Bygge av rörradio (FM)

[Spisblinkaren]

En rak mottagare kräver att ALLA filter är avstämda för exakt rätt frekvens.

Självklart men tack för att du påminner mig.

Iofs ingen dum idé, då kan du trimma den för t.ex. P3 och för all framtid slippa frestas att höra reklamkanalernas skval

Helt klart fördelaktigt

Hur "rent" rörbaserat måste bygget vara? Filter som synkas med varanda blir åtminstone klart billigare att bygga om det är okej att blanda in varicap-dioder.

Intressant frågeställning faktiskt. Vet inte riktigt. Mitt mål är nog främst att förstå vad som faktiskt händer i radion. Jag vill förstå hur demodulatorn fungerar (jag skulle egentligen vilja förstå hur Mixern och LO:n fungerar också...). Jag vill linda alla spolar. Jag vill förstå hur stora spolarna ska vara. Jag vill förstå hur spolarna bör lindas. Vad jag sen applicerar för typ av kapacitans över dom för att kunna trimma dom känns i nuläget sekundärt. Huvudsaken är förståelsen av alla led ner i djupaste teori.

Fast att satsa på en rak mottagare är nog lite för fuskigt. Samtidigt antyder du att man elektriskt kan styra samtliga filter och därmed kunna lyssna på valfri kanal inom FM-bandet. Har jag förstått det rätt då?

Det är i så fall nåt att betänka

[MiaM]

Jag har ingen erfarenhet av radiomottagarbygge, så ta det jag skriver med en nypa salt.

Det jag tänker på är att idag kan man bygga diverse "trolleri" för att driva varicap-dioder här och var i en rak mottagare och på så sätt få alla filter att följa varandra bättre/enklare än på den tiden man hade en radda mekaniskt ihopkopplade vridkondingar på en tuning-axel.

Fast då blir det ju ytterligare fusk som inte lär vara rör om det ska gå att kalibrera karaktäristiken på varje filter separat, åtminstone om det ska vara mer än varicap-spänning för max/min frekvens. (Det kanske iofs räcker att trimma så?).

Värt att tänka på är att filtren måste vara mycket brantare (i förhållande till frekvensen) i en rak mottagare än i en super, helt enkelt eftersom "x dB per oktav" på själva filtrets frekvens ger en karaktäristik som är mycket brantare relativt ingångsfrekvensen om det är en super än om det är en rak mottagare. ("Halva frekvensen" för filtren i en super blir ca 5Mhz under mottagen frekvens, "halva frekvensen" för filtren i en rak mottagare blir omrking 50Mhz. Alltså måste de väl vara sisådär tio gånger brantare).

Det är nog bättre med en super trots allt

[Spisblinkaren]

Att det (i stort sett) inte görs transistorförstärkare med utgångstrafo är väl för att utgångstrafon är den komponent som försämrar ljudet mest i en rörförstärkare?


Det har faktiskt funnits transistorstärkare med utgångstrafo. Dels i transistorerns barndom så fanns det bara PNP-transistorer och då användes utgångstrafo av samma skäl som i en rörförstärkare. Det är anledningen till att det kan låta rätt risigt om en transistorradio från transistorernas barndom. Dels användes utgångstrafos i några få bilstereoslutsteg nån gång under 80-talet för att få högre effekt utan att behöva ha switchnätdel. Det tog inte lång tid innan switchnätdelar i bilstereoslutsteg blev billigare, och de lät ju också bättre...

Det visste jag inte. Dock visste jag att det bara fanns (Germanium) PNP-transistorer i transistorernas barndom. Det var längesen jag konstruerade en utgångstrafo nu. Jag tycks ha glömt teorin bakom dom. En viktig parameter var dock rp hos rören. En annan var naturligtvis lasten, RLaa

Detta gäller för PP (fick slå upp i husguden Williamsons artikel):

LF:
1) wL>2rp//RLaa

HF:
2) wLl<2rp+RLaa (om problemet hos utgångstrafon är en läckinduktans, Ll)

3) 1/wCi>2rp//RLaa (om problemet hos utgångstrafon är en interlayerkapacitans, Ci)

Jag antar stora rp (>>RLaa) för transistorer/pentoder (små för trioder):

1b) Om rp är stort så blir det RLaa som bestämmer induktansen L och därmed LF.

2b) Om rp är stort och vi har ett läckageproblem så blir det rp som styr och Ll kan vara stort (för god HF)

3b) Om rp är stort och vi har ett kapacitansproblem så blir det RLaa som styr och Ci måste vara litet (för god HF)

Konstigt, jag ser inga problem med att transistorer inte skulle kunna driva en PP-trafo.

För om 1 & 3 skulle gälla så betyder det att låg last (RLaa) ger bra prestanda både uppåt och neråt.

Jag kan meddela att min senaste misslyckade utgångstrafo var av den typen.

Kanske jag ska leta efter ett transistorpar som gillar 10k som last?

Ännu ett kul projekt

MVH/Roger

[Electricguy]

Hehe jo jag har haft en gammal radio med Germanium trissor i, som hade utgångstrafo. Och, ja, det lät rätt så mulligt.

[Spisblinkaren]

Har precis försökt bygga en Hartley-oscillator mha en J-FET (BF245A) kopplad precis som röret i schemat.

Jag handlindade två spolar på ett 4mm borr. Ena spolen blev på tio varv (kopplades till backe), den andra blev på åtta varv.

Monterade sedan en 10nF konding rätt över spolarna och tänkte att då blir frekvensen tillräckligt låg för mitt skåp (<20MHz).

Jag mätte upp bias (Idss=6mA) och ställde in så att den var typ hälften över drain-motståndet och hälften över transistorn samt matade allt med 16V.

Hur mycket hände tror ni?

Just det, absolut ingenting

Det roliga med det här är att jag har mycket dålig koll på varför saker svänger överhuvudtaget. Ämnar ta reda på och förstå det ordentligt. Jw kan man dock trots allt...

MVH/Roger
PS
Induktanserna på spolarna borde vara runt:

L=my_0*N^2*A/l_m=4pi*10^(-7)*10^2*pi*0,004^2/4/0,01=0,16uH

och parallellt med kondingen ovan (10nF) borde det ge en frekvens runt

fo=1/SQRT(LC)=1/SQRT(0,3*exp(-6)*10*exp(-9))=18MHz

Detta är allt jag vet

[YD1150]

10nF låter mycket för 18MHz

Mer induktans och mindre kapacitans!

Tar med schemat på en VCO för ca 4MHz.

4MHz VCO.jpg

BF545 är mer eller mindre en SMD variant av BF245.
Avtappningen på spolen L22 i schemat kan vara ungefär 4-10%
av det totala antalet varv i spolen. Räknat från jordanslutningen "1" på L22.

L22 har en induktans på ca 6,4uH, "C" ca 200pF ger "F" ca 4,5MHz.
Tänk på att linda tråden åt samma håll hela tiden.

[Spisblinkaren]

Nu har jag försökt bygga Hartley-oscillatorn med inspiration från ditt tips.

Bifogar schema.

MEN jag får den inte att svänga.

Vad gör jag för fel, tror du?

MVH/Roger
PS
Är speciellt konfunderad över 22pF-kondingen (2,2pF endast i ditt schema) och dioden. Vad gör de för nytta?

[YD1150]

Det saknas " 2*pi " i frekvensformeln.

f = 1 / ( 2 * pi * sqrt ( L*C ) )

med 1,5uH och 150pF blir f ca 10,6MHz.

En snabbformel är f = 159 / sqrt(L *C), där L är i uH, C i pF och f blir i MHz.

Dioden gör att signalen inte går mer positivt än 0,7V.
Finns säkert någon vetenskaplig förklaring varför den finns där, måste kika i en bok i så fall.
Oscillatorn kommer att svänga igång utan dioden.

Har du någon ferritkärna i spolen ( som går att skruva upp och ner )? Eller är spolen luftlindad?
Du kanske får höja avtappningen på spolen till 3-6 varv?
Återkopplingen kanske är för svag för att den ska svänga igång som den är nu?

[Rolf Zetterberg]

Förklaring till dioden(s112):
http://books.google.se/books?id=PNnJnWM ... &q&f=false

[SM7CZR]

Gäller inte rörbygget nu längre?

[Electricguy]

Det verkar inte som det..

[Spisblinkaren]

Jodå, men det är mycket enklare att testa med J-FET!

Kom ihåg att rör och J-FETs kan biaseras på samma sätt.

Jag testbygger bara mao!

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

Det saknas " 2*pi " i frekvensformeln.

f = 1 / ( 2 * pi * sqrt ( L*C ) )

med 1,5uH och 150pF blir f ca 10,6MHz.

En snabbformel är f = 159 / sqrt(L *C), där L är i uH, C i pF och f blir i MHz.

Dioden gör att signalen inte går mer positivt än 0,7V.
Finns säkert någon vetenskaplig förklaring varför den finns där, måste kika i en bok i så fall.
Oscillatorn kommer att svänga igång utan dioden.

Har du någon ferritkärna i spolen ( som går att skruva upp och ner )? Eller är spolen luftlindad?
Du kanske får höja avtappningen på spolen till 3-6 varv?
Återkopplingen kanske är för svag för att den ska svänga igång som den är nu?

Såg nu att jag läst Physics Handbook fel. Ditt uttryck för fo är riktigt.

Bifogar en bild på arrangemanget.

Spolen är mycket riktigt luftlindad.

Skall prova andra tappningar (än ~10%).

Jag har kopplat som tidigare bifogat schema. Enda skillnaden mellan ditt schema och "Rolf's" är nu zenern över Drain. Fattar inte alls vad man ska ha den till.

Dessutom skumt med dioden. Vad då positiv biasering (enligt Rolf's länk)?

J-FETs ska ju biaseras negativt...

Med Vcc=9V, Ra=1k och Rk=220R får jag 6V över Drain och 0,5V över Rk. Transistorn borde då kunna jobba obehindrat upp och ner men INGET händer. Allt jag får ut på Source är 0,5V (dvs U(Rk)). Inga efterlängtade svängningar alltså.

Jag har i senaste testet testat hela 40%-taps av spolen.

Antar spolen är för liten för C/L ska tydligen vara högt (dock blir C/L i praktiken <<1, väl?).

MVH/Roger

[SM7CZR]

Verkar vara många kortslutna varv i den spolen
Vilken frekvens har du tänkt dej?

[Spisblinkaren]

Success!

Idag bytte jag på din inrådan till isolerad tråd på spolen, klippte lite i den runt 5 varv (av 20) samt lödde dit en tåt.

Luftlindat hände inget.

Men sen tog jag desperat fram ferritstaven jag hade lindat spolen runt och körde in den i spolen.

Plötsligt började det oscillera!

Men mycket instabilt dvs bara ibland.

Fipplade en hel del tills jag fick det stabilt.

Bifogar oscilloskopbild (Y=0,5V, X=0,5us).

Räknar man rutor blir det runt 2,5MHz!

Häftigt som fan!

Nu återstår "bara" att försöka begripa varför det svänger.

Apropå det så sög dioden. Med dioden var amplituden knappt en volt, utan dioden nästan 4V (Vcc>8V). Dessutom var distorsionen minst lika bra utan diod. Slutligen underlättar detta faktum mitt rör-bygge!

MVH/Roger