Bygge av rörradio (FM)

[Spisblinkaren]

Igår hände nåt intressant.

Jag har börjat läsa en bok av Gunnar Markesjö "Elektronrörsförstärkare" (1962).

Fick den för några år sen av en vän och efter jag läst ut en käck liten bok om fåglar tänkte jag att vafan, jag läser den här också.

Känner annars att jag är ganska mätt på elektronrör även om jag naturligtvis vet att jag inte är fullärd, för det kan ingen bli.

Nåväl, jag började på kapitel ett och tragglade på, tidigt stötte jag så på saker jag inte visste.

Visste ni förresten att my ungefär ar lika med kvoten mellan galler-katod kapacitansen och anod-katod kapacitansen?

Mycket intressant!

Något kapitel senare stötte jag på en nästan slentrianmässig kommentar att det finns sätt att utöka bandbredden hos en kapacitivt belastad (som dom alltid är) förstärkare genom att helt enkelt shunta med en spole, i princip.

Ihop med min kunskap om att strömmen i en parallell "tank" är motriktade (därav resonans) så förstog jag plötsligt att man använder resonanta kretsar i en radio för det är enda sättet att förstärka högfrekvens (och undgå Miller-kapacitansen hos nästkommande steg).

Lite slarvigt kan man därför säga att en spole "tar bort" kapacitansen i den förstärkande kedjan.

Så för att designa denna resonanta krets måste man dels ta hänsyn till rörets egna kapacitans (Cak) dels att signalen kommer parallellas med nästkommande förstärkarstegs Miller-kapacitans (Cm=(1+Av)Cag).

Så för att kunna förstärka säg 100MHz måste man applicera en spole som är i resonans med Cak+Cm och när man gör det får man (kaskad-)förstärkning vid den höga frekvensen, men bara då.

Samtidigt undrar jag hur strikt detta är dvs får "tank-kretsen" ha nån bandbredd eller måste den var "High-Q"?

Den borde kunna få vara "Medium-Q" men frågan är hur medium den kan få vara.

Jag planerar 20MHz som bandbredd (för då räcker det med två trimbara avstämda kretsar dvs LO + IN).

20MHz kommer av 88-108MHz, dvs Q är bara runt 100/20=5.

En erfarenhet från mitt gitarrförstärkarbygge (KGA) av alla projekt är annars att resonansfrekvensen är kvadratiska medelvärde av HP-brytfrekvensen respektive LP-brytfrekvensen i en serieresonant krets.

Om frekvensen ses ökande så "ser man" först kondingen sen ser man spolen, på vardera sida resonansfrekvensen alltså (blir uppenbarligen omvänt för parallell-resonata kretsar, aka tanks).

Men om HP/LP är för långt ifrån varandra sker ju ingen riktig kompensation av kapacitansen.

Dock borde inte jätte-Q vara det enda som duger, därför måste viss bandbredd kunna tillåtas.

Frågan är bara hur stort/litet detta Q kan få vara.

MVH/Roger
PS
Jag byggde om försteget till slutsteget (AF) för jag fick dåligt med förstärkning (ECC82) men när jag byggde om det mha en Pentod-Triod (ECF83) fick jag bara runt 50 i förstärkning (pga min envisa användning av Edison Bias, EB) så nu har jag bestämt mig för att bygga om det igen, denna gången med ett ECC83. Anledningen är främst att detta skall bli en "All Triode"-radio (även om ECC82 tyvärr gick bort som likriktarrör, fungerade gjorde det naturligtvis men inre resistansen var för dålig så det kom knappt ut nån spänning redan vid låg utström). Sen har jag beslutat bygga om radions HF-delar något, YD1150 har tidigt påpekat att jag har för långa tampar (över 1dm i vissa fall) och jag vill inte ha det, har kommit på ett knep där jag åtminstone kan halvera den längden samtidigt som pin-accessen blir bättre. Återkommer med rapport.

[Spisblinkaren]

Nu mina damer och herrar ska jag ta tag i nåt lite roligare än Eagle, jag ska bygga klart min rör-radio

Vart var vi nu nånstans, jo sist byggde jag om AF-steget till att involvera en pentod-triod (ECF83) istället för ECC82.

Jag gjorde det för att förstärkningen blev för dålig, nu har jag dock bestämt mig för att bygga med ECC83 istället vilket ger ungefär lika stor förstärkning men främst för att den gör rör-radion till den "Triode Only"-radio jag vill ha.

Naiv som jag var så försökte jag bygga även FW-likriktaren med en triod (ECC82) men detta funkade tyvärr inte pga att inre resistansen är för hög, så jag bytte till två 1N4007 istället, bara trycka ner i sockeln liksom

Det som inspirerar mig till att gå vidare med det här projektet är Gunnar Markesjö's bok Elektronrörsförstärkare där jag plötsligt lärde mig varför man måste ha resonanta steg mellan HF-stegen.

Anledningen är att ingångskapacitansen (speciallt map Miller) är "stor" i ett kaskadkopplat triod-steg, om man bara försöker kaskadkoppla resistivt som t.ex hos en AF-förstärkare spelar det inte så stor roll men om man ska leka med 100MHz spelar det jättestor roll.

Tricket för att få det att fungera är lika trivialt som genialt, man tar helt enkelt hänsyn till ingångskapacitansen hos nästkommande steg redan när man designar resonanskretsen i anodkretsen hos det första steget.

Och iom att anodkretsen blir resonant så "försvinner" betydelsen av nästkommande stegs ingångskapacitans och därmed blir det möjligt att förstärka riktigt höga frekvenser.

Nu ska jag till ICA och köpa mer pilsner

MVH/Roger
PS
Jag har bestämt mig för att byta till ECC83 överlag (förutom PP-drivningen av utgångstrafon som fortfarande kommer att ske mha en ECC82).

[Spisblinkaren]

Jag har kommit fram till att mitt koncept inte fungerar.

Om jag ska få att tankkretsarna fungerar och behålla ett Q på 5 (20MHz bandbredd) så blir motståndet så litet att det inte går att få nån förstärkning.

Detta är fakta.

Som jag ser det har jag bara ett val, jag måste dra ner på bandbredden.

Då undrar jag om jag t.ex kan ha 2MHz i bandbredd (och därmed få upp anodmotståndet en faktor 10 dvs lite förstärkning iaf) samtidigt som jag sniffar av en bandbredd på 20MHz?

Känns som signalen bara försvinner bortanför bandkanterna.

Om den gör det har jag bara ett val kvar, variocap-tuna HF-stegets tank-kretsar också.

Men då har jag ju fyra variocap-tunade kretsar i radion, vill minnas att gamla hederliga radios bara har två (dubbelgangad luftvridkondensator).

Det är i alla fall så här jag kommer göra, min konstruktion är trots allt lite speciell (dubbelgansgad luftvridkondensator räcker kanske om man typ använder Pentagrid Converters eller nåt).

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Jag har nu gjort om min rörradio något.

Jag kunde inte med att bygga nåt jag inte förstog och efter att ha läst Gunnar Markesjö's bok Elektronrörsförstärkare (1962) fattade jag plötsligt att man inte kan kaskad-förstärka hur som helst utan man måste ta hänsyn till nästa stegs ingångskapacitans (Cin + Cmiller) men det roliga som händer när man gör det är att hur hög frekvens som helst, om man säger, kan då förstärkas.

Jag har sedan insett att min topologi inte fungerar ändå, min tanke var nämligen 20MHz (Q=5) i bandbredd för kaskad-steget för att liksom bara förstärka och reläa HF vidare utan fler variocap men jag har kommit på att det fungerar helt enkelt inte så jag har infört två till variocap så totalt har jag nu fyra stycken dvs en vid antenningången (fc), en vid första förstärkarsteget (f1), en vid andra förstärkarsteget (f2) och en vid LO.

Styrsignalen för alla varicap utgår från LO, detta är käckt för LO'ns variocap kommer då få den högsta spänningen varför dess frekvens är högst (ty LO ska ligga 10MHz över fc) samtidigt som de båda andra resonansfrekvenserna dessutom är lägre dvs det finns tom trimpotential ty frekvensskillnaden är relativt stor.

Jag tror faktiskt på det här, nu ska jag bara bygga om AF-delen för jag vill bara ha trioder i min radio, sen ska jag sätta igång med VHF, ett problem är dock hur fasen jag ska trimma in det här för jag har varken 100MHz signalgenerator eller 100MHz-skåp

MVH/Roger
PS
Jag ska nog också dra om dom relativt långa tåtarna för VHF-delen också, just nu är det längre än 1dm från anslutningspunkt till rörpinnar

[Spisblinkaren]

Ikväll har jag uppgraderat AF-delen.

Jag bytte till en ECC83 som förstärkare och splitter.

Tidigare hade jag en ECF83 som förstärkare och splitter där förstärkningen sköttes av pentoddelen och splittern av trioddelen (~ECC82) men även om det är roligt att lite lära sig hur pentoder fungerar så är min dröm en "All Triode Radio".

Nu när jag bestämt mig för att gå över till ECC83 istället för ECC82 (förutom PP-utgångssteget som alltjämt har en ECC82) så kan jag komma ner i en rätt liten strömförbrukning vilket gör att det kanske ändå kan funka med en ECC82 som FW-likriktare, om det nästan funkar kan jag dock tänka mig ett ECC88 istället men rp är ändå mycket större för dessa trioder än för ett likriktarrör så det gäller i så fall att hålla nere strömförbrukningen.

Jag har mätt lite på den nya AF-delen, dessa är mina rultat:
B+: 168V
Ua(V6a)=79V
Uk(V7)=7V/1k2 (ström för PP-steget)
Uo(max, över högtalare på 50 Ohm)=4,8Vpp innan jobbig distorsion av vad jag nyligen lärt mig och ser på skåpet dvs jämna övertoner
Av=10
Po(max)=60mW
Känslighet (läs hörbarhet): ~20mVpp IN (tror och hoppas jag kan generera en FM-demodulerad signal över denna nivå).

Nästa steg, göra om kabeldragningen för RF-delen (dom är så långa idag att jag tigger om problem).

MVH/Roger

[YD1150]

Du bör klämma in lite mer förstärkning mellan blandaren och kvotdetektorn för det finns inget däremellan,
FM mottagare vill ha gott om förstärkning så att steget före kvotdetektorn klipper och tar
bort AM-störningar, det är frekvensvariationen som är intressant (AM hamnar nu i det här fallet på soptippen... )
150kohms motståndet i blandaren (mixer) byter du ut mot avstämd krets / bandpassfilter.
För FM-radio så brukar det vara lagom med 180-230kHz bandbredd på filter.
Analog TV-FM ljud har något mindre bandbredd.

Bifogar en pdf med mätningar jag gjorde på några keramiska filter för 10,7MHz jag hade liggande i lådorna,
så får du ett hum om hur det kan se ut.

Cer filter curves.pdf

[Spisblinkaren]

Du bör klämma in lite mer förstärkning mellan blandaren och kvotdetektorn för det finns inget däremellan,
FM mottagare vill ha gott om förstärkning så att steget före kvotdetektorn klipper och tar
bort AM-störningar, det är frekvensvariationen som är intressant (AM hamnar nu i det här fallet på soptippen... )

Intressant, men det stämmer inte att jag inte har nån förstärkning däremellan, jag har en hel ECC83 (V4b) vad det verkar.

150kohms motståndet i blandaren (mixer) byter du ut mot avstämd krets / bandpassfilter.
För FM-radio så brukar det vara lagom med 180-230kHz bandbredd på filter.
Analog TV-FM ljud har något mindre bandbredd.

Intressant, fast blandaren skall väl kunna hantera alla frekvenser inom FM-bandet så hur ska man då kunna nyttja ett smalbandigt filter?

Eller räcker det alltså att man selekterar ut MF redan där?

För FM och LO når ju blandaren ändå, är det nåt sånt du menar?

Bifogar en pdf med mätningar jag gjorde på några keramiska filter för 10,7MHz jag hade liggande i lådorna,
så får du ett hum om hur det kan se ut.

Trevligt, tackar för detta.

Annars har jag trimmat AF-delen idag.

Jag har även tagit fasta på att jag i slutändan gärna vill ha en triod som FW-likriktare (troligtvis ECC88) så jag gjorde om slutsteget till ett i det närmaste Klass B, har nu en strömförbrukning på bara runt 1mA/rörhalva.

Fast jag får inte nån riktig fason på AF-delen, det distar och det gör det ganska tidigt.

Jag har lyckats trimma den lite genom att byta anodmotstånd för förstärkarröret (V6a) så nu är utspänningarna från splittern (V6a) nästan symmetriska.

Det verkar emellertid inte gå att få nån riktig ordning på konceptet för det går tydligen (precis mätt) gallerström in i splittern och det tycks bero på att dess Vgk är ungefär noll Volt, om jag bara kunde få till nån enstaka Volt i negativ bias så skulle distorsionen försvinna, är min bedömning.

Men ECC83 tycks inte vara lämpad för "Cathodyne"-koppling som jag och Williamson kallar den, tricket tycks annars vara att man väljer likadana anod och katodmotstånd och får då en fiktiv Imax som B+/(Ra+Rk) som sedan stryps något med direktkopplingen från förstärkarröret för att på så sätt provocera fram en negativ bias (där gallerströmmen är i det närmaste noll).

Men jag får i det närmaste Vgk=0 och sätter man 1k i serie med splitterns galler och mäter differentiellt över motståndet så kan man tydligt se hur det går flera milliampere i gallerström vid den punkt då förstärkeriet börjar klippa och låta illa.

Fast det finns andra saker med min trimning som jag är nöjd med, framförallt är känsligheten (för hörbarhet) ganska god dvs endast 5mVpp och om bara kvotdetektorn kan kräma ur sig det så kan jag höra stationen.

Tror att jag anser mig klar med AF-delen nu, nästa steg blir att försöka minimera kabellängderna hos RF-delen som du så tacksamt har påpekat är ett onödigt problem, dock kommer tåtarna bli rätt långa ändå men jag ska göra allt för hålla nere deras längd så mycket det går.

Bifogar senaste schemat.

MVH/Roger

[YD1150]

Utsignalen = mellanfrekvensen från blandaren är konstant på 10,7MHz +/- modulationen.
Direkt efter blandaren (ersätt 150kohm med en resonanskrets) så filtrerar du ut det du vill ha.
Du behöver inte bombardera MF-förstärkaren med oönskade signaler. "FM och LO" måste givetvis nå
blandaren, du filtrerar ut den stationen du vill lyssna med filter mellan antenn och blandare.

Lyckas du få till att avstämningen på ingångsteget ligger hela tiden 10,7MHz lägre
än lokaloscillatorn så är det bäst, men då ska man få flera resonanskretsar att följas åt = "tracking".
Det ger en del pyssel.....

Hur mycket spänningsförstärkning ger en 1/2 ECC83 vid 10,7MHz?
Ska du ha avstämda anodkretsar på ingångssteget?
Blir det dubbelt avstämt som du har ritat det nu?
Stämmer du av dem med rörkapacitansen? "Ca-k"
10kohm motstånden som sitter parallellt med spolen i anodkretsen skulle jag ha tagit bort.

Vid höga frekvenser så är inte ett rör rent kapacitivt (på styrgallret) längre som vid
audiofrekvenser utan det blir en resistiv del som sjunker ju högre frekvensen blir, den belastar i sin tur resonanskretsen
och sänker Q-värdet. Har med elektronernas löptid (tiden för en elektron att färdas från katod till anod),
rymdladdningen(?) och frekvensen på signalen som ska förstärkas.
När periodtiden på insignalen börjar närma sig löptiden så händer det saker som du får läsa mer om i en lämplig bok!

En Philips E186F långlivspentod som jag testade med på 455kHz, med avstämd anodkrets och högohmigt
på både in och utgång gav en spänningsförstärkning på lite drygt 60dB ~1000ggr med ett enda rör!
En triod kommer inte i närheten av det.

[Spisblinkaren]

Utsignalen = mellanfrekvensen från blandaren är konstant på 10,7MHz +/- modulationen.

Intressant trots basal information.

Direkt efter blandaren (ersätt 150kohm med en resonanskrets) så filtrerar du ut det du vill ha.

Ska jag dubbel-filtrera MF då, eller?

Eller räcker det med MF-filter enbart i blandaren?

Du behöver inte bombardera MF-förstärkaren med oönskade signaler. "FM och LO" måste givetvis nå
blandaren,..

Låter rimligt.

...du filtrerar ut den stationen du vill lyssna med filter mellan antenn och blandare.

Ja, filtreringen är just nu "rak" dvs det sitter tre LC-kretsar i serie innan blandaren, alla filtrerar för FM.

Tycker jag måste göra så för att få gain (och eliminera Miller) i HF-förstärkarna.

Lyckas du få till att avstämningen på ingångsteget ligger hela tiden 10,7MHz lägre
än lokaloscillatorn så är det bäst, men då ska man få flera resonanskretsar att följas åt = "tracking".
Det ger en del pyssel.....

Jag har redan upplevt tracking-problemet för första gången i mitt liv i samband med min "JFET-radio", lyckades inte ens tracka två LC-kretsar (LO & FM), nu ska jag tracka två LC-kretsar till

Hur mycket spänningsförstärkning ger en 1/2 ECC83 vid 10,7MHz?

Så länge man kompenserar för Miller (och Cgk) så inbillar jag mig att man kan få ut fulla "AF-förstärkningen" dvs 100ggr, men det kanske är fel?

Ska du ha avstämda anodkretsar på ingångssteget?

Jag måste det för annars får jag ingen förstärkning ty induktanserna måste var mycket små för att passa Miller, variocap och trimmers och då blir reaktansen liten vilket medför låg eller ingen förstärkning, eller har jag tänkt fel?

Blir det dubbelt avstämt som du har ritat det nu?

Nej, det blir trippel-avstämt

Stämmer du av dem med rörkapacitansen? "Ca-k"

Nej, Cak har jag helt missat

10kohm motstånden som sitter parallellt med spolen i anodkretsen skulle jag ha tagit bort.

Men hur ska jag då "på förhand" veta Miller-kapacitansen som ju är avhängigt spänningsförstärkningen, Av?

Vid höga frekvenser så är inte ett rör rent kapacitivt (på styrgallret) längre som vid
audiofrekvenser utan det blir en resistiv del som sjunker ju högre frekvensen blir, den belastar i sin tur resonanskretsen
och sänker Q-värdet. Har med elektronernas löptid (tiden för en elektron att färdas från katod till anod),
rymdladdningen(?) och frekvensen på signalen som ska förstärkas.
När periodtiden på insignalen börjar närma sig löptiden så händer det saker som du får läsa mer om i en lämplig bok!

Intressant, gissar att du snackar om SWR?

En Philips E186F långlivspentod som jag testade med på 455kHz, med avstämd anodkrets och högohmigt
på både in och utgång gav en spänningsförstärkning på lite drygt 60dB ~1000ggr med ett enda rör!
En triod kommer inte i närheten av det.

Intressant men när/var behöver jag den förstärkningen i mitt radio-embryo?

Tack YD1150 för detta mycket intressanta och mycket trevliga inlägg!

MVH/Roger
PS
Jag har en del rör och jag gillar att ha gm, my och rp uträknat för samtliga rörtyper så dom pentoder som sällan hade my uträknat i datablad räknade jag ut my för, det "värsta" röret jag har är EF80 med ett my på hela 6250! Det är knappt Darlington-trissor klarar det (även om det då handlar om strömförstärkning, förstås) och en ensam FET kommer inte i närheten. Fast denna höga my kan aldrig användas i den resistiva praktiken MEN om man nyttjar BJT-strömgenerator i anodkretsen tror jag att man kan nyttja den. Slutligen, förstärkning hos pentoder har jag precis lärt mig är mer eller mindre exakt lika med gmRa, väldigt käckt och det beror helt enkelt på att Ra<<rp, för trioder måste man dock använda den exakta formeln (ty Ra~rp) och kan du inte den kan ju du slå upp den i nån bok

[hcb]

>Intressant, gissar att du snackar om SWR?

Nej, det tror jag inte. Jag kan inte alla detaljer, men vad löptiden beträffar så ställer den till det om signalen på gallret varierar snabbare eller i samma storleksordning som den tid det tar för elektronerna att ta sig från galler till anod. Ojmr är "Lighthouse"-rör ett försök att minimera löptiden, men til syvende og sidst begränsas den av det fysiska avståndet mellan elektroderna.

[Spisblinkaren]

Hej hcb!

Intressant att höra!

Låt mig få göra en amatörmässig bedömning av löptiden.

\(Ek=qU=\frac{mv^2}{2}\)

\(v=\sqrt{\frac{2qU}{m}}\)

\(t=d/v\)

d för noval-rör~2mm, U~200V

dvs

\(t=d \sqrt{\frac{m}{2qU}}\)

som ger t=240ps, inte speciellt lång tid

Om detta t motsvarar T för frekvensen så blir frekvensen runt 4GHz.

100MHz är en fyrtiondel av detta och torde inte påverkas nämnvärt, är min analys.

Men det intressant att se att för låga spänningar blir löptiden längre och det är rätt sällan dom biaseras så högt som 200V.

Kul uträkning det här, fick tänka lite men jag tror jag fått det rätt.

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Nya mätdata:

Införde ett anodmotstånd för förstärkarröret (V6a) på 4M7 istället för 1M5 för att lite desperat försöka strypa splittern (V6b) så att den ger negativ Vgk istället för 0 som innan, fick till -0,3V som ju alltid är nåt.

Anodspänningen för förstärkarröret är nu nere i 43V, inte speciellt stor sänkning när anodmotståndet ökats med hela 3ggr men detta har att göra med min Edison Bias (EB) som fixerar rörets galler till en viss potential så vad som händer när man ökar Ra är bara att man åker utmed samma Ug vilket ger liten Ua-förändring trots stor Ra-förändring.

Sen är följande testat:
1) BW: 50Hz-3kHz (Hahn nättrafo som utgångstrafo, obs)
2) 25Vpp in på V6b=>6Vpp ut (med massor av dist, men ändå indikerar det möjligt spänningssving)
3) 12Vpp in på V6b=>4Vpp ut (ingen synbar eller hörbar dist)
4) Input i fallet 3) är 24mVpp
5) Hörbarhet: 2,8mVpp (borde räcka för kvotdektorn)
6) Vgk(V6b)=-0,3V
7) Va(V6a)=43V (vilket är lite lågt för en ECC83 att kunna jobba med, rimlig maximal sänkning av Va~20V dvs 40Vpp max)

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Nu har jag gjort mina allra sista trimningar av AF-delen, jag har lärt mig massor och är nöjd.

Vad jag till slut gjorde var att jag ökade Ra och Rk med en faktor 3, detta gör nämligen att arbetspunkten lättare förskjuts när man stryper V6b (tänk horisontell lastlinje).

Så mha Ra=Rk=220k så får jag nu en Vgk på -1,4V (med Ra hos V6a på 1M5).

V6b har sedan galler-resistanser till backe på 1M och jag begriper inte varför inget så kallat "build-out"-motstånd krävs vid katoden.

För 220k i anodkretsen ger en utgångsresistans på runt 220k medans 220k i katoden ger en utgångsresistans på runt 3k bara.

Så när dessa "källor" belastas med 1M hos V6b så borde anodens spänning vara typ 20% lägre än katodens, men se det är den inte och bästa matchningen av PP-spänningen tycks man få utan "build-out", mycket knepigt.

Får förresten ut förväntade 6Vpp nu även om det distar rätt rejält (4Vpp ser dock bra ut).

Nåväl, såhär kommer jag att köra.

I morgon ska jag städa bland RF-lödstöden och kablarna, kortast möjliga kablar gäller.

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Nu har jag justerat mitt schema något.

Jag tycker YD1150's tips om att lägga in ett MF-filter redan vid blandaren är genialt!

För, som han typ säger, varför skicka in en massa annan skit i MF-förstärkaren?

Kruxet är att komma på det här för man tycker ju att en blandare måste hantera "alla" frekvenser och om man stryper för MF kan den bara hantera MF men detta är inte sant tror jag mig nu förstå för det som är själva poängen med blandaren är att den ska generera just MF, så varför inte passa på och filtrera bort all annan "skit"?

Sen att det blir dubbel-avstämt pga MF-förstärkaren, det gör faktiskt inget för trimningen är en engångstrimning dvs i blandaren trimmar man in MF (den liksom bara poppar upp om den dels finns dels om man har rätt förhållande mellan FM och LO) och i MF-förstärkaren gör man sedan samma sak.

Jag har förresten kommit på en rolig sak, mitt 30MHz-skåp är inte en sån stor begränsning för 100MHz som jag först trodde, det är rimligt att anta 20dB/dekad i roll-off så vid 100MHz har man då så mycket som -10dB kvar, visst man har inte rätt nivå men man kan nog SE signalen, man kanske inte ens kan mäta periodtiden MEN den kommer fortfarande synas dvs den kan detekteras vilket ju faktiskt är allt jag behöver dvs se om signal finns eller inte finns.

Sen har jag kommit på en annan rolig grej, man kan bygga en 100MHz-tespinne mha en DIL14 kristall-oscillator och en typ "spik", vi snackar ju nu om så små nivåer så att det borde räcka med min höga resistans till backe och ett pet på ingångskretsen med denna testpinne för att sedan kunna mäta på signalerna längre in i radion, vad tror Ni?

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Jag har nu bestämt mig för att göra såhär:

Jag börjar med att återinföra rör-likriktare modell ECC88, när jag gör detta måste jag sätta ett motstånd i serie med 12V-heatern (6V/0,365A=16~15 Ohm) ty ECC88 är ett 6,3V-rör, har inget i mina hyllor men kan finnas i min flyttkartong i badrummet

Jag tror sedan att max strömförbrukning hos radion kommer att bli mindre än 10mA, slarvigt räknat kan man då skatta att tappet (från nuvarande SS-likriktning, 170V) blir ungefär 3k*10mA=30V så kanske jag ändå får nånstans runt 140V med ECC88.

Slutligen, det är bäst att införa detta nu för annars blir det inte gjort (bl.a för att "radion" måste vändas uppochner).

Sen har jag som sagt bestämt mig för ganska stora förändringar map kabeldragningen för alla RF-rör (detta är på tips tacksamt tips från YD1150), på bussen idag kom jag på att jag faktiskt kan montera ett 5-poligt kopplingsstöd i samma skruv som det andra 5-poliga kopplingsstödet sitter (matning + dito filtrering), sen borrar jag 3mm-hål (efter att jag automatkörnat så att inte borret driver iväg) för varje tåt, på så sätt kommer dom också ifrån varandra lite och kopplar inte lika kraftigt kapacitivt som dom skulle göra om dom gick upp i ett och samma hål (som dom gör nu).

Det kan tyckas konstigt att jag plötsligt får plats med alla färgglada kablar i ett 5-poligt kopplingsstöd när jag tvingades nyttja 7-poligti original MEN de flesta katoder ska rätt ner i backe så de kan dras ihop till mittenstiftet dvs jag behöver bara 5-poliga kopplingsstöd (undantaget är blandaren, där får en tåt hänga i luften).

På bussen bestämde jag mig också för att bygga radion bakifrån och fram dvs nästa steg är kvotdetektorn (KD) som dessutom är bra att få ordning på (och förståelse för) för idag fattar jag ingenting om dess funktion

Eftersom jag gillar "Learnin by Doing" så kommer jag experimentera vilt med KD liksom jag varit ganska vild med experimenterandet av AF-delen.

En sak måste dock först fixas och det är en FM-modulerad 10MHz och då går genast kristall-oscillatorer bort (ty de kan inte moduleras) samtidigt som jag funderar på en JFET-Hartley (som jag byggt innan, dock måste den frekvenskorrigeras) med Variocap vars spänning moduleras av en entransistor-oscillator (som jag tidigare försökt bygga men inte fick nån fason på).

Jag kommer bygga denna i form av en "penna" med en "spik" och eftersom jag behöver dylikt för 100MHz (där kan jag dock få använda kristall-oscillator) också så drömmer jag lite om en DIL14+"komponentadapter med stift" så att man kan byta mellan FM-test och MF-test med samma penna, tänker mig ett 9V-batteri fastspänt i en smal bit veroboard.

MVH/Roger
PS
Bifogar senaste schemat så att Ni kan se de nya värdena i AF-delen.

Börjar annars luta åt att byta PP-röret (ECC82) till en ECC88, det visar sig nämligen att RL råkar vara optimalt (dvs 2rp) för ECC88 samtidigt som detta i sig innebär högre förstärkning (typiskt 3dB) förutom att my är nästan dubbelt så stor och ger ytterligare typ 6dB, jag får alltså nästan 3ggr högre förstärkning med ECC88 och förmodligen får jag bättre HF-respons ut till högtalaren också ty nättrafon tycks vara ganska kapacitiv, enda nackdelen är att jag måste införa ett 15-Ohms motstånd i heatern för att dra ner den från 12,6V till 6,3V.