Tankar kring en gassvets (Vätgas)

[SeniorLemuren]

Här kommer de.

bubbler.zip

[xxargs]

Att tänka på är att vätgaslåga inte på långa vägar blir lika varm som en acetylenlåga och det har att göra med att syret och vätet inte vill förena sig vid höga temperaturer mer än till vissa kvoter i en jämnviktsekvation, starkt beroende av värmen - dvs. slutförbränningen sker först lång ute i ytterlågan när yttemperaturerna har sjunkit tillräckligt - därför kan man inte få den intensiva heta lågan på samma sätt som med acetylen - dock kan man få hög värmeflöde i och med den höga flamfronthastigheten kan skicka ut väldigt mycket bränsle på kort tid trots liten låga - men man kommer inte upp i samma höga temperaturer som med acetylen.

Det finns en variant på acetylen (kommer inte på namnet just nu) där man ersatt vätet med kväve på molekylen och är om jag har för mig rätt det som brinner allra hetast idag - kort sagt ju högre andel väte i bränslets molekyler, ju kallare låga.

(detta är också orsak varför man använde träkol/stenkol och inte ved i samband med smide - ren kol brinner mycket varmare än när bränslet har en massa väteföreningar i sig).

[SeniorLemuren]

Det där vill jag inte hålla med om. Det finns flera videos som visar att man med lätthet smälter wolfram som ju har en smälttemperatur på 3400 grader.

We have used our Water Torch technology on 'shapers' (automatic gas cutting machines) and it works like a dream, cutting 30% faster with a wonderful cut that requires a lot less work to finish (heat hardening is a fraction of using acetylene).

Remember, the flame itself is 'cool'. The flame directed against a material causes that material to go to it's melting temperature.

Här är en länk som visar hur man t.ex svetsar fast en ståltråd på en glasflaska med en låga som är pytteliten jämförelse med en acetylenlåga från minsta munstycket på en standard gastillbehörssats. Gör om det med en så liten acetylenlåga.

Det är ett litet frågetecken omkring själva generatorn. Han lägger på 12 V 16 Amp och menar att effekten är 192W. Det stämmer ju i och för sig, men om plattorna i generatorn är parallellkopplade så går det mesta av den energin till värmeutveckling i elektrolyten och gör ingen nytta alls.

Jag vill minnas att spjälkningen börjar vid Ca. 1.23V. (I mitt exeldiagram har jag gjort beräkningarna med 1.4V). Med en ström på 16 A skulle alltså energivärdet i lågan vara endast ca 20 Watt resten blir värme i burken.

Han hade fått samma resultat om han hade sänkt spänningen till t.ex 2V men med betydligt mindre uppvärmning av elektrolyten.

[Henry]

Har också hållit på med detta tills annat tyvärr kom i vägen så jag har inte hunnit bygga något än. Har dock fått tag på det viktigaste, från en väldigt snäll forumist, i form av 35 eller om det var 32 st RF plattor som sedan är tänkt att seriekopplas till en spänning på runt 45V för att komma så nära 1.23V som möjligt mellan plattorna för bästa effektivitet och sedan trycka 25A genom det hela så skall det nog kunna bli lite gas.

1.23V är det som behövs för att dela vatten till väte och syre och då går inget till spillo som jag förstått det så sedan är det bara strömmen som sätter gräns så att säga och hålles varje platta vid 1.23V så skall det ju (i teorin) bli 100% effektivt.


Man kan köra det blandat ja och "alla" gör det men man får ha en jäkla koll så att det inte råkar antändas i spetsen så att det brinner baklänges för då kan det blir en bra smäll, har sett det hända på nätet, finns dock grejer som hindrar det och som jag ser som ett krav att ha med.

Det går inte att göra exakt så TS gjort i första inlägget för gasen kommer att blandas i vattnet och riskera komma upp i nivåer där det är antändningsbart. Tänkte själv också i början skilja gaserna åt helt men då med en extremt tät plastfolie som är tillräckligt tät för gas men inte vatten som den suger upp och således kan transportera elektricitet. Finns tex i bilbatterier mellan blyplattorna som jag tänkte använda och se om det funkade men som sagt annat kom i vägen för byggandet.


Har för övrigt hittat lite info på nätet om att väte-syrgas ger runt 3000 grader (fick för mig det var runt 2500) medan acetylen-syrgas ger ca 3400 men det är vid optimala betingelser vilket dock borde rätt lätt att få till med väte-syrgas då det produceras i perfekt stökiometrisk mängd.



För övrigt kanske lite intressant att läsa här om vatten delning m.m.:

http://www.quora.com/How-much-water-can ... lectricity

[Glenn]

Jag har för mej att det är extremt ineffektivt att framställa vätgas via elektrolyt, och att energikostnaden snabbt blir högre än att köpa färdig ren vätgas från typ AGA ?

[Henry]

Undrar med alla hyrkostnader m.m.?

Fast det borde gå att räkna ut rätt lätt då det i länken ovan räknas ut hur mycket gas man får per kW/h vid vatten sönderdelning. Så summa i el som krävs för att komma upp i samma volym gas som finns i de båda gasflaskorna väte och syre och jämför priset för denna el med vad en flaskorna med samma mängd kostar, eller nåt.


That means that 1 kilowatt hour of electricity can split about 270 grams of water and produce about 350 liters of hydrogen and 175 liters of oxygen.

Det är en hel del känns det som och det bara av 1 kW/h.

Vet inte hur mycket i ren gas som syrgas och väte flaskor innehåller men visst är det bra mer men frågan är då vilket som är mest lönsamt.

[SeniorLemuren]

Jag har för mej att det är extremt ineffektivt att framställa vätgas via elektrolyt, och att energikostnaden snabbt blir högre än att köpa färdig ren vätgas från typ AGA ?

Det funkar ju inte för då måste du ju även köpa syrgas. Vid egen framställning får du ju hela paketet i rätt proportioner. H2O

[grym]

följer tråden med intresse då jag gärna vill kunna göra lite småsaker då och då med motsvarande gassvets, nu har jag bara gasol+syrgas i vanlig svetsutrustning

[danei]

Räkna med drygt en kubik i en tub. Med andra ord mycket dyrare.

[säter]

drygt en kubik i en tub

Snarare 10 kubik.
Hur räknar man på acetylen?
Där är ju gasen löst i aceton.

[danei]

Vanlig hemma tub 5l. Tryck:drygt 200bar. Det blir drygt 1kubik. För kondenserade gaser blir det ju klart mer, men syre och väte kondenseras inte.

[säter]

Jag räknade på 50L tub.

Acetylen är väl inte kondenserad?

[SeniorLemuren]

Den är absorberad i en porös massa som innehåller aceton eller dimetylformamid
som fungerar som lösningsmedel. Vätskan gör att lagringskapaciteten mångdubblas.

Jag hade ett diagram hängande på flaskan där man kunde räkna ut hur mycket gas man hade förbrukat vid en viss trycksänkning och det var inte linjärt.

Detta var mer än 40 år sedan och jag har inte sett ett sådant diagram sedan dess på någon acetylenflaska. Kanske man inte räknar så noggrant på gasförbrukning nu för tiden när man gör ett jobb.

[rikkitikkitavi]

Acetylen går inte att lagra i tryckgasbehållare eller kondenserat under tryck, den sönderfaller i väte och kol + massor av bärme, så tuben flyger i luften av tryckstegringen och sedan flyger kolstofts/vätgasmolnet i luften.


Löst i vätska, i en tub fylld med absorbent är den stabil då ev sönderfallsreaktin hejdas.

[xxargs]

lite samma princip som flytande nitroglycerin resp nitroglycerin i kiselgur (det som sedermera kallas dynamit med förvisso lite andra uppsugningsämnen) - aceton resp kiselgur (fallet dynamit) fungerar som en 'ballast' så att spontansönderfall dämpas i kedjeverkan istället för att förstärka och det behövs så ytterst lite om gränsen att förstärka eller dämpa för att skilja om ett ämne anses totalt livsfarligt eller är hanterbart och mycket användbart...

Om en reaktioon ändå skulle ske i halsen på acetylentuben så kommer vätet som bildas och tryckhöjningen som blir att det bromsar ny gasutflöde av acetylen ut lösningsmedlet samt med hettan så blir lösningsmedelhalten allt rikare i gasblandningen vilket också bromsar ned sönderfallet. - kort sagt mer ballast och reaktionen blir kontrollerad istället för explosiv. Kvävet i våran atmosfär har samma roll som ballast - skulle vi gå ned till 1/5-del av dagens atmosfärstryck och det var bara ren syre så skulle det vara väldigt mycket 'obrännbart' som skulle brinna som sjuttsingen.


NASA hade en sådan incident på 60-talet med döda som resultat (om jag minns rätt) att ren syre trots ganska låg atmosfärstryck (typ 1/3-del av atmosfärstrycket) fick tankar att explodera för att den 'brandsäkra' isoleringen (i luft alltså) började brinna som sjuttsingen i rena syret när en fallerande elvärmare för en av de olika behållarna tände på det hela.