Försöker lista ut hur jag skall använda en BA6920FP-Y

[nauti]

Hej igen!

Håller på att bygga en bevattningsramp till ett automatiserat växthus-projekt som jag börjat pyssla med. Jag har beställt både N-channel och P-channel MOSFET:s för att göra en egen H-brygga, men i går fann jag en grej i soprummet med två BA6920FP-Y-motorkontrollers. Det vore ju till och med bättre och så kan jag ha MOSFET:arna till något annat projekt. Tanken är att styra det hela med en Arduino UNO.

Jag har dock litet svårigheter med att förstå hur den skall användas och jag finner ingen vidare dokumentation bortom databladet, som finns här: http://pdf1.alldatasheet.com/datasheet- ... 0FP-Y.html

Än så länge så tänker jag att GND skall vara gemensam för såväl Arduinon och den externa 12 V-strömkällan. 12 V till VCC tänker jag. FIN och RIN kopplade till digitala portarna på Arduinon. Strömsparfunktionen tänker jag att jag kan ignorera. Har jag fel?
Då återstår:
-VREF Reference voltage setting pin
-16 VM Power supply (driver stage)
-17 VCC Power supply (small signal)
-6 RNF Power ground Vad är skillnaden mellan dessa tre sista pinsen?

All hjälp skulle uppskattas väldigt!

[alexanderson]

Pin 17 är troligtvis +5V om 5 voltslogik användes för att styra kretsen.

[Mindmapper]

Hej igen!

Håller på att bygga en bevattningsramp till ett automatiserat växthus-projekt som jag börjat pyssla med. Jag har beställt både N-channel och P-channel MOSFET:s för att göra en egen H-brygga, men i går fann jag en grej i soprummet med två BA6920FP-Y-motorkontrollers. Det vore ju till och med bättre och så kan jag ha MOSFET:arna till något annat projekt. Tanken är att styra det hela med en Arduino UNO.

Vad för något i bevattningsrampen kan behöva reverseras. Att köra en pump fram och back är väl knappast någon vits. Ska du bara slå till slå från så behöver du ju bara en transistor för att utföra detta. Ursäkta min okunnighet om bevattningsramper! Men vore intressant att förstå lite bättre.

[Mindmapper]

Pin 17 är troligtvis +5V om 5 voltslogik användes för att styra kretsen.

På första sidan i databladet står det att dessa spänningar är 6,5 till 34V för FP-Y varianten. Pin 16 och 17 är + positiva polen på dessa matningar och pin 6 - den gemensamma negativa polen för dessa två matningar.

[nauti]

Vad för något i bevattningsrampen kan behöva reverseras. Att köra en pump fram och back är väl knappast någon vits. Ska du bara slå till slå från så behöver du ju bara en transistor för att utföra detta. Ursäkta min okunnighet om bevattningsramper! Men vore intressant att förstå lite bättre.

Den skall bära en vattenslang som skall gå fram och tillbaks i ett horisontellt led för att bevattna individuella krukor när jordfuktigheten blir för låg. Pumpstyrningen är ju ganska enkel. Jag tänkte helt enkelt köra på en MOSFET om jag hittar en 12V men om jag kör på en 230V-pump jag har så skulle jag hellre vilja ha ett optiskt relä eller köra ett vanligt som MOSFET:en får styra men jag har sett att folk avråder. Vet inte varför dock. Backström kan väl lösas med en diod?

[nauti]

Pin 17 är troligtvis +5V om 5 voltslogik användes för att styra kretsen.

På första sidan i databladet står det att dessa spänningar är 6,5 till 34V för FP-Y varianten. Pin 16 och 17 är + positiva polen på dessa matningar och pin 6 - den gemensamma negativa polen för dessa två matningar.

Dessa matningar? Fler än två strömkällor på en sådan här krets? Jag trodde GND var gemensam för alla. Jag provade mig fram litet i går kväll och den fungerade som jag hade väntat mig, men på de 12 V jag skickar ut, så får jag bara igenom 1,3 V. Kan orsaken ligga i att jag inte använder dem som du nämner eller måste jag jobba med VREF på något vis?

Tack för hjälpen också!

[Mindmapper]

Vad för något i bevattningsrampen kan behöva reverseras. Att köra en pump fram och back är väl knappast någon vits. Ska du bara slå till slå från så behöver du ju bara en transistor för att utföra detta. Ursäkta min okunnighet om bevattningsramper! Men vore intressant att förstå lite bättre.

Den skall bära en vattenslang som skall gå fram och tillbaks i ett horisontellt led för att bevattna individuella krukor när jordfuktigheten blir för låg. Pumpstyrningen är ju ganska enkel. Jag tänkte helt enkelt köra på en MOSFET om jag hittar en 12V men om jag kör på en 230V-pump jag har så skulle jag hellre vilja ha ett optiskt relä eller köra ett vanligt som MOSFET:en får styra men jag har sett att folk avråder. Vet inte varför dock. Backström kan väl lösas med en diod?

Varför inte bara ta en slang med hål för varje kruka och öppna vattentillförseln när det behövs?

[nauti]

Varför inte bara ta en slang med hål för varje kruka och öppna vattentillförseln när det behövs?

Det hade kunnat göras hur enkelt som helst med ett ebb och flod-bord och en timer. Det är ett projekt jag vill göra bara och mäta och vattna varje planta individuellt vid behov snarare än att vattna alla på en gång. Skulle jag skala upp det skulle jag ha plantgrupper med flera ebb och flod-bord, en pump och en separat magnetventil till varje bord.

[Marta]

Ett väldigt virrigt datablad, så reservation för att jag har fel.'

Vref bestämmer vilken spänning som skall gå ut till motorn. Det varnas även för att det (givetvis) blir förlusteffekt i kretsn när spänningen sänks.

Mitt förslag är att hålla det enkelt. Använd reläer. Säkrast är kanske ett för till/från och därefter ett för polvändning som växlas i spänningslöst tillstånd. Finns aldrig något att vinna på mer komplexitet än vad som krävs. Specialkretsar är ett otyg när de går sönder och H-bryggor är väldigt benägna att brinna upp när något går fel. Reläer och givetvis en lämplig smältsäkring är mycket mera lättjobbat.

[nauti]

Ett väldigt virrigt datablad, så reservation för att jag har fel.'

Vref bestämmer vilken spänning som skall gå ut till motorn. Det varnas även för att det (givetvis) blir förlusteffekt i kretsn när spänningen sänks.

Mitt förslag är att hålla det enkelt. Använd reläer. Säkrast är kanske ett för till/från och därefter ett för polvändning som växlas i spänningslöst tillstånd. Finns aldrig något att vinna på mer komplexitet än vad som krävs. Specialkretsar är ett otyg när de går sönder och H-bryggor är väldigt benägna att brinna upp när något går fel. Reläer och givetvis en lämplig smältsäkring är mycket mera lättjobbat.

Jag experimenterade med en högohmig resistor och kunde påverka spänningen neråt med hjälp av VREF, men ingenting höjde den. Jag kanske får släppa det som du säger.

H-bryggor verkar praxis när en kollar på Arduinoprojekt. Hur kommer det sig om ditt sätt är lika effektivt? Jag har inte sett en sådan krets som du nämner användas, men reläer har jag liggande i mängder, så det vore praktiskt. Det enda argument jag sett emot dem är backspänningen men den måste väl gå att få bukt med med en diod och genom att styra styrströmmen med en MOSFET eller bara en transistor?

[Mindmapper]

H-bryggor är snabba och nöts inte mekaniskt och elektriskt.

Eftersom du bara kör ibland, så kommer dina reläer att klara sig länge.
Reläer behöver också skydd. Den EMK som uppstår när du bryter spänningen till en motor (eller annan induktans) ger upphov till skador både på transistorer och reläkontakter. EMK'ns höga motriktade spänning ger upphov till gnistbildning när du bryter motorströmmen. Denna gnistbildning blir mycket större än när du sluter reläkontakterna och förstör kontaktytorna i långa loppet. Det finns självläckande reläkontakter, men man bör även skydda dom för mot EMK'n. Ett RC nät kan också användas för att skydda vid växelspänning.

Sedan behöver du även dioder över reläspolen för att skydda elektroniken som slår till och från reläet.