Bygge av transistortestare

Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Nu är faktiskt det sista äntligen testat.

När jag applicerar +/-24VDC istället för AC över trafoingångarna så får jag +/-18,4V reglerat efter den fasta regulatorn (KTD) och in på systemet.

Injicerar jag sedan +/-18V efter diodsummatorn (KPD) så kan jag via nätaggets strömmätning observera följande:
1) Vid +/-18V dras hela +/-170mA
2) Vid +/-9V dras hela +/-110mA

Där det suger att strömförbrukningen från mina små 9V-batterier är så hög, jag mätte 50mA förut fast på ett annat sätt så jag vet inte riktigt vad som har hänt men BÅDE mitt Kina-labbagg OCH Fluke 23 visar ungefär dessa siffror.

Inte så bra, 100mA@9V innebär ju knappt 5h batteritid.

Men jag är glad för en sak i alla fall, strömförbrukningen är symmetrisk.

Hade den inte varit det hade det funnits en anledning för oro, nu är väl mitt system inte bättre antar jag lite försiktigt.

MVH/Roger
PS
Nästa steg är faktiskt att i batteri-mod försöka mäta upp en trissa, nu handlar det dock om kablage för jag har lite dåligt med banan-kablage så jag har tänkt bygga mig några, Tema Elektronik öppnar på måndag och just den dagen har jag förhoppningsvis lyckats spara ihop lite stålar så på tisdag kommer jag gå till Tema och köpa lite godis (han har förresten lovat sälja alla gnuggisar han har till mig och det är mest det jag behöver resurser till för att kunna bjuda på) :) Det är lite oroande att strömförbrukningen är såpass hög men vad som INTE oroar är det faktum att jag i så fall har två EXAKT likadana fel och det är ytterst osannolikt ty oberoende händelsers sannolikheter kan man multiplicera har jag fått lära mig :)
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Ikväll har jag "trimmat" min transistortestare, jag köpte ett gäng banan av min hovleverantör för några dagar sedan, köpte tre olika färger men tyvärr inte i dom färger jag ville ha (för att kunna matcha hylsorna) utan vit blev istället blå men jag har mupppigt nog kollat upp att ELFA har vit "Hirschmann"-banan, kan bli ett köp därifrån även om jag precis köpt lite klen skruv av ELFA och inte riktigt tänkt handla där på ett seriöst tag.

För övrigt har jag fegat med att börja med att testa en småsignaltrissa som heter BC546B varför jag rattat in dom inställningarna som behövs, jag har just nu ingen text på reglagen och det suger men jag har min plan.png som jag kan titta i.

Allt är nu färdigrattat.

Blev lite tveksam på Ib/Ug-potten för max innebär runt 0,1mA/step (1mA/5V max) som basström, hfe på 100 innebär då max 100mA kollektorström, i vilket fall rattade jag här in max.

Uc/Ud-potten blev lite självklart att stå i max vilket innebär ungefär 6V i batteridrift :D

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Ikväll gjorde jag ett skarpt test.

Jag kopplade in en BC546B och kopplade in dom båda BNC till skåpet samt tryckte på "Go".

Det blev tyvärr ingen succe', jag har nåt knepigt problem med I/V-diagrammet men en sak är säker och det är att det finns nåt slags diagram som INTE finns om man rycker ur trissan.

Så det finns nån slags bas-styrning men den verkar inte vara riktig.

Jag vet att basnivån är något felaktig men det är så lite att det inte borde spela nån roll.

Fast i morgon skall jag felsöka.

MVH/Roger
PS
Om jag rycker ut trissan får jag bara ett rakt streck.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Ikväll har jag kämpat med min transistortestare men jag får inte ordning på den.

Det är nåt skumt fenomen med basströmsgenereringen, om jag plockar basströmgenereringen tidigt i kedjan och lastar med 1k till backe så blir det typ 0mV ut (ut skall annars komma +/-0,5mA för det är det som internt genereras), jag har verifierat att allt stämmer för det interna "strömgenererande" motståndet får +/-0,5V över sig trappstegsmässigt MEN ändå kommer det inte ut nåt för när jag lastar med 1k blir det typ 0mV kvar och jag fattar ingenting för en sak är säker BDX:arna som tål 100V/10A har INTE gått sönder.

Så vart är felet? :humm:

I min uppgivenhet bestämde jag mig i alla fall för att testa ett par FET:ar för de har ju en annan styres-generering, roligt nog blev detta att funka ganska bra även om N-MOS ser lite konstig ut vilket jag inte riktigt begriper men har att göra med att jag ju sveper fram och tillbaka för att undvika spökbilder och dom tracen har redan tidigare visat sig inte helt överlappa av nån anledning.

Efter MOS provade jag även en N-JFET och då av en lite mer udda typ dvs BF245C som jag fick köpt ett stim av från X-IL på det här trevliga forumet, när jag testade denna trissa blev allt ännu bättre, fanns bara en nackdel och det var att jag bara har 11 traces att generera så när man ställer in Idss så är det inte säkert man når ner till noll för min justerbara gatespänning är begränsad till max +/-5V.

Lite smånöjd med dessa två sista saker, en anledning till att tracen inte riktigt överlappar varandra i MOS-fallet kan vara att den samtidigt drar en del ström samtidigt som mina 9V-batterier kanske inte orkar så mycket? Vild gissning :D

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jippi!

Jag har fått ordning på min transistortestare!

Det är dock fascinerande vilken idiot man är, jag har konstruerat allt själv och inte så mycket som sneglat i några kokböcker ÄNDÅ förstod jag inte min egen krets!

Det enda försvar jag har för detta är att tiden mellan att jag gjorde designen till tiden när jag nu testar den live fullt ut var väl sisådär två år...

Dessutom har jag lite dåligt minne.

Men ändå, om man har skapat nåt själv så borde man liksom förstå det för all framtid, eller?

I vilket fall var felet att jag hade misstolkat hur basströmsgenereringen sker, det ligger alltså en fast spänningsreferens på ena sidan om ett strömbestämmande motstånd där andra sidan får samma DC-bias via en spänningsstyrd spänningsreferens MEN ska ha en minskande spänning för att ström skall kunna gå ut på den sidan, denna minskande spänning är sedan trappstegsspänningen (0,5Vpp max).

Innan hade jag att den spänningsstyrda spänningsreferensen genererade bias+0,5Vpp och på bussen idag kom jag på att då leder ju inte den spänningsstyrda spänningsreferensen för det är en PNP med emitter mot motståndet och först då kom jag på att AC-nivån låg på fel sida DC-bias.

Lite lustigt, mitt problem sen snart en vecka tillbaka kunde lösas med en omtrimning av DC-nivåerna :bravo:

MVH/Roger
PS
Fast graferna är inte speciellt snygga, JFET leder för den ger en fin graf sen kommer MOS som ger en hyfsat fin graf och sist kommer BJT. MOS och BJT har dock liknande problem vilket i sig är fascinerande för dom styrs ju helt olika på bas/gate. Fast varför JFET då ser så bra ut när MOS inte gör det och dom båda spänningsstyrs på "exakt" samma sätt är intressant för pga det kan man dra slutsatsen att det INTE är den något komplexa basströmsgenereringen som är problemet utan nåt annat kufiskt, nån som vågar gissa?

Det är alltså lite konstigt att det traceas olika beroende på håll (trekant driver DUT), det är nästan som om det fanns en olinjäritet modell ferritkärna i systemet men det finns det naturligtvis inte så varför olika svep beroende på håll?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Det tar sig :)

Idag fick jag lite bättre ordning på signalernas utseende men efter en stund fick jag problem och då främst med att DC-nivåerna inte stämde på skåpet varvid jag klassade skåpet som trasigt innan jag plötsligt kom på att shit, jag har ju vridit på VAR... :( (kommer försöka att ALDRIG mer vrida på VAR).

Senare hände att oscilloskopsbilden blev helt korrupt och jag fattade då ingenting men som tur var tog bärsen slut så det blev en liten rast medans jag tog mig till ICA och då kom jag på hur jag skulle testa vidare, visade sig att den ena av mina hemmabyggda BNC-kablage hade gått sönder och börjat glappa, jag tyckte verkligen inte det såg ut som glapp på skåpet men det var det för när jag fixade till glappet fungerade det igen.

Jag har fått en bättre look på det värsta scenariot dvs BC546B och det enda jag riktigt gjort är att jag trimmat om grejerna så avvikelserna verkar kunna trimmas bort om man håller tungan rätt i mun.

Första bilden jag visar nedan var en "felsökningsbild" där jag bytte ut trissan mot ett 1k mellan bas och emitter och detta för att testa basströmsgenereringen, som synes funkar den bra för stegen i Y-led är ekvidistanta och endast små ringningar i början av svepen syns.

Den andra bilden är definitivt bättre än den ovan men som sagt, det enda jag gjort är att trimma om grejerna lite.

Har dock kommit på lite grejer och främst gäller det strömstyrningen av "högspänningsop" (OP27), idag har jag alltså 22k in på minus-ingången och normalt bryr man sig inte om sådant men iom att den loopas runt ett komplementärt slutsteg som jag vill skall kunna leverera 5A och som samtidigt har ett hfe på max 1000 så blir 5V över 22k (= motståndet på OP27's minusingång och som därmed sätter max loop-ström) så lite basström till slutsteget att bara 250mA nånstans max kan levereras samtidigt som OP27 har en inre resistans på max 500 Ohm och min matning är tajt (>7V pga 9V-batterier) så om jag vill leverera 5V så fås inte mer än 1V tappas av OP dvs 2mA ut är max som då gånger 1000 ändå bara blir 2A dvs om man vill vara grym mot sig själv skulle man kunna kalla detta en felkonstruktion men i själva verket kan man fixa detta mha en annan OP.

MVH/Roger
PS
Jag tror jag har råkat lära mig nåt nytt (ur min synvinkel alltså) om OP idag. Säg att du har en inverterande koppling, slentrianmässigt säger man då att ingångsresistansen är resistansen på minus-ingången (ty plus-ingången är dragen till backe) men eftersom det inte går nån ström genom den högimpediva virtuella jord som plus/minus utgör så går ju strömmen raka vägen till utgången istället ELLER, vilket ekvivalent, så svingar utgången negativt för att strömmen skall kunna gå till utgången samtidigt som minus-ingången hålls fast vid högimpediv jordpotential. Vad jag försöker säga är att strömmen som loopas är samma som spänningen in delat med ingångsmotståndet och om du behöver en viss ström till att till exempel loopa runt ett komplementärt utgångssteg så MÅSTE tillräckligt med ström finnas där dvs motståndet på minus-ingången går inte att välja godtyckligt.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Nya framgångar :)

När jag hade testat BJT NPN/PNP så testade jag N-MOS (har dock ingen P-MOS) och slutligen testade jag N-JFET.

Idag har jag sedan testat P-JFET för att lite checka så att allt fungerar.

Här stötte jag emellertid på ett aningen akademiskt problem, jag kan nämligen mha en vippbrytare välja positiv Gate-stege eller negativ Gate-stege, jag har kallat denna brytare för JFET (negativ stege) och MOS (positiv stege)

Visst, det låter ju bra men detta funkar bara för N-kanal!

När man således testar P-JFET så skall Gate-stegen vara positiv vilket gör att man måste nyttja "MOS"-läget.

Brytaren borde således byta namn till Vg>0 åt ena hållet och Vg<0 åt andra hållet dvs istället för JFET/MOS så bör den heta Vg<0/Vg>0, då funkar det oavsett typ och kanal.

MVH/Roger
PS
Jag tycker det är intressant att studera bifogad graf för trissan ser ut som en triod! Det blir mycket så pga att jag jobbar med så små Drain-spänningar men jag vet från skolan att det finns ett område hos MOS som man tom kallar Triode Region och jag tror Vds=Vgs är kriteriet (Drain kortsluten till Gate) men jag undrar om man inte kan nyttja detta faktum mer seriöst i FET-modellering av triodförstärkare :humm:
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Lite kul är att jag älskar trioder och när man får se en halvledare uppvisa triod-liknande karaktäristik blir man naturligtvis fascinerad.

MEN jag har precis kommit på att denna triod-karaktäristik inte går att använda till nåt vettigt för om man kikar på grafen och räknar lite så ser man att:

1) my~1,5
2) rp~250 Ohm

och med ett my på 1,5 kommer man inte långt :D

Men intressant är det att se karaktäristiken.

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har nu korrigerat fronten med avseende på Ug.

Tidigare hade jag alltså JFET uppåt och MOS neråt MEN detta gällde bara N-kanal, i själva verket måste man tänka lite på vilken typ av FET man testar och då är det lämpligt att döpa om JFET till Ug<0 och MOS till Ug>0.

Det jag tycker är intressant i samband med detta är att man faktiskt kan testa lite vad som helst med allt från -5V till +5V på gate och jag har precis fått lite grafer när jag overloadat Gate hos en P-JFET med negativ gate-stege och ändå fått upp grafer på skåpet.

Om man vänder på steken och tänker på en N-kanal JFET (typ BF245A) för att det är enklare så inser man att om man overloadar med Ug>0 så tycks saker hända, jag fattar nada men en sak tror jag mig förstå och det är att det börjar gå ström i Gate.

Vad hade inte varit bättre än att kunna mäta denna ström?

Jag har således bestämt mig för att min KTT Rev B kommer ha en mätfunktion men inte bara för FET gateström utan även för BJT basström också för idag vet jag bara basströmmen vid max på pot, övrig ström kan man dock få fram mha gradskiva på pot fast det är lite primitivt, tycker jag.

En fördel med att kunna mäta Ib/Ig är att man då kan mäta lite vad som helst typ läckströmmar, en nackdel är att differentialförstärkare med ganska hög gain behövs för man vill inte påverka hie för mycket så mätmotståndet bör vara på runt 10 Ohm max, samtidigt är Ibmin runt 10uA och mitt skåp kräver 10mV så gain behöver vara på 100 nånstans samtidigt som alltså 100uV skall förstärkas vilket liknar antennsignalnivåer dvs här får man lätt störningsproblem, fast kanske man inte behöver så lågt "basmotstånd" som 10 men hie är av storleksordningen 100+ och det vill man inte påverka.

MVH/Roger
PS
Jag har gjort ändringarna i blått om Ni jämför ovan.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Ikväll har jag testat runt lite.

Började med en N-MOS (2N7000) som jag testat tidigare men ville testa igen, den ger klockren respons även om den uppvisar lite knepiga värden:
1) Vgs=0=>5mA@Vds>1V (Vth sägs vara minst 0,8V så detta är knepigt men för en gångs skull litar jag på min KTT)

Sen har jag testat en NPN-effekdarlington (BDX33) och den visar helt knäppa värden med stora skillnader i fram/tillbaka-svep:
2) Vce: 3,5V (0,5V/DIV)
3) Ic: 20mA (5mA/DIV)

Sen har jag testat en NPN (BC546B) som ser mycket bra ut i responsen
4) Vce: 3,5V (0,5V/DIV)
5) Ic: 60mA (10mA/DIV)

och slutligen har jag testat en NPN-effekttrisa (BD911) som ser bättre ut än BDX men knappast bra
6) Vce: 3,5V (0,5V/DIV)
7) Ic: 40mA (5mA/DIV)

Det intressanta tycker jag är hur signalen blir så mycket bättre med BD911 än med BDX33, skillnaden för mig är mest att BDX är en Darlington och kräver alltså högre basspänning.

Jag nyttjar blå LED som referenser i strömgenereringen och detta innebär i runda slängar 3V, detta påförs en emitterföljande transistor som ligger i serie med DUT (Device Under Test) och eftersom responsen från BDX är mycket sämre än från BD911 misstänker jag att spänningsmarginalerna för de båda transistorerna är för liten.

Jag kan ingenting om transistorer egentligen för jag vet knappt vad mättnad är för nåt men om den spänningsföljande trissan behöver nån Volt för att fungera så blir det inte mycket kvar för DUT när den kräver 2Vbe att fungera.

Om den spänningsföljande trissan kan sägas vara mättad (säg 0Vce) så är det i alla fall bara typiskt 1,5V kvar över DUT (efter 2Vbe) och jag börjar tro att det är där skon klämmer.

För det har uppenbarligen inte med ström att göra för både BC546B och BD911 kan leverera mer ström utan detta "katastroffel".

I vilket fall har jag även andra problem med min KTT för när jag testar BD911 oscillerar det tom, jag har skurit bort den biten för vid lägre ström så oscillerar det inte så en approach till en del av problemet kan vara bättre avkoppling men det blir lite svårt för buffringen sköts av par komplementärt kopplade BDX:er och total kabellängd fram och tillbaks är nog 30cm, jag har dock drömt om att infoga ett par feta lytar (3m3/25V) på kortets plint men som sagt, kabellängden kommer ändå bli typ 30cm.

Jag tycker annars det är väldigt skumt hur riktningen på tracen kan spela så stor roll.

MVH/Roger
PS
Kom förresten på att i fallet NPN så sänker jag baspänningen på DUT-sidan av det strömgenererande motståndet med ytterligare uppemot 0,5V (max) så jag är alltså nere i 2,5V över DUT och kör man då Darlington som DUT så är det bara 1V kvar...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har kämpat lite med min transistortestare ikväll.

Jag får inte ordning på den :(

Jag införde ett par blaffiga lytar över matningen och relativt nära kortet men det hjälpte inte.

Svepet upp skiljer sig från svepet ner, så är det bara.

Jag har sedan jämfört BD911 (hfe~150) med BC546B (hfe~300) och det sjuka är att jag får nivåmässigt i det närmaste ingen skillnad (med samma inställd max basström).

Hur är detta möjligt?

hfe-skillnaden borde för det första ge en skillnad på typ en faktor två samtidigt som när dom nu uppvisar ungefär samma max kollektorström så borde problemen vara dom samma MEN det är dom inte för BC546B sveps klockrent medans bara BD911 står för "hysteres-problemen".

Det som är extra konstigt är att vi nu snackar samma max kollektorström och en sockel för TO220 som ligger alldeles bredvid sockeln för TO92 (där jag tom i ren desperation provat att flytta TO220- till TO92-sockeln genom att bara trycka den emot den men det hjälpte ju naturligtvis inte), så hur kan två trissor som uppvisar samma max kollektorström-beteende uppvisa så stora skillnader i svepriktning? Minst det faktum att kollektorströmmarna är i det närmaste lika samtidigt som detta problem uppstår är förvirrande.

Just nu fattar jag ärligt talat ingenting.

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Såhär på Julafton skall Ni få lite roliga bilder.

Jag har inte orkat hålla reda på skala men det jag kan säga är att när det ser extra jävligt ut så är det inzoomat.

Fast en av bilderna har normal ström och uppvisar ändå ett knepigt beteende, på nåt sätt har jag lyckats skapa kondom-liknande figurer i oscilloskopet :D

Jag fattar ingenting!

Fast om man tittar på vad jag gör när jag får mina mätvärden så kan man se att ju mer Ur (dvs rampspänning) jag krämar på desto mer oscillationer och hysteres får jag, detta gäller dock lite grand även för Us (dvs stegspänning).

Att Us påverkar borde inte vara så konstigt för den styr ju basströmmen men att Ur påverkar är mera knepigt för som jag har kopplat det så ska effektiv Ur vara beroende av den matningsspänning som finns och om den då önskar gå i taket så gör det då, kom inte tillbaka med en massa extra oscillationer och distorsion!

Jag tycker alltså att det borde bli en "limiter-funktion" när det inte finns mer spänning att hämta och där borde det vara stopp, det borde inte hända mer MEN det gör det, det oscillerar ännu mer och hysteresen ökar och jag fattar ingenting.

Jag har provat att avkoppla återkopplingspotten (som sätter Ur) och även återkopplingsmotståndets ändar och då mot chassi men det blev helt fascinerande otroligt oanvändbara skärmbilder, problemet här är nämligen att jag har drygt 0,5m kabel (fram och tillbaks) mellan OP's utgång (som buffras i panel) och kortets effektingång (Ur) in på kortet, samma gäller batterimatningen och om man lyssnar på kompetent folk så kan längden (läs induktansen) hos kablarna vara problemet.

MVH/Roger
PS
Just nu vet jag inte riktigt vart jag skall leta efter felet men en sak tror jag mig förstå, jag har inte TVÅ helt oberoende fel samtidigt för är dom statiskt oberoende kan man nämligen multiplicera sannolikheterna med varandra och ut kommer "nada", så kanske detta problem ändå är ett HF-problem så att man med en smart placering av en avkopplingskondensator kan få bukt med problemet, jag vet inte men hoppas så.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag kan ha kommit på nåt.

Min globala loop som kabellängdsmässigt sträcker sig närmare en halv meter spökar till det för mig pga hur loopen kopplar både kapacitivt och induktivt till saker varför jag får självsvängningar.

Jag är nu inne på tre typer av åtgärder mot mina oscillationer och/eller hysteres:
1) Sätt ett par feta kondingar över buffersteget, kabellängden till batterierna blir bara 1dm (dock skall den gå på AC också).
2) Bryt den globala loopen och bygg en lokal istället, enda problemet tror jag blir större tapp i Ur som funktion av ström.
3) Prova 100nF över bas-emitter på buffersteget, detta drar ner strömförstärkningen men värdet måste provas fram.

3) är enkel att införa så det provar jag nog först, funkar inte det provar jag nog 2) sedan, funkar inte det provar jag 1)

Vad tror Ni?

MVH/Roger
PS
Nu slår det mig att det kanske skulle sitta ett litet motstånd över bas-emitter istället? Apropå det ska Ni veta det att det här buffersteget jobbar aldrig med båda matningarna samtidigt utan antingen är det >0V eller så är det <0V ut. Kommer nu på att det är ännu värre, poten R2 är i sig på en 25cm lång flatkabel fram och tillbaks till kortet som gör att vi kan addera på 0,5m i kabellängd, totalt har jag då alltså c.a 1 meter kabel i den globala loopen :D
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
YD1150
Inlägg: 1943
Blev medlem: 29 oktober 2010, 22:41:10

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av YD1150 »

En liten kondensator över R2 (potten) för att minska förstärkningen på höga frekvenser?
Parallellkoppla matningsspänningen med 100n "plastkondensator".
Ett motstånd mellan OP:s utgång och "slutsteget"?
Testa med en 741 som är långsam :D
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

YD1150 skrev:En liten kondensator över R2 (potten) för att minska förstärkningen på höga frekvenser?
Parallellkoppla matningsspänningen med 100n "plastkondensator".
Ett motstånd mellan OP:s utgång och "slutsteget"?
Testa med en 741 som är långsam :D
Tack YD1150, alltid lika roligt att höra din röst i sak!
En liten kondensator över R2 (potten) för att minska förstärkningen på höga frekvenser?
Provat det, blev ännu sämre.
Parallellkoppla matningsspänningen med 100n "plastkondensator".
Gjort på kort redan.
Ett motstånd mellan OP:s utgång och "slutsteget"?
Nära den lösning som jag precis hittat på för jag la precis 1k5 mellan bas och emitter på effektsteget och oscillationerna försvann! Offrar alltså en hel mA för att få till detta men OP27 är en seg rackare för den klarar +/-8mA ut (vid +/-15V matning tappar den +/-5V vid RL=600 Ohm vilket blir c.a +/-8mA fast då vid +/-15V matning, vad som händer vid +/-5V matning är mer osäkert)

Oscillationsproblemen tycks således vara borta men trots den extrema osannolikheten att jag skulle ha två helt oberoende fel så tycks jag ha det för "hysteres-problemen" är kvar.

Den gäckar mig nåt otroligt framförallt för att BC-trissan ser mycket fin ut medans BD-trissan ser skit ut, det enda som skiljer dessa är egentligen en hfe-kvot på en faktor två ÄNDÅ är det jätteskillnader på skåpet och jag fattar ingenting.

Lite desperat mätte jag Vbe vid samma ström och den var faktiskt nästan hela 0,2V MINDRE för BD-trissan med andra ord är mina spekulationer om att emitterföljar-trissan i basströmgenereringen skulle få för låg spänning fel för då skulle ju det ju varit BC-trissan som skulle ha gett fel signaler (eftersom det då blir 0,2V mindre att reglera med).

Så felet tycks inte sitta där men på nåt sätt så är uppåtsvep osams med neråtsvep och jag begriper det inte, på skåpet ser det fint ut dvs en triangel upp/ner (kollektorspänning, Ur) för varje trappsteg (basström, Us).

Lite glad är jag ändå att jag lyckades fixa oscillationerna, nu krävs en massa tänka och mäta för att få ordning på hysteres-problemen.

God Jul

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Skriv svar