Nu väcktes en massa frågor i en annan tråd, Poff i hörlurar.
Vad jag har förstått är det likspänningen över potentiometrar som ställer till det. Om man nu inte kan ac-koppla räcker det att använda fet-op-förstärkare för att dra ner på likströmmen?
Fyll gärna på med flera tips om hur man får det knasterfritt i audiokretsar.
EDIT: Rättade ett stavfel.
En fråga till, vad tycker ni är bäst för ljudkvaliten, VCA eller signalkopplad potentiometer?
Konstruera knasterfritt med potentiometer i audiokopplingar
Konstruera knasterfritt med potentiometer i audiokopplingar
Senast redigerad av psynoise 21 oktober 2008, 22:10:21, redigerad totalt 1 gång.
Ja JFET-ingång gör ju att det inte blir någon ström att tala om direkt. Men ett vanligt fel är att man helt utelämnat resistans mellan jord och signal ut på poten vilket gör att ingångar börjar flyta när det glappar lite. Då blir det MYCKET otrevliga ljud... Har man en lämplig resistans parallellt med ingången till efterföljande förstärkarsteg bör det nog funka bra även DC-kopplat med BJT-opampar.
Sen så har man ju DC-offset från föregående steg och likspänning över poten, där är det ju inte mycket man kan göra förutom att se till att få en låg sådan eller AC-koppla.
VCA:er har ju inte alltid särskilt strålande distortionsprestanda så det kan man nog se upp med. Men å andra sidan lär de ju inte heller bli oxiderade, vilket är ännu värre än bara lite distortion.
Sen så har man ju DC-offset från föregående steg och likspänning över poten, där är det ju inte mycket man kan göra förutom att se till att få en låg sådan eller AC-koppla.
VCA:er har ju inte alltid särskilt strålande distortionsprestanda så det kan man nog se upp med. Men å andra sidan lär de ju inte heller bli oxiderade, vilket är ännu värre än bara lite distortion.
I audioapplikationer så är det ju oftst just att dela en spänning och för övrigt även i det mesta annat. Det är mindre ofta man kopplar en pot på annat sätt.
Skräckexemplet är de billiga saker där poten sitter som kollektormotstånd i ett förstärkarsteg. Det brukar knastra helt otroligt efter förfärandekort tid.
Vad är egentligen anledningen till att DC-koppla annat än att spara in på en extra lyting?
VCA tycker jag inte alls om. De allra dyraste och mest strömslukande är väl något så när linjära, men annars så är de en källa till distortion som verkligen inte behövs. Det går så bra att vara utan fjärris till ljudanläggningen. Skall den tvunget finnas så är en servomotor som vrider poten det bästa.
Mitt bästa tips för att slippa knaster är att använda bra pottar. Plastbana är IMHO det bästa, men tyvärr även en aning dyrt. Fast jämför kostnaden med vad en CD kostar så är det ju ganska lite ändå för att slippa oljud.
Skräckexemplet är de billiga saker där poten sitter som kollektormotstånd i ett förstärkarsteg. Det brukar knastra helt otroligt efter förfärandekort tid.
Vad är egentligen anledningen till att DC-koppla annat än att spara in på en extra lyting?
VCA tycker jag inte alls om. De allra dyraste och mest strömslukande är väl något så när linjära, men annars så är de en källa till distortion som verkligen inte behövs. Det går så bra att vara utan fjärris till ljudanläggningen. Skall den tvunget finnas så är en servomotor som vrider poten det bästa.
Mitt bästa tips för att slippa knaster är att använda bra pottar. Plastbana är IMHO det bästa, men tyvärr även en aning dyrt. Fast jämför kostnaden med vad en CD kostar så är det ju ganska lite ändå för att slippa oljud.
R1 := Ra+Rb
Ra := R1-xR1
Rb := xR1
0 < x < 1 nivån på potentiometern R1.
Vo/Vs = 1 / (R1/R2 + 1/x + xR1/R2) genom KCL i noden Vo.
Kan man vidara utveckla överföringsfunktionen Vo/Vs för att tydligare kunna se vilka värden på R1 och R2 som är lämpligast. Det ända som jag kommer på är att sätta in funktionen i ett kalkylblad för att grafiskt tolka kurvan, men det hade varit roligare att lösa det med matematik.
Ra := R1-xR1
Rb := xR1
0 < x < 1 nivån på potentiometern R1.
Vo/Vs = 1 / (R1/R2 + 1/x + xR1/R2) genom KCL i noden Vo.
Kan man vidara utveckla överföringsfunktionen Vo/Vs för att tydligare kunna se vilka värden på R1 och R2 som är lämpligast. Det ända som jag kommer på är att sätta in funktionen i ett kalkylblad för att grafiskt tolka kurvan, men det hade varit roligare att lösa det med matematik.
Beror på vilken lägsta frekvens du vill ha gentemot använd resistans i kopplingen inklusive lastimpedansen - 100 nF (0.1 uF) gentemot 47 kOhm går bra för telefonifrekvenser men knappast om du skall ha väljudade 20 Hz frekvens. mao. räkna med ganska stora kondingar 1 - 47 uF klassen - och de måste låta bra även i höga frekvenser, vilket delvis kan lösas med att paralellkopppla elyten med mindre kondingar med bättre högrfekvensegneskaper.. ellytar blir snabbt induktiva redan vid så låga frekvenser som runt 10 kHz...
Kom också ihåg att termiska bruset ökar proportionellt med ökad resistans när man inte har impedansmatchade system (lika impedans i källa och mottagare) - vilket gör att poten brusar värst i mittenläget, Av den orsaken så bör man inte ha för höga motståndsvärden i pot och tillhörande motstånd.
åter igen - titta i elläraformelsamlingen och/eller använd en spice-simulator och prova ram det!
Kom också ihåg att termiska bruset ökar proportionellt med ökad resistans när man inte har impedansmatchade system (lika impedans i källa och mottagare) - vilket gör att poten brusar värst i mittenläget, Av den orsaken så bör man inte ha för höga motståndsvärden i pot och tillhörande motstånd.
åter igen - titta i elläraformelsamlingen och/eller använd en spice-simulator och prova ram det!
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34920
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Psynoise "logaritmiska" potentiometer är ganska bra. Dels kan den bli "mer logaritmisk" än en köpepotentiometer med beteckningen log, dels sitter det ett motstånd till jord HELA TIDEN.
Mer om den här konstruktionen finns på: http://sound.westhost.com/project01.htm.
Det finns en rad olika potentiometrar man kan använda. Jag har två på G; en induktiv historia med en sparkopplad transformator med en rad uttag kopplade till en omkopplare (make-before-break), dels en resistiv sak med fasta motstånd på en flervägs (26 lägen) omkopplare av samma typ som den induktiva. Vidare kan man utnyttja foto-element, bestående av två lysdiod/fotoresistormoduler, som sitter som en dämpsats helt enkelt.
Sedan kan man ju rent generellt slippa alla smällar och bumpar om man bygger med rör och använder rörlikriktare eller på annat sätt smyger på anodspänningen stilla och försiktigt.
Mer om den här konstruktionen finns på: http://sound.westhost.com/project01.htm.
Det finns en rad olika potentiometrar man kan använda. Jag har två på G; en induktiv historia med en sparkopplad transformator med en rad uttag kopplade till en omkopplare (make-before-break), dels en resistiv sak med fasta motstånd på en flervägs (26 lägen) omkopplare av samma typ som den induktiva. Vidare kan man utnyttja foto-element, bestående av två lysdiod/fotoresistormoduler, som sitter som en dämpsats helt enkelt.
Sedan kan man ju rent generellt slippa alla smällar och bumpar om man bygger med rör och använder rörlikriktare eller på annat sätt smyger på anodspänningen stilla och försiktigt.
Jag byggde klart ett par getto-högtalare med inbyggd förstärkare igår och då jag testade dom så funkade dom lite för bra. "Låg-till-mycket-hög-volym" låg inom 5% av volymkontrollen. Ett par extra motstånd fixade den biten.
Då man ska kunna ansluta valfri ljudkälla så ville jag även ha ett skydd mot DC med kondensator, kan 65-577-06 från ELFA vara bra?
Kondensator 4,7uF/250V 27,5mm
Radiell metalliserad polypropylenkondensator. Lämplig där lågt ESR-värde och hög pulstålighet krävs samt i allmänna pulsapplikationer t ex SMPS, motorstyrningar, TV-apparater, monitorer, elektronisk ballast m m.
Ingjuten i självslocknande hölje enl UL 94 V-0.
Då man ska kunna ansluta valfri ljudkälla så ville jag även ha ett skydd mot DC med kondensator, kan 65-577-06 från ELFA vara bra?
Kondensator 4,7uF/250V 27,5mm
Radiell metalliserad polypropylenkondensator. Lämplig där lågt ESR-värde och hög pulstålighet krävs samt i allmänna pulsapplikationer t ex SMPS, motorstyrningar, TV-apparater, monitorer, elektronisk ballast m m.
Ingjuten i självslocknande hölje enl UL 94 V-0.
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34920
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Såg att Rane använder 22µF/25V serie med 6.04 kΩ mot virtueljord, dvs inresistansen är 6.04 kΩ.
EDIT:
http://rane.com/pdf/old/mp2schb.pdf
EDIT:
http://rane.com/pdf/old/mp2schb.pdf
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34920
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Man får titta från fall till fall helt enkelt. Ser att många av de (enkla) rörslutsteg jag grubblar på har kondingar på 47nF mellan drivsteg och utgångssteg medan många, mer ordentliga, har kondingar på 100n till 680n.
Om knasterfria potar gäller (till en viss gräns) att dyrare ofta är bättre. Med dyrare menar jag potar som är helkapslade och med släpkontakter uppbyggda av flera tungor som löper över motståndsbanan.
Jag har dessutom, inom parentes, labbat med motorpotar, vilka kan programmeras så de alltid vid spänningspåslag eller kanalbyte går ner till noll ohm.
Om knasterfria potar gäller (till en viss gräns) att dyrare ofta är bättre. Med dyrare menar jag potar som är helkapslade och med släpkontakter uppbyggda av flera tungor som löper över motståndsbanan.
Jag har dessutom, inom parentes, labbat med motorpotar, vilka kan programmeras så de alltid vid spänningspåslag eller kanalbyte går ner till noll ohm.
Flera svar.
1. psynoise. Varför kan man inte ac-koppla pottar? Fet-op hjälper inte eftersom dom kopplas efter potten.
2. Kimmen och Madmodder. Inget motstånd till jord gör att ingen spänning ändras om potten glappar, vid ac-koppling.
3. psynoise. Du får aldrig bättre funktion än med en log-pot.
4. xxargs. Kondensatorvärden gäller bara om generatorresistans och lastresistans är kända. Termiska bruset är givet långt före pottens placering i förstärkningskedjan.
Jag skulle välja plastfoliekondingar före och efter potkpplingar så att inga läckströmmar finns. Och anpassa impedansen så att vettiga värden funkar.
Jan
1. psynoise. Varför kan man inte ac-koppla pottar? Fet-op hjälper inte eftersom dom kopplas efter potten.
2. Kimmen och Madmodder. Inget motstånd till jord gör att ingen spänning ändras om potten glappar, vid ac-koppling.
3. psynoise. Du får aldrig bättre funktion än med en log-pot.
4. xxargs. Kondensatorvärden gäller bara om generatorresistans och lastresistans är kända. Termiska bruset är givet långt före pottens placering i förstärkningskedjan.
Jag skulle välja plastfoliekondingar före och efter potkpplingar så att inga läckströmmar finns. Och anpassa impedansen så att vettiga värden funkar.
Jan
