Glömde ju nämna;
Man placerar aldrig själva gapet på plattan rakt upp. Detta för att motorns kompression stör signalen med att sträcka ut den. Motorn går alltså en aning långsammare när kolven närmar sig övre dödläge. Detta sker 2 gånger på en cykel.
Man vrider oftast triggern 90* motsols. Alltså gapet kommer först i tid, sedan övre dödläge.

Optisk givare verkar ju intressant. Jag googlade på det men hittade inte det jag sökte. Finns det optiska givare som passar rakt av i samma hål där den induktiva givaren satt?
Själva givarens läge kan jag egentligen inte påverka och förutsätter att den sitter optimalt från början.
Vidare så har jag i sketchen lagt in så hastighetsavläsningen görs över flera tänder för att få ett så bra medel som möjligt.

Ok sitter givaren redan på motorn så sitter den optimalt. Tänkte att du använder borrmaskinen som referens.
Nej tyvärr så kan man oftast inte ersätta induktivt med optisk givare. Den optiska kräver att en skiva roterar mellan sändare/läsare. Kör vidare med din induktiva.
Hur filtrerar du din signal in i Arduinon? MAX9926? Den ICn funkar kanon. Koppla dock aldrig en induktiv givare direkt till Arduinon, utan motstånd mellan. Den givaren kan ha
en EMF kick på flera volt och kan skada Arduinon.

Här ser du skillnad på de två olika givarnas signal, din till höger. Med MAX9926 så kommer den se ut som den till vänster:


Perfekt att du läser av hastigheten. Plotta den i Excel så ser du ditt delta, dvs skillnad. Detta kan du ta som ditt ingångsjitter. Fast det är inte samma sak som internt jitter i Arduinon. Men ändå intressant att se. Excel är din bästa vän.

Det här med excel fattar jag inte riktigt... Men nu gäller det att hitta rätt inkopplingsalternativ för MAX9926. Att inte koppla in den magnetiska givaren direkt på Arduinon, det förstår jag nog att det inte slutar gott. Jag kommer dessutom att skydda alla in/utgångar med både motstånd och något slags filter (Murata 3 ben?) och kanske lite skyddsdioder? Jag har egentligen inte bestämt mig än för hur skydden skall se ut.

Att få MAX 9926 att fungera som det är tänkt verkar vara svårt. Jag har nu provat alla utom en koppling och det blir i princip lika dant. Det saknas första pulsen efter luckan, varje gång upp till ca motsvarande 1800 rpm. Är det någon som är slängd i engelska och kan luska ut vilken koppling som passar best?

Misstänker att den missar första tanden för att den har inte "laddat upp" sitt register för att kunna omvandla pulserna. Själva tanken med chippet är att ladda upp det med signal och sedan tömma det som fyrkantsvåg. Tand för tand. Såg att den har en watchdog på ca 65 & 85 ms. Men den borde inte kicka in när du roterar över 700 & 920 varv/min.

Testa att lägga till en fejk tand i din kod efter att sista tanden detekterats. Då har du samma summa tänder i varje fall.
Bara för att prova.

Jo varför jag nämnde MS Excel förut är att det är ett väldigt kraftfullt verktyg att importera loggar i direkt från din Arduino. Kopiera/klista, visa graf. I Excel kan du grafa baserat på tid, men också
baserat på frekvens med FFT. Mycket kraftfullt.

Fortsätter att fundera i samma svar;
En MAX9926 är onekligen snabb nog att fånga första flanken som kommer in. Så felet ligger i antingen för stora kondingar som inte hinner ladda ur i din krets, eller din kods
sätt att göra ett genomsnitt på flera pulser. Det räcker med ett genomsnitt på 3 pulser så missar du första pulsen. Säg att du har satt det till 3 fulla tänder, ja då har du ett genomsnitt på 6 pulser. Det betyder att din kod måste laddas upp med 6 pulser innan du ser ett resultat.
Verifiera detta genom att rotera triggerplattan för hand och se när du får ditt första resultat. Gissar på att du får X-1 här.
Skulle det vara så att MAXen inte hinner ladda upp så använder du helt enkelt en skruvmejsel i järn/stål och drar fram och tillbaks framför din VR-givare. Då hinner den ladda upp sig.

Mycket flum i ett svar. Men här ser du tankebanan.

En hint pm hur pulseriet ser ut direkt efter VR-givaren.

Det är den lite högre första sinusdelen som MAX- kretsen ratar...
Jag skall faktiskt försöka köra med en schmittrigger och testa eller kanske bara en NPN transistor och några motstånd?

Skall väl tillägga att är det nu så att denna första tand alltid kommer att saknas så kan jag göra om sketchen så första tanden blir 2 istället men då måste MAX kretsen ALLTID ta bort tand 1 över hela varvregistret.

Sitter och analyserad ditt svar basshead och du skriver om ev för stor kondensator. I schemat står mellan 0,1 till 10 uf. Jag började med 0,33 polyester och gick sen ner till 0,1 elyt, (det var vad jag hade på skrivbordet) utan nån skillnad. Det är klart man kan prova ytterligheterna för att se om det blir bättre. Vidare så har jag inte inkopplat Arduinon utan bara scopet direkt på utgången via pålappmotstånd. Först vill jag ha fint in för att få fint ut, tvärtemot skit in- skit ut...

Jag gjorde det enklaste och satte en NPN transistor framför och fick exakt samma pulsform som med MAX-kretsen...

Jag har hitten hallgivare som bör passa rent elektriskt http://www.produktinfo.conrad.com/daten ... 0_02_A.pdf
Då slipper jag alla problem med pulsomvandling mm. Däremot så passar den inte rakt av mekaniskt, den är lite för kort så en smärre ombyggnad krävs...

Ja nu är allt i grundsketchen löst, variabel tändförställning, när spridaren skall börja öppna. Variabel avstängning, när spridaren skall stänga. Alla dessa data baseras på varvtal, belastning, turbotryck, motortemp, omgivningstemp, turboluft-temp, lufttryck och börgasläget. Jag tror jag har fått till alla nödvändiga parametrar för att kunna köra motorn IRL.
Sen får finjusteringsvärdena komma senare. Just nu väntar jag på vevaxelgivare av halleffekt-typ som skall klara av att läsa tänderna. När den kommer hem så skall det testas ut.

Ett problem jag behöver fixa på ett eller annat sett... Kommandot delayMicroseconds() klarar "bara" 16383 uS.
Kan man komma åt "baksidan", dvs. koden på detta kommando? Nu har jag fixat det med att anropa delay() och sen göra om tiderna till mS (us/1000=mS) och det går ju alldeles utmärkt det med, men...

En bild på vad? högst upp i bild en Arduino UNO som agerar motor, med poten kan man ställa 150 till 5200 RPM


Och nästa UNO är själva ECU:n med en pot för gasreglage börvärde och en pot för turbotrycket och en pot för div. temp. mm Sen är det några lysdioder som symboliserar spridare, kontrollutgång mm. och sen lite anslutningar till scopet förstås.

Med den nya vevaxelgivaren modell hallgivare blev det bra direkt fast signalen blir aktivt låg istället.


Men med ett par tryck i Arduinocoden och det funkar det med.
Nu är ju undran om enhetsinjektorerna skall ha 12 volt eller mer? Original sluttransistorer tål 55 Volt /28 Amp
Det sitter nåt som skulle kunna vara en step-up converter jämte slutstegen men det finns ingen fysisk koppling mellan grejerna. Själva drosseln saknas i alla fall i den gamla ECU:n, så om det finns en drossel så sitter den någon annan stans...