Bygge av transistortestare

farskost
Inlägg: 454
Blev medlem: 17 april 2006, 19:55:21
Ort: Mölndal

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av farskost »

Hur blir du om du genererar triangeln med signalgeneratorn i stället? Samma fenomen eller löser det något?
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Mycket bra ide, tack farkost!

Jag är dock lite före dig för jag kom precis på att det kanske kan vara hysteresen i Schmitt-Inverteraren (40106) som ställer till det så jag är precis på väg att byta till 4069 istället även om jag tror HC04 också funkar men det som jag tror gäller är alltså INGEN hysteres.

Jag kanske inte får löst sakerna på det här sättet men det är ju helt klart en fördel om svepet (Ur) är symmetriskt för om inte annat så kommer olinjära influenser/komponenter hanteras lika.

MVH/Roger
PS
Jag har nu specialstuderat astabila multivibratorer och två inverterare av godtycklig sort i serie tycks enligt min litteratur fungera och man kan till och med styra d-c med ett par diod+motstånd, tyvärr nämns inget om min kända variant (relaxationsoscillator tror jag den kallas) även om jag hittar ett exempel i databladet för 40106, dock visar dom inte båda tiderna utan bara uttrycket för totaltid. Jag är emellerrtid ganska övertygad om att olika/lika d-c kan fixas även för 40106 för det gäller bara att göra den längre tidskonstanten lite kortare med en diod+motstånd parallellt med ordinarie motstånd, typ.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

På farkost's tips (för jag kunde inte så enkelt byta krets som jag trodde ty patchad iom med egen Eagle-tabbe) så införde jag triangel med hjälp av min signalgenerator (fick nytta av DC-offset för första gången sen jag köpte den för typ tre år sedan).

Resultatet var nedslående.

Förbättringen, om den ens fanns, var marginell.

Mitt problem har alltså inte med triangel-asymmetrin att göra vilket lite var vad jag faktiskt trodde.

Nåt annat lurt är det och det är både strömberoende (ty värre ju högre upp i I/V man kommer) och spänningsberoende (ty värre ju högre spänning man rampar upp till).

Vad är detta?

MVH/Roger
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
farskost
Inlägg: 454
Blev medlem: 17 april 2006, 19:55:21
Ort: Mölndal

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av farskost »

Okej, då vet vi att fenomenet uppstår uppströms från Ur. Finns det någon ny punkt närmare DUT där du kan koppla in signalgeneratorn för att se om fenomenet uppstår före eller efter den punkten?
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Tack för dina tips, farkost!

Nej, egentligen inte men jag skulle kunna koppla ur buffer-bas och koppla in FG (funktionsgeneratorn) där istället (för jag får inte ut 100mA ur FG, tror jag), då går jag förbi två opampar som normalt inverterar två gånger och ger mig möjligheten att justera amplituden hos Ur ut mot DUT.

Jag har nyligen testat vad som händer om man inte har nån DUT och bara kör, fallande flank hos Ur blir aningen korrupt modell spegelvänt S men detta hade jag faktiskt räknat med, det är dock intressant att se hur flanken rätar ut sig när jag kopplar in en DUT, uppåt sourceas alltså ström från buffersteget med låg utgångsresistans medan neråt så sinkas "inget" via buffersteget utan sinkningen sköts av lasten dvs DUT, därför blir det olika.

Fallande flank blir ännu värre om man krämar på i kapacitans (2u2) över bufferstegets utgång relativt jord, faktum är att hela trekanten blir då att se ut mer som en "hajfena" än en trekant när lite kapacitans över buffersteget testas.

Jag har också testat att leka lite med DC-offset, vi har ju konstaterat att 2Vbe måste överstigas av drivande trekant för att det skall kunna gå nån ström ut ur det "passiva" buffersteget så jag lyfte nu basens bias till 1,4VDC och fick mycket fin trekant utefter buffersteget.

Trots "perfekt" trekant får jag dock ingen bättre signal, problemet är nåt gäckande annat.

MVH/Roger
PS
FG är ett 50-Ohm system och det ger 10Vp nånstans, 10Vp/50 Ohm är 200mA så jo, det kan gå att gå förbi buffer med Fg, då kan jag komma ännu närmare DUT, jag kan tom koppla in mig på DUT's kollektor-kontakt på panel. För övrigt vill jag tacka dig för att du indirekt lärt mig att nyttja min FG vad beträffar DC-offset.
Användarvisningsbild
rvl
Inlägg: 5720
Blev medlem: 5 april 2016, 14:58:53
Ort: Helsingfors

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av rvl »

Jag läser farskost som färskost (färsk ost, men kanske det ska vara fars kost???). Men sannolikt inte farkost, som roger fastnat för. Sorry för lite off topic.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag är tydligen mer än bara datadyslektiker :D

MVH/Roger
farskost
Inlägg: 454
Blev medlem: 17 april 2006, 19:55:21
Ort: Mölndal

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av farskost »

Farskost ska läsas som inversen av gammal ost :)

Har du lyckats klargöra om fenomenet uppstår i hur spänningen över DUT genereras eller om det uppstår i mätningen av strömmen? Kan du koppla på oscilloskopet direkt på DUT och se om asymmetrin uppstår drivningen? Genererar du signalen med signalgeneratorn och lägger den på ena kanalen och spänningen över DUT på andra borde du kunna se om formen är lika i båda riktningarna.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

farskost skrev:Farskost ska läsas som inversen av gammal ost :)

Har du lyckats klargöra om fenomenet uppstår i hur spänningen över DUT genereras eller om det uppstår i mätningen av strömmen? Kan du koppla på oscilloskopet direkt på DUT och se om asymmetrin uppstår drivningen? Genererar du signalen med signalgeneratorn och lägger den på ena kanalen och spänningen över DUT på andra borde du kunna se om formen är lika i båda riktningarna.
Intressant kommentar, tack!
Har du lyckats klargöra om fenomenet uppstår i hur spänningen över DUT genereras eller om det uppstår i mätningen av strömmen?
Eftersom jag infört "perfekt" trekant med hjälp av ditt förslag och problemet består samtidigt som trekanten är fullständigt odistad över DUT (läs kollektorspänningen) så räknar jag härmed bort trekanten (Ur) som anledningen till problemet.

Jag har idag spånat på varför BJT mäter sämre än MOS, båda har problemen men MOS har det inte lika mycket, styrningen av MOS är dock mer enkel och rättfram än strömgenereringen för BJT.

Jag har nu testat 1k som Rbe och det blev inte perfekta streck, jag har nån slags självsvängning i början av svepen.

Testar att införa Cbe på 1nF, det blir värre men problemet blir tydligare.

Sista bilden tycker jag dock är mest intressant, jag har då alltså 1k som Rbe (i stället för DUT) och mäter på "basen" ty jag kan inte mäta på emittern då basströmmen är för liten för min upplösning (som är 10mV medans jag kör 0,5mA i 1 Ohm max), studerar man bilden så ser man först det spegelvända S:et vad beträffar fallande flank hos trekanten (Ur, som är bortkopplad i detta scenario) ty bufferteget kan bara sourcea och eventuell kapacitans kan då inte sinkas speciellt när DUT är bortkopplad..., sen ser man faktiskt hur åtminstone det översta steget inte är riktigt plant, jag uppskattar det oplana till 0,05DIV/8DIV dvs <1% men om man då ser till mina hysteres-problem så är dom typ 0,2DIV/8DIV dvs >2% vilket dock är en rätt nära tillfällighet(?).

Det som mest är intressant är att översta trappsteget (Us) INTE är helt plant, det borde inte vara så och därmed börjar jag fundera på om min avkoppling är för dålig, kanske jag tom använder fel kondensatortyp ty dom flesta avkopplingarna är gjorda med keramiska multilayer från Murata medans några få är gjorda med polyester från Panasonic, ALLA kretsar är dock avkopplade.

MVH/Roger
PS
Problemet med ringningarna hos de resistiva svepen förstår jag inte heller, de borde vara en serie "perfekta" streck ovanpå varandra, nu är dom inte ens riktigt i fas tydligen. Dock kan ringningarna ha med långa ledare att göra samtidigt som dom ju ringer en liten bit in på svepen :humm:

Hysteresen blir större av två anledningar och det är när kollektorströmmen ökar ELLER när kollektorspänningen ökar vilket dock förmodligen är samma sak dvs problemet ökar när strömmen ökar, dock ökar JU inte kollektorströmmen nämnvärt efter en viss Vce :humm:
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Jag har kommit på en sak.

Dom mycket små skillnaderna i steget vid upp/ner kan ha att göra med för dålig avkoppling/stabbning, speciellt noterar jag nu att samma steg-skillnad finns redan från hjärtat i systemet (KTI) dvs där steget (Us) faktiskt genereras!

På detta kan man sedan lägga hfe som multiplikator och problemet blir "stort".

Det syns alltså knappt vad beträffar själva basströmmen men gånger hfe syns det.

Så jag måste få dom här stegen raka och fina, en anledning till att dom inte är det kan vara att jag tyckte jag var fiffig när jag konstruerade en egen "LDO" fast naturligtvis av sämre än kommersiell kvalitet men jag tyckte den skulle kunna funka, denna LDO styr sedan spänningen för speciellt räknaren där jag efter räknaren alltså R2R-omvandlar till analog steg-signal (Us).

Observera att själva matningsspänningen för räknaren MÅSTE vara stabil för annars blir det ojämna steg, sen kan man dock fråga sig varför men jag tror att det har med integrationskondingen att göra för när den laddas upp så sugs det ström ur systemet (taskigt reglerad matning sjunker då något) medans när den laddas ur så belastas inte matningen alls.

Detta tänk stämmer med att upp (i början av steget) är av lite lägre spänning än ner/ur strax efter.

Vad jag nu är sugen på att prova är 1000uF över räknaren, lite väl häftig kapacitans men what the heck, jag har några.

Jag har sedan sett att Vdd ripplar ganska tydligt fast bara med runt 40mVpp, men säg 50mVpp så om signalen är på 5000mVpp så är det 1%.

Max Ic-ström som jag mätt BD911 med är drygt 100mA, säg att det är 10DIV då är 1% 0,1DIV fast jag tycker att störningen mer är runt 0,2DIV fast det är lite i samma storleksordning.

Ska bli spännande med denna cappning :)

För en sak är fullkomligt klar, stegen är inte fullständigt raka (inte ens från källan).

MVH/Roger
Användarvisningsbild
rvl
Inlägg: 5720
Blev medlem: 5 april 2016, 14:58:53
Ort: Helsingfors

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av rvl »

rogerk8 skrev:Jag är tydligen mer än bara datadyslektiker :D

MVH/Roger
Läser man på ett sätt, så är det svårt att se nåt annat... Jag märkte idag att medlem wiklis heter wiklis och inte wilkis, så som jag har "läst" det.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Tack, nu känner jag mig inte lika misslyckad :)

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Mitt trick funkade inte.

1000uF över räknaren blev faktiskt lite bättre men då rent "rektangulärt", hysteresproblemen består och jag är ännu mer undrande.

MVH/Roger
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Alla signaler tycker jag nu ser bra ut.

Tydligt är dock att I/V-diagrammet ser bättre ut när man sveper små spänningar, hysteresen syns då inte.

Högre amplitud på rampsignalen (Ur) och hysteresen blir mycket tydlig.

Jag går bet på vad det här beror på men har beslutat mig för att göra ett litet test där jag skippar automatiskt svep av basströmmen och istället fixerar basströmmen till en viss nivå (röd LED dvs 1,6V/1k=1,6mA tänkte jag).

Är det då samma problem med hysteresen så vet jag att problemet inte sitter i basströmsgenereringen (heller :D ).

MVH/Roger
PS
Jag tycker dock det är skumt hur högre Ur kan ge mer problem för vad har spänningen med saken att göra? Trissan har ju planat ut och därmed kommit igång samt agerar "ideal" strömkälla dvs har mycket hög utresistans...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Användarvisningsbild
Spisblinkaren
EF Sponsor
Inlägg: 12990
Blev medlem: 13 december 2012, 21:41:43

Re: Bygge av transistortestare

Inlägg av Spisblinkaren »

Ikväll har jag testat med en enda basström (blå LED som referens), problemet kvarstår.

Jag har dock kommit på att man inte kan utesluta problem med basströmsgenereringen ändå för vad jag gör nu är att istället för Us (<5V) från KTI så har jag fast 3V och denna spänning omvandlas till en ström i KTT.

Så det enda jag med säkerhet kan säga är att det inte är nåt fel på KTI men hur det ser ut närmare DUT dvs i KTT kan jag inte orda om.

Min tanke nu är att lyfta ur bas fullständigt ur DUT-hållaren och applicera en fast DC-strömgenerator som basström där strömgeneratorn faktiskt är rätt enkel att bygga (kräver bara fyra komponenter).

Detta blir nästa test.

MVH/Roger
PS
Fasen vad detta gäckar mig!
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Skriv svar