Utbrända ZBV-M3 lysdioder

[primerone]

Jag tänkte be om lite hjälp/råd/info om ett problem jag har med lysdioder som brinner upp hela tiden.
Det rör sig om Schneider Electrics (Telemecanique) ZBV-M3 moduler. De är klassade för 230 VAC och vi använder dem som indikatorer i en rad olika maskiner.

Bifogar en bild där ni ser motståndet som brinner upp. Det är alltid samma motstånd som brinner. Om motståndet brinner som en konsekvens av att något annat lagt av eller om det är grundorsaken har jag inte lyckats klura ut än.
De som är på bilden höll mindre än 4 månader, vilket jag tycker är lite för lite.
Jag tänker inte ge mig på att försöka laga dem, men eftersom de inte är speciellt billiga vill jag förstå varför de går sönder och även se om det finns något jag kan göra för att motverka det.

En första gissning borde vara överspänningar. Jag kan givetvis inte garantera att vi inte har spikar till och från, men utifrån det jag har mätt så ser strömförsörjningen rätt stabil ut. Jag upplever dessutom inte att några andra prylar (spänningsaggregat, PLCer, displayer, etc.) går sönder lika ofta som dessa lysdioder.

Jag tänkte att det kanske finns någon här inne som har lite mer erfarenhet av dessa.

[TomasL]

Garanterat induktiva spikar från maskiner etc, nätdelar, PLCer osv är rätt bra skyddade, dock sannolikt inte LEDarna, därför går de sönder.
Beroende på hur schemat ser ut kan du antingen lägga in nätfilter eller byta till glödlampor (glimlampor) i stället.

[mrfrenzy]

Nätfilter till hela apparaten är ju inte fel men det borde räcka med en varistor parallellt med plinten på varje ljuskälla. Förutsätter att du har en finsäkring för 230V redan.

[TomasL]

Sannolikt sitter de i en separat avsäkrad manöverkrets, och då funkar det med nätfilter på denna.

[xxargs]

Induktiva spikar från elmotorer och reläbrytningar (eller från reläspolar) har relativt låg frekvens (även om det finns bredspektrum-överton på dessa också) vilket gör olika EMI-filter mer eller mindre verkningslösa och den energin måste ta vägen någonstans och finns det ingen avsiktligt upplåten väg för dessa energier att avledas (helst nära källan där de genereras) i dessa situationer (aka. frihjulasdioder vid likspänninganläggningar) så är det den spänningsmässigt vekaste komponenten som får ta smällen och är motståndet etc. för liten termisk massa eller tom. är av metallfilmstyp så håller de inte om energin är flera Ws var gång någon kontaktor öppnar sig.

Med andra ord analysera kopplingen där dessa dioder är inmonterade - titta efter om och hur mycket induktiv last det finns och var strömmen tar vägen vid kretsöppningar och bygg lösningen efter detta med snubber, överspänningsskydd/varistor - diodbryggor etc. som kan shunta/avleda strömmen förbi lysdioden när kretsarna bryts och spänningen sticker iväg. Detta kan innebära olika lösningar vid olika ställen.

En sak till att ha i bakhuvudet, - induktiv koppling mellan kablar om de ligger buntade tillsammans längre sträckor på kabelstegar mm. om du har problem med haverier på slingor som inte 'borde' ha några induktiva laster. Frekvensinnehållet på en induktiv ström/spänningsspik innehåller så pass höga frekvenser att det kan koppla mellan kablar utan hjälp av så mycket magnetisk metall kring sig och man får en common-mode trafoverkan/balunverkan mellan kablarna som går tillsammans. Går ledningarna i pansarrör i stål, stålspiralskyddad skyddslang mm. så är risken mångdubblad i och med stål är magnetiskt och därmed fungerar som trafokärna kring ledningarna över mer eller mindre lång sträcka av kablarna och ledarna i kabelbunten blir magnetiskt hårdare kopplade mot varandra vid lite högre frekvenserna.

---

En ganska storskalig påverkan vi har råkat ut för är när man provar omkoppling mellan normaldrift och elverksdrift typ var 3 månad är att medan omkopplingbrytarna hänger i luften mellan när de kopplar mellan ordinarie nät och elverket så finns det flera hundra lysrör med dosselballaster som vill fortsätta dra ström och höjer spänningen tills strömmen upprättshålls igen vilket resulterade att den klenaste (lägsta spänning satta varistorn) i switchade nätaggregatsens varistorer fick ta hand om flera 100 ampere i strömspik och det kunder rycka flertal säkringar upp i anläggningen förutom att att säkringen inne i aggregatet också rök...

[primerone]

Som TomasL nämnde så sitter de flesta lysdioderna på lågspänningssidan av en trafo, i separat avsäkrade (0.5 A) manöverkretsar. Lasterna består av diverse reläer och kontaktorer av varierande storlek.

Jag tänkte börja med att testa varistor lösningen. Egentligen enbart för att de är billigast (glada chefer är bra).
Ska införskaffa några och prova med, sedan är det bara att vänta.

Jag tackar för all hjälp och information. Skönt att veta att det finns folk här inne som kan i princip vad som helst.

[Jan Almqvist]

Om lysdioderna sitter parallellt med induktiva laster utan släckkretsar så kommer den höga spänning som uppstår när strömmen som går genom lasten bryts att kunna förstöra dem.

Förslag på experiment:

Koppla en liten 24 V lampa, parallellt med spolen på en stor kontaktor med 24 V DC manöver. Spänningsätt spole och lampa. Bryt strömmen med en mekanisk brytare före lampa och spole och titta på lampan under tiden.

[thunderbolt]

Vi har många lampor av denna modell på jobbet, både 230V och 24V. Har aldrig haft några problem med dessa mer än någon enstaka och många av dem har varit i drift (Obs, ej tända hela tiden ) i över 10år.