Odling av elektroniktintresse hos barnen

[ecenier]

Men vad vinner man med en rpi jämfört med pic eller avr direkt? Tycker det bara adderar lager som gör att det verkar mer komplext för en 5-7-åring.

[KLset]

Att plocka isär elektronik och kolla hur det funkar kan ju vara kul. Jag tog isär varenda elektronikleksak jag fick som liten för att jag ville veta hur de funkade. Det gick ju inget vidare att sätta ihop dem igen, tyvärr. Hade ingen som förstod att jag var intresserad och kunde visa mig, så det intresset försvann - tills nu!

Vilken tur ungarna har.

[ecenier]

Sån var jag också. De flesta elektriska leksaker brukade sluta isärplockade. Jag minns speciellt en gul stor lyftkran, en sån man har på byggen. Den hade en massa elmotorer i sig som jag skördade till annat. bl.a. en svävare som de beskrev hur man byggde i programmet Hajk

[Platis]

Vad det inte i Staffan & Bengt eller vad det hette?

[ecenier]

Stämmer nog! Sant och sånt hette det.

[danei]

Det byggdes svävare i hajki allafall. Om Staffan och Bengt gjorde det har jag inget minne av.

[Platis]

Oki!
Vi som växte upp på 80-talet hade det nog lite bättre förspänt då det man plockade ner många gånger gick att förstå sej på och det var i hanterbar storlek! Och delarna var DIY-vänliga! Dagens skrotelektronik är nog rätt tråkig och väldigt avancerad att förstå sej på, iallafall från ett barns perspektiv!

[lillahuset]

Varför inte börja med att ge barnen kunskaper de verkligen kommer att behöva i livet?

Börja med att se till att de lär sig att tillgodogöra sig och har förmåga att uttrycka sig på svenska. Lämpligen genom att läsa böcker.
Se till att de lär sig grundläggande matematik, med huvudräkning och problemlösning. Bara enkla hjälpmedel. Huvudräkning kan låta stenålders men ger ett enormt övertag om man ska ha fram snabba svar. Har man en räknesticka kan man lära dem vikten av att uppskatta storleken på svaret.
Nu har vi täckt in två områden som dagens barn tyvärr är urusla på. Och, som det verkar, många av deras föräldrar.

Fortsätt gärna med att uppmuntra barnen att lära sig engelska och andra främmande språk. Även om de bara lär sig lite kommer de troligen att ha glädje av det i framtiden. Språkkänsla är oerhört viktigt. Jo jag vet att många föräldrar är imponerade av sina barns kunskaper i engelska. Försök prata engelska med dem så blir säkert både ni (föräldrar) och era barn duktigare.

Kanske några enkla fysik- och kemi-insikter. Hävert minns jag att imponerade på mig. Lackmuspapper var häftigt. Även BTB. "Fyllehunden" (C2H5OH) roade.

Kunskaper i historia är oerhört viktiga. Själv var jag extremt ointresserad på gymnasiet och gjorde nog min lärare ganska illa. Sedan har jag förstått hur viktigt, och intressant, historia är. Det hjälper en att förstå hur världen idag hänger ihop. Samma sak med geografi och samhällskunskap.

"Odling av elektronikintresse hos barnen" är verkligen lovvärt men mest en projicering av (troligen) pappas intresse på barnen. Inse att "elektronik" är en liten och krympande nisch. Snart finns "elektronik" bara som komponenter som löser några få specifika problem. Motstånd, kondensatorer och transistorer kommer naturligtvis att finnas kvar om än i mindre utsträckning. Inse att gruppen "elektronikkonstruktörer" kommer att bli mindre och mindre men viktigare och viktigare.

Som en bekant sa, ja något i den stilen iallafall, "vi som konstruerar elektronik blir bara färre och färre och de som använder elektronik utan att ha en susning om hur det fungerar blir bara fler och fler".

[ecenier]

.

[lillahuset]

Suck!
Stolt pappa, avkomman är sååå duktig. Kan allt pappa inte kunde i deras ålder.
Påpekande om livets realiteter är "mansplaining".

[Glenn]

"Odling av elektronikintresse hos barnen" är verkligen lovvärt men mest en projicering av (troligen) pappas intresse på barnen. Inse att "elektronik" är en liten och krympande nisch. Snart finns "elektronik" bara som komponenter som löser några få specifika problem. Motstånd, kondensatorer och transistorer kommer naturligtvis att finnas kvar om än i mindre utsträckning. Inse att gruppen "elektronikkonstruktörer" kommer att bli mindre och mindre men viktigare och viktigare.

Det är väl en förälders rätt och skyldighet att påverka sina barn, självklart kommer man att projicera sig själv på sina barn, sen blir dom ju inte kopior på en själv ändå.

Hur som helst är det omöjligt att förutse vad som kommer att vara användbart i framtiden, när jag fick min första dator i 10årsåldern så ansågs det ju som en ren leksak, enda anledningen att något så dyrt hamnade i mina händer var förstås att min pappa tyckte det var intressant. Folk i omgivningen förfärades över hur jag fick leka med nånting så "dyrt och onödigt".. När jag 10år senare använde datorintressets som grundlades då till att börja jobba med datorer så var det plöstligt inte så bortkastade pengar längre, snarare en investering, min gymnasieutbildning däremot kan väl tyckas vara en dålig investering av tid då jag bara prövat på yrket som hastigast och sedan jobbat med annat resten av livet. (..Precis som de flesta andra jag känner..)

[notetoself]

"Odling av elektronikintresse hos barnen" är verkligen lovvärt men mest en projicering av (troligen) pappas intresse på barnen.

Då skulle man inte kunna köpa en fotboll, gitarr, vattenfärger, fiskespö eller cykel till kidsen heller?

Det är naturligtvis en del av föräldraskapet att introducera sina barn till olika intressen i livet.
Dock vore det givetvis mycket förmätet att tro att man som förälder sedan kan styra vad barnet sedan blir intresserat av.

[ie]

Det är väl självklart att man "pushar" för sånt man är intresserad av (och därmed troligen kunnig om).

Om mitt barn hellre ägnar sig åt syslöjd, så är det väl jättekul, men tyvärr inte något jag kan bidra (med kunskap) till.

Huvudsaken är ju att barnet hittar något som det själv är intresserad av.

[HUGGBÄVERN]

Detta är ett stycke ur ett längre PM jag skickade till en annan EFaren

Vi hade världens bästa lärare i svenska och engelska. Sades att hon suttit på hispan innan hon kom till oss men klassen älskade henne. Gamla tiders skolplugg gav oss en sån djävla bra grund att stå på. Jag läste franska 6 år men glömde allt och snabbt, men fan vilka meningar jag kan bygga när det behövs, och som du blev det en sorts streetgerman.
Ryskan lärde jga mig helt själv, och även om det ramlar bort successivt är den inte långt från min engelska.

Historia, samhällskunskap OCH GIVETVIS fysik, kemi och biologi är ju grundpelare. Naturvetenskapen är ju numera ETT ämne för att man kan dra ner timmarna i ämnet och satsa på genusteknik eller något annat meningslöst och fördärvande.

Däremot, som den kontroversielle radioprofilen, Adam Carolla skriver i sin bok till sina barn; föräldrar måste visa att de har ett intresse de brinner för, eftersom det kan trigga barnen att göra något annat än ingenting (läs iFån). Adams föräldrar, sura djävla hippies var under av apati och lämnade inget över till sonen.
Det är ju inte säkert att Kurt-Gunnel eller Eva-Liam (vad fan är Liam och Kevin för skitnamn egentligen) tar upp lödning, Arduionprogrammering eller annat, men de ser vad passion är.

[opampen]

Det bästa är väl att lära barnen grunderna!

Börja med att lära dom lite teori att räkna, språk som tidigare nämnts. Enklare lödningar med lys-dioder, motstånd osv. Försök att förklara så gott det nu går för ett så litet barn: "Vad är ett kretskort, vad är en kondensator, motstånd ,transistor , op-krets, microkontroller mm."

Men det är jättebra att du uppmuntrar dom! Det är ett trevligt intresse att förvalta vidare!