Tektronix TDS 210 eller 220 (olika bandbredd) är
trevliga oscilloskop. Kanske inte det modernaste,
men dom har i alla fall ingen fläkt som väsnas.
Tillägg: Begagnat.
Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
-
StreetBushido
- Inlägg: 9
- Blev medlem: 29 januari 2013, 11:16:08
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Jag hade faktiskt en sådan låda, Den Lilla Elektrikern, för många år sedan. Diverse saker byggdes ihop av det, bitarna började försvinna och det kastades till slut.
Den här prylen har jag sätt lite här och var och verkar ligga på en lagom nivå för en nybörjare: http://frivolousengineering.com/. Eller?
Den här prylen har jag sätt lite här och var och verkar ligga på en lagom nivå för en nybörjare: http://frivolousengineering.com/. Eller?
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Apropå inget.. bräda med spik och ståltråd skall dock inte underskattas 
-
ElectricNooB
- Inlägg: 600
- Blev medlem: 26 juli 2011, 20:58:06
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Elektronik för alla är bra, men det kan vara bra att i bakhuvudet nån stans komma ihåg att de som skrivit böckerna verkar helt ignorerat det här med avkopplingskondensatorer.
Vad gäller verktyg så beror det förstås lite på hur du vill bygga.
En vettig avbitartång är nog absoluta minimikravet för att hålla på med elektronik. Här är det dumt att snåla, köp en bra avbitare och snåla på sånt som skruvmejslar eller liknande. De sämsta avbitartängerna är faktiskt mycket sämre än en vanlig hushållssax.
Ett labbdäck och någon slags strömförsörjning är en bra början om du vill prova praktiska kopplingar som du inte alltid tänkt spara i sin "nuvarande" form och/eller du vill kunna ändra på till de är "färdiga". Det är kvalitetsskillnad mellan labbdäck men en gissning är att riktigt usla nog är rätt ovanliga. För att använda labbdäck vettigt så bör man ha tillgång till enkardelig ("entrådig", stel) lagom tunn ledare. Lyxvarianten istället för dessa ledare är att köpa fina "byglar" som man stoppas in i labbdäcket.
Om du vill bygga saker som faktiskt går att "spara" (utan att ockupera ett labbdäck) så är lödkolv ett måste. För nybörjare så är en bättre lödkolv nog viktigare än för den som är erfaren. Som nybörjare är det svårare att "känna" om man värmt tillräckligt mycket o.s.v. och därför skulle jag avråda från lödkolvar som inte har temperaturreglering. Här är det också skillnad beroende på om man tänker löda hålmonterat ("gammalt hederligt") eller modernare ytmonterat.
Om man löder behöver man också lödtenn, idag måste man välja mellan blyat och blyfritt. Lämpligt kan också vara en tennsug och/eller en lödfläta, båda används för att suga upp överflödigt tenn. Tänk på att lödröken är antagligen inte direkt jättehälsosam att andas in, så det kan kanske vara bra att ha nån slags utsug eller göra sina första övningar på en utfläkt tidning ovanpå spishällen med spisfläkten på.
Oscilloskop är absolut det riktiga "universalinstrumentet" men man kommer en bra bit med en multimeter/universalinstrument. Exaktheten kvittar nästan för nybörjarkopplingar så t.ex. Biltemas sortiment duger bra. Lägg gärna på den där extra hundringen för att få en modell med transistortest och/eller kapacitansmätare. Speciellt för nybörjare kan det nog vara rätt bra att kunna mäta att man verkligen tolkat halvkryptisk märkning på en kondensator rätt.
En lämplig nybörjarövning kan vara att bygga en enkel "prob" för att kunna använda en dators ljudkort som ett enkelt oscilloskop för frekvenser inom ljudområdet. Har man tillräckligt låg impedans på kretsen man ska mäta på så räcker det med två dioder, en kondensator och 1-2 motstånd för att skydda datorns line-ingång från farliga signaler och på så vis kan man se t.ex. vad som händer med en signal när man låter den passera genom olika typer av filter (och man kan ju också köra signalen vidare ut till datorns högtalare för att höra hur signalen låter. Här passar jag på att rekomendera små högtalare och INTE en lyxigare stereo och framförallt inte hörlurar, det är ohälsosamt för en lyxigare stereos högtalare och för öronen med hörlurar om man råkar skruva på för högt med nån otrevlig signal).
Även för alldeles fullvuxna människor är det nog rätt ofta så att grejer som blinkar och/eller låter är rätt roliga att börja med. En klassiker att börja med är en astabil vippa, den kan dels göras med två lysdioder som blinkar växelvis och den kan dels göras med högtalare som piper. Kopplingen behöver bara två transistorer, två kondensatorer, fyra motstånd och 1-2 lysdioder eller en högtalare. Den går rätt bra att bygga på en "spikplatta" om man vill. Den går också att bygga som "skatbo".
Spikplatta är vad det låter som, man tar en platta (av trä eller annat isolerande material) och slår in spikar där man vill ha kopplingspunkter, och så löder man fast komponenterna på spikarnas huvuden. Man kan t.ex. skriva ut ett kopplingsschema och slå i spikar vid "knytpunkterna" i schemat så blir det rätt pedagogiskt.
Skatbo eller fågelbo är fulast men kräver minst förberedelse, man bara löder ihop komponenternas ben mot varandra utan någon form av "stöd". Om man tappar kopplingen i golvet så pajar den oftast
Beroende på vad du vill labba med så kan det kanske vara läge att skaffa ett motståndssortiment och en bunt "universaltransistorer" typ t.ex. ett gäng BC546/547/548/549 eller liknande och kanske några BC556/557/558/559. Nån annan kan säkert rätta mig med tips på modernare varianter, de jag nämner verkar vara ganska tidlösa och var de som var vanliga på 80-talet då jag lärde mig elektronik.
En stark rekomendation är också att skaffa en gammal bärbar radiobandspelare eller nån annan slags hemelektronik, att skrota för att plocka komponenter ur! Du får t.ex. ett par högtalare att labba med, och om du orkar löda loss komponenter från kretskort så går det ofta att använda kretskort från hemelektronikskrot som "förråd" för diverse kondensatorer. Givetvis är det ingen höjdare att återanvända sånt i "seriösa" byggen men man slipper skaffa ett antagligen halvdyrt kondensatorsortiment för att ha tillgång till blandade värden.
OBS, komponenter som en gång varit lödda funkar oftast inget vidare i ett labbdäck.
Om du vill labba med digitala kretsar så kommer du troligtvis vilja ha någon strömförsörjning som ger en exakt utspänning (ofta 5V). För analoga kretsar så går det ofta att köra med något ännu enklare.
Det är riktigt bra att ha ett labbaggregat med ställbar spänning och maxström, men för de enkla nybörjarkretsarna så kan man komma rätt långt med bara t.ex. en gammal överbliven mobiltelefonladdare (tips: de som knappt väger något är ofta rätt bra stabiliserade och kan duga till digitala kretsar, de som väger en del är oftast inte stabiliserade och duger bara till enkalare analoga kretsar om du inte kompletterar med stabilisering själv). För de allra första kretsarna typ blinkande lysdioder / pipande högtalare så är batterier också en bra början. Idag kostar ju ofta ett nytt 9V-batteri mer än en gammal mobiltelefonladdare på loppis, så det är sällan batterier lönar sig ekonomiskt.
Vad gäller verktyg så beror det förstås lite på hur du vill bygga.
En vettig avbitartång är nog absoluta minimikravet för att hålla på med elektronik. Här är det dumt att snåla, köp en bra avbitare och snåla på sånt som skruvmejslar eller liknande. De sämsta avbitartängerna är faktiskt mycket sämre än en vanlig hushållssax.
Ett labbdäck och någon slags strömförsörjning är en bra början om du vill prova praktiska kopplingar som du inte alltid tänkt spara i sin "nuvarande" form och/eller du vill kunna ändra på till de är "färdiga". Det är kvalitetsskillnad mellan labbdäck men en gissning är att riktigt usla nog är rätt ovanliga. För att använda labbdäck vettigt så bör man ha tillgång till enkardelig ("entrådig", stel) lagom tunn ledare. Lyxvarianten istället för dessa ledare är att köpa fina "byglar" som man stoppas in i labbdäcket.
Om du vill bygga saker som faktiskt går att "spara" (utan att ockupera ett labbdäck) så är lödkolv ett måste. För nybörjare så är en bättre lödkolv nog viktigare än för den som är erfaren. Som nybörjare är det svårare att "känna" om man värmt tillräckligt mycket o.s.v. och därför skulle jag avråda från lödkolvar som inte har temperaturreglering. Här är det också skillnad beroende på om man tänker löda hålmonterat ("gammalt hederligt") eller modernare ytmonterat.
Om man löder behöver man också lödtenn, idag måste man välja mellan blyat och blyfritt. Lämpligt kan också vara en tennsug och/eller en lödfläta, båda används för att suga upp överflödigt tenn. Tänk på att lödröken är antagligen inte direkt jättehälsosam att andas in, så det kan kanske vara bra att ha nån slags utsug eller göra sina första övningar på en utfläkt tidning ovanpå spishällen med spisfläkten på.
Oscilloskop är absolut det riktiga "universalinstrumentet" men man kommer en bra bit med en multimeter/universalinstrument. Exaktheten kvittar nästan för nybörjarkopplingar så t.ex. Biltemas sortiment duger bra. Lägg gärna på den där extra hundringen för att få en modell med transistortest och/eller kapacitansmätare. Speciellt för nybörjare kan det nog vara rätt bra att kunna mäta att man verkligen tolkat halvkryptisk märkning på en kondensator rätt.
En lämplig nybörjarövning kan vara att bygga en enkel "prob" för att kunna använda en dators ljudkort som ett enkelt oscilloskop för frekvenser inom ljudområdet. Har man tillräckligt låg impedans på kretsen man ska mäta på så räcker det med två dioder, en kondensator och 1-2 motstånd för att skydda datorns line-ingång från farliga signaler och på så vis kan man se t.ex. vad som händer med en signal när man låter den passera genom olika typer av filter (och man kan ju också köra signalen vidare ut till datorns högtalare för att höra hur signalen låter. Här passar jag på att rekomendera små högtalare och INTE en lyxigare stereo och framförallt inte hörlurar, det är ohälsosamt för en lyxigare stereos högtalare och för öronen med hörlurar om man råkar skruva på för högt med nån otrevlig signal).
Även för alldeles fullvuxna människor är det nog rätt ofta så att grejer som blinkar och/eller låter är rätt roliga att börja med. En klassiker att börja med är en astabil vippa, den kan dels göras med två lysdioder som blinkar växelvis och den kan dels göras med högtalare som piper. Kopplingen behöver bara två transistorer, två kondensatorer, fyra motstånd och 1-2 lysdioder eller en högtalare. Den går rätt bra att bygga på en "spikplatta" om man vill. Den går också att bygga som "skatbo".
Spikplatta är vad det låter som, man tar en platta (av trä eller annat isolerande material) och slår in spikar där man vill ha kopplingspunkter, och så löder man fast komponenterna på spikarnas huvuden. Man kan t.ex. skriva ut ett kopplingsschema och slå i spikar vid "knytpunkterna" i schemat så blir det rätt pedagogiskt.
Skatbo eller fågelbo är fulast men kräver minst förberedelse, man bara löder ihop komponenternas ben mot varandra utan någon form av "stöd". Om man tappar kopplingen i golvet så pajar den oftast
Beroende på vad du vill labba med så kan det kanske vara läge att skaffa ett motståndssortiment och en bunt "universaltransistorer" typ t.ex. ett gäng BC546/547/548/549 eller liknande och kanske några BC556/557/558/559. Nån annan kan säkert rätta mig med tips på modernare varianter, de jag nämner verkar vara ganska tidlösa och var de som var vanliga på 80-talet då jag lärde mig elektronik.
En stark rekomendation är också att skaffa en gammal bärbar radiobandspelare eller nån annan slags hemelektronik, att skrota för att plocka komponenter ur! Du får t.ex. ett par högtalare att labba med, och om du orkar löda loss komponenter från kretskort så går det ofta att använda kretskort från hemelektronikskrot som "förråd" för diverse kondensatorer. Givetvis är det ingen höjdare att återanvända sånt i "seriösa" byggen men man slipper skaffa ett antagligen halvdyrt kondensatorsortiment för att ha tillgång till blandade värden.
OBS, komponenter som en gång varit lödda funkar oftast inget vidare i ett labbdäck.
Om du vill labba med digitala kretsar så kommer du troligtvis vilja ha någon strömförsörjning som ger en exakt utspänning (ofta 5V). För analoga kretsar så går det ofta att köra med något ännu enklare.
Det är riktigt bra att ha ett labbaggregat med ställbar spänning och maxström, men för de enkla nybörjarkretsarna så kan man komma rätt långt med bara t.ex. en gammal överbliven mobiltelefonladdare (tips: de som knappt väger något är ofta rätt bra stabiliserade och kan duga till digitala kretsar, de som väger en del är oftast inte stabiliserade och duger bara till enkalare analoga kretsar om du inte kompletterar med stabilisering själv). För de allra första kretsarna typ blinkande lysdioder / pipande högtalare så är batterier också en bra början. Idag kostar ju ofta ett nytt 9V-batteri mer än en gammal mobiltelefonladdare på loppis, så det är sällan batterier lönar sig ekonomiskt.
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
<off-topic>StreetBushido skrev:Den här prylen har jag sätt lite här och var och verkar ligga på en lagom nivå för en nybörjare: http://frivolousengineering.com/. Eller?
Ah, The ultimate machine - detta är baserat på ett verk av geniet Claude Shannon (1916 - 2001) och jag säger som Weird Al Yankovic (numera utan mustage) gjorde: “I never realized till now how much I needed one of these.” så jag beställde faktiskt ett komplett kit för någon vecka sedan men man kan också köpa bara själva inkråmet och bygga egen låda. Sedan kan man ju pimpa med ljudeffekter.
</off-topic>
@MiaM: Kanonbra inlägg!
Jag började själv med bara multimeter men införskaffande av ett oscilloskop gav en verklig "Aha-upplevelse". För mig har detta varit den bästa investeringen. Håller med om att man skall satsa på kvalitet men på rätt grejor. Jag tröttnade också på billiga avbitare och tänger.
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Jag gillar ju mickrokontrollers, men det känns som att många som startar med det snabbt kör fast på enkla problem när dom ska använda den till nåt efterssom dom saknar elektronikgrunden, jag tror det är bättre att börja där isåfall.hcb skrev:H
Beträffande inriktning är det förstås alltid svårt att föreslå något som inte kräver en mer eller mindre ordentlig inläsning i ämnet, men mikrokontrollers (PIC och AVR är de vanligaste här på EF) är kul eftersom man kan göra otroligt mycket utan allt för många kringkomponenter. Det förutsätter förstås att man gillar programmering
Fast det kanske bara är jag som applicerar min egen uppväxt på "problemet"
-
hcb
- Moderator
- Inlägg: 5974
- Blev medlem: 23 februari 2007, 21:44:50
- Skype: hcbecker
- Ort: Lystrup / Uppsala
- Kontakt:
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Glenn: Bra poäng, och även välskrivna datablad kan vara litet avskräckande när man ser dem första gången. Och studera databladen bör man göra. Fråga inte hur jag vet
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Har lärt mig massor genom att läsa datablad, särskilt Texas Instrument innehåller mycket sådant som egentligen kan betraktas mer som allmänna förkunskaper. Det finns också massor av sk "application notes" att läsa hos de flesta tillverkare, dessa tar ofta upp saker inom områden som ligger långt utanför kretsarnas egna funktioner.
@Glenn: Stor igenkänningsfaktor här
@Glenn: Stor igenkänningsfaktor här
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Lådan verkar ju nära på vara det svåraste att få till snyggt med en såndär "useless machine"
hanzibal: Tack
För all del så är det kanske en bra idé att också köpa nån billig avbitare som man kan använda när man känner ett behov av att göra fel, typ att man inte har rätt verktyg till det man vill göra. Det kan vara rätt så frestande att t.ex. klippa av en för lång skruv med avbitartång, och efteråt så kan det vara väldigt frustrerande att man pajat en fin avbitartång. Ett budgettips är att budgettänger bör man bara köpa direkt i butik och då håller man upp dem så att man ser om det kommer ljus igenom en springa där tången ska sluta tätt. I så fall rotar man vidare i lådan med tänger i butiken till man hittat en av de som är minst dåliga. Jag tror att jag gjort så nån gång när jag köpte en billig "kombinationstång" på ÖoB eller liknande.
Glenn: Helt plötsligt så blir existensen av alla dessa färdiga moduler till Arduino eller liknande begripliga...
hcb: Idag är det ju en klar fördel att det både finns forum och datablad på nätet. Jag minns vilken fantastisk förbättring det blev förr när man kunde beställa datablad som hämtfax från Elfa, enda vettiga användningen av faxmodem
Vissa datablad finns i bokform, eller fanns kanske förr. Om man vill bygga med digitalteknik med kretsar med separata grindar i kretsarna så kan det helt klart vara en bra idé att få tag på en sån bok. I andra hand kan en gammal tryckt elfakatalog vara användbar, jag har för mig att vissa årgångar varit rätt okej som referens över logikkretsarna. Fast har man skrivare kan man ju skriva ut det man vill ha, eller så har man dator/surfplatta direkt i labbet...
(Trots att jag har femtioelva datorer så har jag fortfarande inte någon vid lödbänken, delvis beroende på att jag inte riktigt kan bestämma mig för hur jag ska/bör möblera...)
hanzibal: Tack
För all del så är det kanske en bra idé att också köpa nån billig avbitare som man kan använda när man känner ett behov av att göra fel, typ att man inte har rätt verktyg till det man vill göra. Det kan vara rätt så frestande att t.ex. klippa av en för lång skruv med avbitartång, och efteråt så kan det vara väldigt frustrerande att man pajat en fin avbitartång. Ett budgettips är att budgettänger bör man bara köpa direkt i butik och då håller man upp dem så att man ser om det kommer ljus igenom en springa där tången ska sluta tätt. I så fall rotar man vidare i lådan med tänger i butiken till man hittat en av de som är minst dåliga. Jag tror att jag gjort så nån gång när jag köpte en billig "kombinationstång" på ÖoB eller liknande.
Glenn: Helt plötsligt så blir existensen av alla dessa färdiga moduler till Arduino eller liknande begripliga...
hcb: Idag är det ju en klar fördel att det både finns forum och datablad på nätet. Jag minns vilken fantastisk förbättring det blev förr när man kunde beställa datablad som hämtfax från Elfa, enda vettiga användningen av faxmodem
Vissa datablad finns i bokform, eller fanns kanske förr. Om man vill bygga med digitalteknik med kretsar med separata grindar i kretsarna så kan det helt klart vara en bra idé att få tag på en sån bok. I andra hand kan en gammal tryckt elfakatalog vara användbar, jag har för mig att vissa årgångar varit rätt okej som referens över logikkretsarna. Fast har man skrivare kan man ju skriva ut det man vill ha, eller så har man dator/surfplatta direkt i labbet...
(Trots att jag har femtioelva datorer så har jag fortfarande inte någon vid lödbänken, delvis beroende på att jag inte riktigt kan bestämma mig för hur jag ska/bör möblera...)
Re: Fullkomlig nybörjare söker startpunkt
Jag har en gammal philips databok över 74-serien tex, den var GULD värd förr i tiden, i dagsläget bläddrar jag välsigt sällan i den
Men ja, elfa användes ju väldigt mycket när man var yngre. Även vissa av elektorböckerna innehöll väl nån slags lightdatablad, eller mer pinconfiger i slutet har jag för mej.
Men ja, elfa användes ju väldigt mycket när man var yngre. Även vissa av elektorböckerna innehöll väl nån slags lightdatablad, eller mer pinconfiger i slutet har jag för mej.
