En sidosak till detta, för några år sedan så labbade/slabbade jag
med några paneler från Ericsson (radiobasstations fronpaneler)
jag la en sådan fronplatta på spisplattan la på ett vanligt
laserprintat papper med mönster på den uppvärmda plåten
och rollade över denna några gånger med gummirullen från
en gamal lasaerskrivare (bra att bygga värme fasta rollar med)
och löste sedan av papperet i vatten.

Jädras så inibaljan vad tonern fäste på plåten!
Satt som järnet i berget, skraptåligt så det förslog!

Märk väl, orsaken till detta torde vara att dessa frontplåtar är
*brännlackade* så det torde vara någon lackfärg som liksom
verkar *suga* åt sig tonern under uppvärmningsfasen/rollningen!?

Appropå papper vad tror ni om vanligt *smörpapper*? bakpapper?
Kunde vara en ide och testa om man finge dem i ark!

/funkis

Bakplåtspapper testade jag för lite drygt en vecka sedan. För mig fungerade det inget vidare då tonern fastnade för bra i papperet så det var väldigt lite som blev överfört till laminatet, kan kanske ev bero på ytskiktet på papperet. Sedan är ju också papperet till viss del vattenresistent så jag tror inte att det löses upp så bra, testade dock inte det då inte den första delen gick så bra.

Då det fastnade så pass bra i papperet så tänkte jag att man då ev kunde skriva ut samma mönster flera gånger över varandra så att tonerskiktet blev tjockare men då höll tonern på att ta slut så det blev ingenting som jag testade vidare på då det var andra papper som jag ville testa. Sedan så hade det nog varit väldigt svårt att få det exakt varje gång om man haft väldigt tunna banor så det hade nog inte varit riktigt praktiskt möjligt.


Bakplåtspapper går att få i rullar som är ungefär lika breda som en plåt. Vet sedan inte hur mycket det finns på en rulle men det är nog ett antal meter. Finns nog också i olika storlekar, kanske också i förklippta ark.

Nu har jag också testat denna metoden med olika pappers typer & strykjärn. & visst funkar det. Men på dom 4 försöken som jag gjorde så kom jag väl som närmast 85% av en fullständig överföring.
Men frågan är om mitt tålamord orkar med att hitta rätt temeperatur/tryck/tid mm.
Men skulle någon här lyckas att hitta ett 100% sätt att göra detta på, så är jag mycket intresserad av resultatet. Har ju också en hel del laminat utan fotoresist liggandes

Fagge
Problemet här är att det är olika 'smältpunkt' på olika toners, så det blir nog till att du labbar dig fram med det du har. Har sett detta tyudligt på de Yahoo grupperna som jag följer att folk inte alltid får till det då alla har lite olika skrivare/toner/papper och sen endera strykjärn/laminator/avdankad laser. Bästa kombinationen är att ha en 'likadan' avdankad laser som fuser då den har samma fusningstemperatur som 'originalet' skrivs ut på.

Lite OT, men vad tror Ni om att lägga på det här med någon av Clas Ohlson's billiga lamineringmaskiner?

Tror att om börjar räkna på vad RISTON kostar så blir det nog billigare för oss som använder mindre volymer att köpa med fotoresist pålagt. Sen så är det ju frågan om dessa billiga ClasIsjön prylar kan ersätta dyra proffslaminatorer, skulle tro att många skulle redan ha gått över till dessa i såfall.

Det är en väldig skillnad mellan att laminera några enstaka kort eller en maskin som skall köra i industriell produktionsdrift. Ger laminatorn rätt värme, kraft och hastighet så bör det fungera.

Var köper man färdiga kort med Riston? Jag har bara sett P20 och det är en väldigt instabil produkt.

Marta
det va det jag menade att CO's laminator klarar nog inte av biffen. Tror inte att vi kan köpa Riston belagt om inte någon har bra tumme med någon större kretskortstillverkare.

Lite OT, har uppdaterat mina sidor med lite hårdmetall verktyg för kretskorts tillverkning ... goto....

Jag vet inte vad ni har för krav men för en hobby elektroniker som mig så fungerar den här laserskrivar metoden perfekt för att etsa kretskort med 0.3 mm ledningsbanor.

10-12 mils ledare duger gott för oss hobbyister, detta är realistiska ledarbredder med TT metoden. Att krypa ner på 8 - 6 - 4mils ledare är det nog bara fotometoden som duger. Då börjar det krävas en hel del extra noggranhet i etsprocessen också för att inte råka ut för underetsning mm.

Jag är helt säker på att när den här metoden blir populär så kommer vem som helst att kunna etsa kretskort med 3 mils ledningsbanor.

När behöver du 3mil's ledare?

/Funkis

Det kanske inte är frågan om när man behöver 3mil utan bara vill veta var begränsningen i metoden går!

Vet jag om att jag kan göra kretskort med 3 mils ledningsbanor så behöver jag inte vara orolig över att dom med 10-12 mils ska bli dåliga.

Jag var så nära att jag hade lyckats med 3 mils men tyvärr så fick jag bubblor på några av ledningsbanorna som jag aldrig tidigare har fått så nu är det så nära att jag kan starta en serieproduktion av kretskort med 3 mils ledningsbanor

Nice skall kolla på lamineringsmaskin i morgon, jag menar senare idag

Thomas Pfeifer har lyckats med 3 mil, detta finns på hans hemsida.

I have made severel PCBs with this method, partly with TQFP SMD parts.
In a test i have etched 3 mil (0,0762mm) conductive strips (!).

Så med lite finslipning av metoden så skall det nog gå. Han kanske inte kör med lika "tjockt" kopparlager och på så sätt minskar risken för att ledningsbanerna skall etsas bort från sidorna.