Som rubriken lyder! vad behöver man för komponenter för att bygga en H-brygga?. Och Hur bygger man en?. Och så som jag har uppfattat det så reglerar man motorer med hjälp av H-bryggor. Rätt uppfattat eller? Och finns det nått kopplings schema till en H-brygga? Måste man programmera nån microprocessor då?.vad behöver man för att programmera en microprocessor?
Ursäkta alla frågor..!:P
Hur bygger man en H-brygga?
H-Bryggor har diskuterats mer än en gång här på forumet, söker du på 'h-brygga' hittar du säker 100 inlägg
Ett exempel: http://www.geekjoan.com/forum/viewtopic.php?t=768
Ett exempel: http://www.geekjoan.com/forum/viewtopic.php?t=768
En H brygga är en krets som övermystificieras (lr nåt sånt :), eg är det inget mystiskt alls med den, du kan använda i princip vilka transistorer som helst bara de tål effekten.
En H brygga används för att kunna polvända matningsspänningen till en motor, alternativt pulsa (slå av och på snabbt) för att kunna köra motorn på lägre effekt.
Om du tittar på bilden i ToB's länk ser du 4 mosfettransistorer.
(Tänk på att pilen är väd åt andra hållet jämfört med BJT transistorer,
mosfetarna i taket är P kanals ( PNP), ej N kanals (NPN)).
Iden är nu att 2 av dem skall leda för fullt, samtidigt som de två andra är helt avstängda. Om t1 och t4 leder för fullt så kopplar t1 ena motortåten till V+ och andra till jord. Om istället t2 och t3 leder för fullt kopplas andra motortåten till V+ och första till jord istället och motorn blir polvänd.
Om ingen transistor leder är motorn avstängd :)
Det är principen bakom en h brygga, namnet kommer utav att konstruktionen ofta ser ut som ett H.
Sen får man, precis som han skrev i inlägget, försöka hitta på nån lämplig styrelektronik beroende på hur man vill styra bryggan. det finns tusen exempel på detta om du söker runt litegrann, när du nu (förhoppningsvis :) förstår principen är det lättare att analysera ritningar (eller göra egen, roligare :) och välja brygga efter dina behov.
Det man måste undvika är att bägge transistorerna i ena benet av H'et (t,ex T1 och t3) leder samtidigt, då blir transistorerna en kortslutning mellan matning och jord och brinner snabbt upp :). Man skall helst undvika sån kortslutning även om det bara är under en kort övergångsperiod på några us. Det är i regel det största kruxet, att få in lite "dead time" i växlingen.
Edit:
Detta finns beskrivet på ett lättbegripligt sätt med bilder å allt i kap 9.3 på
robotbygges länken för nåt inlägg sen :)
Edit2: Herre gud, är det där en rapport till specialarbetet på gymnasiet?? Nåt sådär seriöst har jag inte skrivit under nåt av mina år på universitetet ens :P
Mitt specialarbete fungerade inte och rapporten var på 2 sidor, GG gubbar :)
En H brygga används för att kunna polvända matningsspänningen till en motor, alternativt pulsa (slå av och på snabbt) för att kunna köra motorn på lägre effekt.
Om du tittar på bilden i ToB's länk ser du 4 mosfettransistorer.
(Tänk på att pilen är väd åt andra hållet jämfört med BJT transistorer,
mosfetarna i taket är P kanals ( PNP), ej N kanals (NPN)).
Iden är nu att 2 av dem skall leda för fullt, samtidigt som de två andra är helt avstängda. Om t1 och t4 leder för fullt så kopplar t1 ena motortåten till V+ och andra till jord. Om istället t2 och t3 leder för fullt kopplas andra motortåten till V+ och första till jord istället och motorn blir polvänd.
Om ingen transistor leder är motorn avstängd :)
Det är principen bakom en h brygga, namnet kommer utav att konstruktionen ofta ser ut som ett H.
Sen får man, precis som han skrev i inlägget, försöka hitta på nån lämplig styrelektronik beroende på hur man vill styra bryggan. det finns tusen exempel på detta om du söker runt litegrann, när du nu (förhoppningsvis :) förstår principen är det lättare att analysera ritningar (eller göra egen, roligare :) och välja brygga efter dina behov.
Det man måste undvika är att bägge transistorerna i ena benet av H'et (t,ex T1 och t3) leder samtidigt, då blir transistorerna en kortslutning mellan matning och jord och brinner snabbt upp :). Man skall helst undvika sån kortslutning även om det bara är under en kort övergångsperiod på några us. Det är i regel det största kruxet, att få in lite "dead time" i växlingen.
Edit:
Detta finns beskrivet på ett lättbegripligt sätt med bilder å allt i kap 9.3 på
robotbygges länken för nåt inlägg sen :)
Edit2: Herre gud, är det där en rapport till specialarbetet på gymnasiet?? Nåt sådär seriöst har jag inte skrivit under nåt av mina år på universitetet ens :P
Mitt specialarbete fungerade inte och rapporten var på 2 sidor, GG gubbar :)
