Bygge av transistortestare

Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Vänligen någon, ge mig en grundkurs i opampar!

Om Ni tittar på min ritning ovan så är R1 på 22k och Ur alltid mellan 0 och plus 5V.

Strömmen "in i" opampen är då max 5V/22k dvs ungefär 0,25mA, denna ström trodde jag dock egentligen bara gick igenom opampen när minusingången är på virtuell jord dvs samma potential som plusingången och därför, via utgången, ger en negativ utsignal.

Men nånting stämmer inte här för när jag applicerar 1k5 över de båda Darlington-trissorna så KRÄVS en mA för att det överhuvudtaget skall gå nån ström MEN vart fasen kommer den strömmen ifrån om nu opampen bara kan leverera 0,25mA :humm:

Återigen fattar jag ingenting.

Vad jag däremot fattar när jag nu mäter lite mer är att den OP-genererade basströmmen till buffersteget inte riktigt räcker till för jag får rippel på Ur, ett rippel som jag helt konfys trodde var Line-relaterat för det mätte nära 100Hz men när jag försökte trigga på signalen med Line gick inte det utan signalen bara rullade vidare, ytterligare analys visar då att frekvensen var typ 116Hz, skumt tänkte jag men sen insåg jag att jag ju har en svepklocka på lite drygt 1kHz och delar man den på dom standardiserade 11 svepen så får man nära det jag mäter.

MVH/Roger
PS
Nedanstående bilder är naturligtvis också beroende av Us (stegspänningen som ger Ib), sätter man Us=0 får man en perfekt trekant, vrider man på "för mycket" blir det att se ut som nedan, allt pekar således på att OP+Buffer inte räcker till.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
farskost
Inlägg: 454
Blev medlem: 17 april 2006, 19:55:21
Ort: Mölndal

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av farskost »

Opampen kan leverera mycket mer ström på utgången än 0,25 mA, utgången blir en spänning och ingen ström.

Min tankeövning när det gäller opampar är att utspänningen kommer bli vad som ger att skillnaden mellan ingångarna blir så liten som möjligt. I den klassiska inverterande kopplingen så får man att strömmen genom ingångsresistansen blir samma som strömen genom återkopplingsresistansen men utgången på förstärkaren bryr sig inte om denna ström, den kommer lägga sig på den spänning som ger rätt ström genom återkopplingsmotatåndet, lägger du på en last kommer den att lämna mer ström men inte ändra sin spänning.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Hej farkost och tack för ditt inlägg!

Nåt sånt kom jag faktiskt på helt själv på bussen idag :)

Den globala loopen hos OP håller ingångsspänningen/R1=<0,25mA som loop- och stabiliseringsström, det är liksom så en klassisk inverterare fungerar, eller hur?

Idag kom jag dock på att iom att dessa futtiga 0,25mA inte kan ge 2Vbe genom 1k5 (diskret Rbe) så tror jag istället att det som händer är att 1k5 blir att ingå som ren återkopplingsresistans i serie med den 100k pot (R2) som sitter där, detta ger 1,5% högre spänning tills dess sluttrissorna får 2Vbe@~1mA där jag dock undrade vart dessa 1mA kom ifrån (dvs 0,75mA mer än dom 0,25mA jag reglerar med) MEN sen slog det mig att den extra strömmen går via lasten dvs lasten måste dra 0,75mA för att "kicka igång" effekttrissorna vilket borde innebära att effekttrissorna inte jobbar alls innan det går 0,75mA.

Iom att jag har global återkoppling så tror jag sedan att det inte kommer hända nåt alls med utspänningen vid själva "igångkickandet" för OP kommer reagera med en Vbe-korrektion så att man i princip inte ser nån spänningsvariation alls , något högre gissar jag dock ty PN-vergång<1k5.

Tror således att jag, med din tacksamma hjälp har lite koll på detta.

Jag är dock lite oroligt för om jag kan "offra" denna enda mA för vissa småsignaltransistorer såsom exempelvis BF245A har en Idss på 4mA och då är 1mA mycket, fast kanske det inte blir så illa?

Sen har jag andra relaterade problem, ovanstående krets behöver boostas med hfe, den behöver det för att loopströmmen kommer fortfarande bara vara 0,25mA och det är den strömmen som styr effekttrissorna, idag har jag BDX33/BDX34 med hfe på 750 som jag brukar avrunda till 1000, 1000*0,25mA=250mA vilket INTE är lika med dom 5A jag kortvarigt vill testa med (har satt dit en en 3AT säkring i slingan), jag behöver mer hfe och tänker bygga ett par "Tripplington" mha ett par BD139/140 i serie med mina nuvarande Darlington effekttrissor, Rbe-motståndet ökar jag då till 2k2.

Varför gör jag nu det? Jo, hjärtat i systemet (KTI) levererar både Ur (rampsignalen) och Us (stegsignalen) till hjärnan i systemet (KTT), signalerna levereras dock mha TL084 OP och man kan inte räkna med så mycket mer än +/-1mA ut från godtycklig OP och speciellt gäller detta vid låg drivspänning där Ni skall komma ihåg att jag även driver med 9V-batteri där jag anser att 6V är fullt urladdat och även om KTI är designat för 5V-signaler så har jag egentligen redan där problem (TL084 är ingen R2R-OP), för att inte tala om vad som händer när man försöker dra ut ännu mera ström...

Så jag anser att jag inte kan kräma ur så mycket mer ström (genom att byta R1) utan måste buffra istället men eftersom jag hade problem med Darlington gissar jag att jag kommer få ännu mer problem med Tripplington, eller vad tror Ni? Jag har f.ö valt att boosta med ett par trissor som inte har så hög hfe (>40 tror jag) för att minska ner eventuella problem samtidigt som 40*250mA=10A vilket ju räcker.

MVH/Roger
PS
Jag är ändå konfunderad över mina senaste bilder för strömmen som levereras är inte mer än c.a 50mA och det går att leverera strömmen vid små spänningar (Ur=X=Vce) men när jag krämar på med spänning så fallerar det. Här skall det dock förtydligas att R2/R1*5V<25V där jag alltså kan ratta in allt från 0Vce till en seriös överstyrning men den överstyrningen kan bara ske OMM det INTE finns (driv)spänning för det vilket det aldrig kommer att finnas för jag kör antingen med 9V eller +_FrånAC på 18V, med andra ord kommer jag ALLTID gå i taket för vad kretsarna kan leverera, jag tänkte att det kunde vara en "smart" limiter-funktion men det verkar som om det ger andra problem, det kanske inte är så lätt att om man vill ha ett snyggt "klipp" så sätter man förstärkningen hos OP så att den alltid kan gå in i "taket" och klipper, kanske klippning hos OP är mer komplex? Speciellt om klippningen sker inuti en återkopplingsslinga, eller? Av den anledningen har jag således funderat på att testa lokal återkoppling istället men jag börjar nog med Tripplington för det kommer behövas i vilket fall som helst, för här ska man minsann kunna testa effekttrissor uppemot 5A!

Det är egentligen väldigt skumt hur Ur busar, de senaste bilderna ovan är tagna med en NPN som DUT och dom första triangelsvepen ser alltså bra ut, den klarar alltså att triangelsvepa de små strömmarna men sen plötsligt händer nåt SAMTIDIGT som DUT kommit igång och blivit mycket högimpediv, större spänninssvep (Ur) borde inte vara några som helst problem för strömmen är nästan EXAKT samma!!!!
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har kommit på att hysteresproblemen delvis har att göra med otillräckligt stora glättningskondingar men delvis också med nåt annat för feta glättningskondingar löser inte hela biffen, dock får jag en halvering av problemet om jag inför en så pass fet lyt som 3m3.

Jag tror således att jag inte skall leta efter lösningen vad beträffa glättningskondingar utan problemet sitter nån annanstans MEN det är intressant att problemet minskas av feta lytar över matningen.

Väldigt skumt fel det här men nu skall jag äta kvällsvard och gå och lägga mig :)

MVH/Roger
PS
Jag har nu boostat loop-strömmen en faktor tio, 2,5mA rusar nu således runt vilket är en ström jag anser att OP27 kan leverera utan problem, nån får gärna motbevisa mig samtidigt som jag kör med +/-6V som minimum matning och 5V ut...
farskost
Inlägg: 454
Blev medlem: 17 april 2006, 19:55:21
Ort: Mölndal

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av farskost »

Hur ser det ut med små ”snabba” keramiska kondensatorer i direkt anslutning till var OP? Många konstiga fenomen kan dyka upp utan sådana och de är i regel viktigare än större kondensatorer längre bort från OPn.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Tack för ditt inlägg!

Jag har fullt av avkopplingsakondingar (100nF) där vissa är polyester och andra keramiska.

Bifogar två bilder på detta.

MVH/Roger
PS
Som synes:
C1,2: nära IC3 (OP27)
C4,7: nära IC1 (TL084)
C3,8: nära IC2 (TL084)
C5,6: nära IC4 (TL084)
C9,10: nära var sin regulator (+/-4V7)

Så man kan inte klaga på dålig avkoppling, för övrigt är det inte jag som har caddat det här utan en snubbe som kallar sig Borre och jag är honom stort tack skyldig även om jag inte hade gjort kortet lika "kaotiskt" fast jag försökte själv och gick bet och därför bad jag Borre om hjälp.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har eliminerat en felkälla, egentligen har jag eliminerat två men den andra var lite att vänta.

Skriver av mina anteckningar:

Effekt-NPN (BD911, ström runt 70mA)
Anteckning 1: När högsta strömmen börjar plana ut börjar problemen (hysteres) som sprider sig i mindre styrka neråt i ström, innan utplaning inga problem.
Anteckning 2: Sänker jag strömmen minskar visserligen felet men det följer med

N-MOS (2N7000):
Anteckning 3: Helt okej ända upp till 140mA. Krämar jag på för mycket med spänning fås dock tendenser högst upp i ström
Anteckning 4: Problemet är mest att när jag går in i spänningstaket och när jag går in i taket blir BARA högsta tracet dubbelt
Anteckning 5: Det syns knappt (<spänningstaket) men ALLA tracen är lik förbaskat dubbla.

Med MOS fungerar det alltså ganska bra men problemen finns där ändå (Anteckning 5) och detta får mig att tro att det INTE är den något komplexa basströmsgenereringen som är problemet (inte enbart i alla fall) utan jag lutar åt att det är buffersteget som spökar.

Inför dessa tester bemödade jag mig med att koppla två 470uF över bufferstegets matningstampar (dvs nära trissorna) detta hjälpte inte ett skvatt.

Det vore skönt om jag slapp söka felet i basströmsgenereringen för jag kommer knappt åt kortet för alla kablar :)

Om man kunde göra om buffersteget så hade det varit mycket enklare.

Jag har för övrigt även sett ganska mycket oscillationer vid vissa inställningar även efter min Rbe-kompensation så den biten är heller inte riktigt löst.

Vad jag nu lutar åt, och som är ganska lätt att testa, är att prova lokal återkoppling istället, det lilla jag vet om spänningsåterkoppling är att det minskar den effektiva utimpedansen vilket ju är bra om jag skall försöka dra 5A MEN nu fungerar ju inte sakerna ens i low-power mod (LP) så varför inte testa?

Vad är utgångsimpedansen hos en effekt-BJT i emitterföljarkoppling? Är den inte 1/gm typ? Där gm kan skrivas Ic[mA]/25 för småsignaltrissor i alla fall.

Kanske jag måste bygga om effektsteget till ett Klass AB även om bara en rail används åt gången?

Nej förresten det går inte för jag har batteridrift.

Jag tror i alla fall inte jag kan räkna med några fina kurvor när jag ber OP27 förstärka till en högre spänning än den kan förstärka till, det är nog ganska självklart att det händer konstigheter då.

Fast vänta nu, om jag gör om OP27 till en snygg limiter som klipper innan matning då borde klippningen bli snygg i alla fall MEN kör man på batteri vet man aldrig vad man har för spänning att begränsa till...

Jag närmar mig desperation :)

MVH/Roger
PS
Ser förresten nu i en graf i databladet för BDX33 att transkonduktansen är hela 7S, 1/7=0,14 Ohm och det är UTAN återkoppling...
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Idag byggde jag om till lokal återkoppling, ingen skillnad alls faktiskt.

Möjligtvis blev det enklare att eliminera självsvängningarna men det krävdes 100nF över 1k5 (Rbe).

Sen boostade jag matningen och testade +/-12V från agg istället, blev egentligen ingen riktig skillnad men skavankerna blev lite tydligare för vad som tycks hända är att när det översta svepet planar ut så är hysteresen som sämst (och dessutom just där) men när man krämar på med drivspänning (Ur) så minskar hysteresen och är i princip noll vid maxspänning (Ur, som inte är överstyrd).

Detta är sanslöst knepigt!

Vad som dock inte är så knepigt är att anledningen till att första tracet längst ner inte börjar i origo är att jag har konstruerat lite fel för jag nyttjar en blå LED som spänningsreferens MEN inkommande spänning till referensen är inte reglerad så att den får allt från 6V till 18V via ett litet motstånd och vad som händer när strömmen ändras genom en LED är ju lite samma som vad som händer när strömmen ändras i en diod överhuvudtaget dvs att framspänningsfallet ändrar sig en aning.

Normalt är denna aning inte så kritisk men i mitt fall styrs basströmmen av denna "aning"/1k och om aningen är så lite som 0,1V så ändras basströmmen för "nollte svepet" 0,1mA och om hfe databladsmässigt är av storleksordningen 200 (som den är för BD911) så innebär det att svepet inte kommer att börja i noll utan i 20mA vilket ungefär är vad som syns på bilden.

En sak tycker jag, oscillationsproblemen är botade.

Hysteresproblemen däremot gäckar mig.

Tacksam för tips/ide'er.

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Nu har jag försökt testa High Power-funktionen och det blev katastrof.

Det syns ett litet I/V-diagram men resten är oscillationer fast man kan räkna till 2A.

Mitt nästa test är en Power N-MOS (IRF640).

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Nu har jag testat IRF640@+/-12V.

Oscillationer bättre med högre drivspänning.
Helknasiga annars.
Riktigt hög ström (HP)=> knasigt (osc).

I Low Power-mod (LP) ser I/V-diagrammet ganska bra ut men återigen är det som sämst just när översta tracet blir plant.

MVH/Roger
PS
Bifogar en bild på hur IRF640 beter sig i HP-mod, observera sedan att BJT:er och FET:ar styrs på helt olika sätt och då menar jag inte att Ni inte vet det utan då menar jag att det skiljer en hel del i komplexitet vid dessa styren i min KTT.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Idag har jag tänkt lite på bussen.

Jag tror mig kommit på att det finns två mekanismer som spökar:
1) Jag mäter strömmen över ett relativt stor motstånd, Re på 10 Ohm som med 200mA innebär hela 2V tapp
2) Ovanstående tapp är värst för BJT pga det basströmsstyre jag använder

Jag har ju lite, med betoning på lite för FET:ar funkar ganska bra, gemensamma problem när jag mäter BJT respektive FET och det som är gemensamt är den negativa (tror jag) återkoppling som Re innebär, detta borde dock speciellt inte i FET-fallet resultera i hysteres ty det är bara en återkoppling.

I BJT-fallet händer dock följande, den basströmsgenererande trissan (Tg) jobbar med endast 3V när den basströmsgenererande stegspänningen (Us) är 0V men sjunker stegmässigt till minst 2,5V pga basströmsriktningen, på andra sidan sett från jord kan vi sedan dra av DUT:tens Vbe på 0,7V (kan dock bli så mycket som 1,4V) men det är inte slut där för vi måste också ta hänsyn till spänningen över mätmotståndet (Re), vilket är vad jag tror mig kommit på.

Spänningen över Tg är således i normalfallet 2,5-0,7-Ic*10=1,8-Ic*10, där jag haft Ic på knappt 100mA men om vi säger det för enkelhets skull så är spänningen över Tg bara 0,8V, detta är alltså ännu värre för Darlington där man helt sonika kan säga att 100mA@Darlington inte ens klaras.

När nu Tg försöker jobba som trissa så har den vid knappa 0,8V inte hunnit "plana ut" som strömgenerator så den jobbar mer som spänningsgenerator och runt det knät så tänker jag mig att om den får mer spänning att jobba med typ Ur rampas upp då blir den att jobba mer som strömgenerator men när Ur rampas ner så blir den att jobba som spänningsgenerator där strömmen då blir beroende av lasten, och här blir det en skillnad tror jag :)

MVH/Roger
PS
Jag skall nu testa min teori, det blir 1 Ohm isf 10 Ohm som Re, det är dock knappt mitt skåp då kommer att kunna mäta 1mA men lägsta området är 1mV så det går. Jag tror på den här fixen för man borde egentligen lagt strömmätningen på kollektorsidan men då krävs differentiella förstärkare vilket är lite knöligare. Utifrån min teori tycker jag det är konstigt att jag har smärre och liknande problem med FET, det enda jag kan säga om det är att i t.ex min senaste mätning av IRF640 så är strömmen nära 200mA vilket innebär 2V över Re men det i sin tur innebär ju att grafen visar fel map spänning för netto Vds är X-IdRe eller X-2V i det här fallet och det är ju mindre bra (dock kommer jag alltså fixa det till X-0,2V istället).
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Misslyckat :D

Dock har jag nu lyckats ställa bättre diagnos, som synes på en av bilderna så sjunker strömsteget (Y-CH) vid uppåt-ramp och stiger något vid neråt-ramp samtidigt som rampspänningen (X-CH) sjunker något.

Att X sjunker något tar jag inte så allvarligt för det går 40mA och jag kör just nu lokal återkoppling.

Men att Y-CH påverkas olika beroende på svepriktning är fortfarande en enigma.

Dock kan vi nu räkna bort den något komplexa Ib-genereringen som boven för bilderna nedan är för en FET (IRF640).

Och nu när vi minskat ner mätmotståndet (Re) till ett minimum så är inte det heller nyckeln till problemet för med 1 Ohm finns ingen nämnvärd återkoppling vid 40mA (läs 40mV).

Så varken Ib-genereringen eller Re's storlek är boven.

Vad har vi då kvar?

Jag har sett vissa förbättringstecken vid våldsam kondesator-stabbning så svaret kan vara nånting relaterat till för dålig avkoppling/stabbning.

Men då skjuter man från höften och jag är trött på det, jag vill veta, jag vill liksom klura ut vad det är och sedan likt en kretskortskirurg (som jag faktiskt kallats för) gå in och lägga snittet.

Men vad har jag då kvar?

Alla kretsar är snyggt stabbade, det enda som lite gäckar är längderna på alla kablar som totalt sett ofta är över en halv meter men hur skall man kunna göra nåt åt det?

Jag måste klura på det här, fast jag är nöjd med senaste bilden för den sätter fingret på symtomet i alla fall.

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag vill bara tala om att Ug ser bra ut, det är en snygg trappstegsformad signal på gate (Us).

Triangelvågen (Ur) är en snygg trekant.

Problemet ligger alltså nånstans mellan source (läs mätmotståndet/Y-CH) och jord.

Mina enda variabler jag har kvar är längden på kablarna (egentligen inte så mycket att göra åt) och avkoppling/stabbning på rätt ställen.

Önskar buffer istället fanns on-board, dock blev jag tvungen att kyla dom i panel därav 0,5m kabel...

Nu måste jag både sova och åka buss på saken :)

MVH/Roger
PS
Jag har lite grand börjat inse att man faktiskt kan testa vid mycket högre strömmar än RMS, eventuellt så mycket som 10*RMS när det gäller 1/10 av en total sveptid (10 svep) på 1ms dvs man måste kanske inte kyla buffertrissorna om jag kortvarigt vill köra dom på 5A och matar med 0-18V trekant dvs ungefär 9VDC sen är d-c 10% dvs 0,9VDC så effektutvecklingen blir inte mer än runt 5W, gissar jag vilket gör att trissorna INTE behöver kylas i panel (så länge jag inte kör för länge i moden att högstaström nås) OCH om det är så då kan jag flytta dom närmare kortet.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Efter dagens bussresa är jag inte speciellt mycket klokare men jag har en ide' hur jag kan testa två personers ide' om att jag har nåt slags induktansproblem (för långa kablar, tänker jag då).

Om man tänker sig att man mäter över Re relativt jord (Y-CH) men att från emitter på DUT till jord så går kabeln från DUT (30cm) till plint och internt på PCB till där jag kopplar in mig (TP9, 3cm) sen går en lila kabel därifrån till en vippbrytare (HP/LP= High Power/Low Power, 20cm) därefter går HP/LP till en säkring per ben (20cm), därefter går säkringarna till själva mätmotstånden på PCB (25cm) sen går signalen ner i PCB_GND men ytterligare 10cm kabel går till SUP_GND.

Summerar man detta får man: 30+3+20+20+25+10=108cm>1m!!!

Jag har alltså över en meter kabel när jag försöker mäta, på detta skall läggas säkring+vippbrytare som kanske har lite olinjära fuffens för sig, vad vet jag?

Jag ritar en bild också så att Ni hänger med.

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Ikväll har jag kämpat med min KTT.

Jag krympte signalvägen för emitter-strömmen från en meter till knappt en dm, ingen skillnad.

Sen mixtrade jag med slutsteget lite där jag tog bort Rbe och på YD1150's tips istället införde ett Rb på 1k5, ingen skillnad.

Men när jag cappade Rb med 100nF blev det faktiskt bättre, dock långt ifrån bra.

Nu har jag alltså fenomenet att under en viss Ur så ser I/V-diagrammet bra ut men över denna gräns så oscillerar det kraftigt.

Fattar inte hur nivån hos Ur kan ha så stor betydelse för grejerna har ju redan planat ut, vad är problemet?

På nåt sätt har alltså effektförlusten med saken att göra :shock:

En indikation till lösning är att IC2 är med hela vägen och trots att jag har avkopplat flitigt så kan det eventuellt vara här problemet sitter.

Annars känner jag att det mest gäller att placera en (liten) konding på rätt plats för att det skall börja funka.

Frågan är bara vilken plats det är :humm:

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Skriv svar