska löst sen hårdare och hårdare tills provet sprack.
Gick bra med alla proven förutom recept 3+ färg som var mindre så jag fick plocka fram den största kilen jag hade för att lyckas spräcka den.
Om ni spräcker sten på detta sättet så ha ett heltäckande ansiktsskydd då det flyger små flisor när provet spräcks....
Bild gjutning 1, nästan helt utan luftfickor.
Jag funderar på om sjösten är så lyckat som det största aggregatet då inte 100% av sjöstenen är granit, man ser i provet att det finns en del mer porösa stenar med i gjutningen.
Frågan är vilket som är bäst, runda stenar som packar sig bra eller mer kantiga som troligen är starkare?
Bild gjutning 2, ganska mycket mer luftfickor i detta provet. Båda proven var vibrerade ungefär lika mycket, dock var prov ett mer betong likt i sin konsistens innan vibrering så det kan vara därför vibratorn fungerade bättre på det receptet.
Bild gjutning 3, detta receptet har fått väldigt mycket luftfickor trots att det är vibrerat lika mycket som övriga prov.
Min teori är att desto finare partiklar desto lägre viskositet måste epoxyn ha för att fylla ut alla små mellanrum.
Bild recept 3 + färgpullver, ungefär samma resultat som gjutning 3 förutom att det är svart
För att få en referens så letade jag upp en bit riktig granit i trädgården, den är dock ganska mycket tjockare än mina provbitar.
Jag spräckte även denna på samma sätt som övriga bitar.
Nu till det ovetenskapliga resultatet
Dessa resultaten är baserade på min ytterst känsliga högerarm som drämmer till epoxyn.
En sak är klar, man måste slå hårt på alla proven för att de ska spricka
Prov 1 & 3 var starkast skillnaden mot prov 2 var ganska liten men märkbar.
Om jag ska gå på känsla mellan prov 1 & 3 så var prov 3 starkast, skillnaden var dock liten.
En teori som jag har är att mindre aggregat är mindre benäget att spricka.
Det kan även bero på att prov 3 var högre än prov 1 men mer om det senare...
Graniten som jag spräckte som referens var starkare än mina prov, kanske 25-50% starkare men var också ganska mycket tjockare samt aningen bredare. Slutsatsen man kan dra av graniten är att mina gjutningar är helt OK, jag har aldrig förväntat mig att de skulle vara lika starka som riktig granit.
En intressant sak är att densiteten varierade med receptet, bitarna väger enligt följande.
1) 502g
2) 503g
3) 502g
Men om man kolla på bilden ser man att prov 3 är märkbart högre än prov 1 & 2 som är nästan samma förutom att stenen packat sig bäst i prov 1.
Jag räknade ut densiteten för prov 1 till 2,03 g/cm3
Som referens:
Aluminium 2,8
Stål 7,8
Betong 1,5-2,4
Granit 2,7
Nu hade det nog gått att få lite högre densitet i prov ett om man efter vibreringen strött på lite mer av de finna aggregaten för att suga upp epoxyn på toppen.
Ytan är lite mjukare än gjutjärn om man testar att repa med en rits.
Om man slår med en hammare på provet samt på gjutjärn så är ljudet mycket dovare och lägre på EG än på gjutjärn.
Jag skulle vilja göra en provgjutning där jag värmer aggregatet för att epoxyn ska få lägre viskositet när man blandar samman och vibrerar gjutningen.
Funderar även på att prova med ojämn granit för att se om man kan få högre densitet och starkare resultat.
Dock skulle jag vilja påstå att det redan nu skulle gå utmärkt att använda recept ett till en fräs.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.